Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Stäng
Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med luftläckage i skarvar mellan förtillverkade betongytterväggar

Granskad:

Luftotätheter i skarvarna mellan förtillverkade betongytterväggar kan orsaka problem i inomhusmiljön om uteluft eller inneluft rör sig i skarven. Här kan du läsa mer om riskerna med luftläckage i skarvar mellan förtillverkade betongytterväggar.

Luftläckage i skarvar

Luft som trycks ut genom otätheter i skarvarna kan kondensera längre ut i väggen. Illustration: Boverket/Altefur Development

Om lufttätheten är otillräcklig mellan förtillverkade betongytterväggar kan inneluft transporteras ut i väggen där den kan kondensera och orsaka fuktskador. Då kan förorenad luft transporteras från väggen till innemiljön.

Uteluft som blåser in i ytterväggen kan dessutom orsaka lokal nedkylning som kan påverka den termiska komforten i byggnaden.

Luftrörelserna påverkas av tryckförhållandet över fasaden, och tryckförhållandet beror bland annat på termisk drivkraft, vind och ventilationssystem.

Om väggen har blivit fuktskadad under produktion eller på grund av andra brister ökar konsekvenserna av att luft strömmar genom väggen, eftersom luften kan föra med sig föroreningar från fuktskadan.

Luft som dras in från skarvarna i väggen kan transportera in föroreningar till innemiljön – dels utifrån, dels från väggen. Illustration: Boverket/Altefur Development

Lufttätningen utgörs av till exempel betong eller fogar mellan elementen, och för att lufttätningen ska fungera behöver tätningen vara beständig över tid. Sprickor i gjutning eller brister i fogar är exempel på luftotätheter som kan uppstå.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • rostangrepp på metaller.
När kall utomhusluft blåser mot otätheter i ytterväggen kan den tränga in genom isolering och drevning så att innerväggen blir kall. Det kan försämra den termiska komforten inomhus. Illustration: Boverket/Altefur Development

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • försämrad luftkvalitet inomhus
  • nedsatt termisk komfort på grund av drag och lokal
    nedkylning av ytor.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

  • fukthalten i inomhusluften
  • temperaturskillnaden mellan inne och ute
  • lufttäthet i elementskarvar
  • lufttätningens beständighet
  • vindutsatta lägen och höga byggnader.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada eller en brist:

  • kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
  • konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
  • luftläckagets placering i förhållande till vistelsezonen vid påverkan på termisk komfort.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i byggprocessen”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Detaljprojektera lufttätningen i skarvar.
  • Utvärdera lufttätningen.
  • Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar.
  • Ta hänsyn till rörelser mellan betongelementen vid utformning av lufttätning.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

  • Överväg provmontage där utformningen bedöms vara komplicerad.
  • Komplettera vid behov med specifika kontroller för riskfyllda moment.
  • Utför lufttäthetsmätning och luftläckagesökning för att hitta eventuella otätheter.

När byggnaden förvaltas:

  • Besiktiga utrymmen och konstruktioner regelbundet.
  • Förbättra konstruktionen vid brister.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen