Gestaltning av offentliga miljöer - lärdomar från 13 projekt

Gestaltningen av en plats är central för hur väl den fungerar och hur uppskattad den blir av medborgare och andra aktörer. En väl utformad plats kan medföra att människor trivs, att de bor kvar och att skadegörelse minskar. Skapandet av väl fungerande offentliga miljöer gynnas av samverkan i ett tidigt skede mellan vitt skilda kompetenser och erfarenheter.

Samverkan kring gestaltning

Regeringsuppdraget "Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer" genomfördes 2010-2014 som ett samarbete mellan Boverket, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och Arkitektur- och designcentrum. Utgångspunkten är att stärka en helhetssyn i planering och byggande av offentliga miljöer. Förutom att stödja enskilda projekt har även exempelvis en rad möten och seminarier för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring arrangerats. Samverkan fortsätter efter avslutat uppdrag. Läs mer om detta under rubriken Sociokulturell hållbarhet i menyn samt längst ner på denna sida.

Tretton projekt finansierades

För att få fram inspirerande och metodutvecklande exempel avsattes särskilda medel. De tretton projekt som beviljats ekonomiskt stöd varierar i storlek, är spridda över hela landet samt belyser olika förutsättningar i planerings-, projekterings- och byggskeden. Projekten har också olika projektägarskap, ekonomiska ramar, teknisk komplexitet, medverkande kompetenser och strategier för medborgardialoger. Resultaten är samlade i boken "Konsten att gestalta offentliga miljöer – samverkan i tanke och handling". Du hittar boken på Statens konstråds webbplats, se relaterad information.

Några slutsatser

Det är en fördel om gestaltningsfrågorna tas upp i tidiga planeringsskeden, innan upphandlingar har genomförts och definitiva beslut har fattats. Senare är det ofta svårt att svårt att etablera nya samarbeten eller föra in nya frågor. Genomförda projekt har bekräftat betydelsen av att involvera medborgare i tidiga planeringsskeden. Hur medborgardialoger organiseras och genomförs är ett viktigt utvecklingsområde för att öka delaktigheten i utformningen gemensamma miljöer. Att utgå från platsens unika kvalitéer och historia är grundläggande. Uppdraget har skapat en tillfällig men efterfrågad arena för att lyfta fram goda exempel på samverkan, medborgardialoger och gestaltning.

Plan- och bygglagen behöver utvecklas

Inom uppdraget har Plan- och bygglagens begränsningar uppmärksammats, bland annat svårigheten att säkerställa immateriella värden, så som rörelsemönster och siktlinjer, samt rumsliga och kulturhistoriska samband. Även det faktum att regelverket erbjuder fler instrument för gestaltning av enskilda objekt än för miljöer i sin helhet har varit en utmaning. Flera projekt har haft ambitionen att vald gestaltning ska prägla platsen under flera decennier, en önskan som är svår att garantera med en detaljplan.

Konstens roll för medborgardialog

Konst kan på olika sätt vara ett användbart redskap i dialogen med medborgare. Genom att lyfta fram levda erfarenheter på en plats och koppla dem till exempelvis en planeringsprocess kan konst vara ett redskap för att öka ett förändringsarbetes demokratiska grund. Det konstnärliga uttrycket kan i sig vara en brygga till de som bor och verkar på en plats: att få ta del av konstnärligt arbete kan skapa utrymme för samtal om miljön man befinner sig i och den enskildes tankar om denna. Samtidigt kan även möjligheten till eget skapande generera såväl dialog som konkreta fysiska bidrag till pågående diskussion. Å andra sidan kan en konstnärligt gestaltad process användas som en katalysator i ett förändringsarbete. Inom denna kan konstnären vara en neutral part mellan medborgare och kommunala tjänstemän, vilket ofta gynnar de som i vanliga fall inte brukar komma till tals.

Följeforskning om att verka tillsammans

För att ytterligare stärka metodutvecklingen har Avdelningen för urbana och regionala studier vid KTH följt uppdraget. Resulterat presenteras i följeforskningsrapporten "Att verka tillsammans – erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer". Rapporten diskuterar bland annat deltagandets villkor, olika sätt att organisera samverkan samt gestaltning av offentliga miljöer som en del i samhällsbyggandet. Du hittar boken på Statens konstråds webbplats, se relaterad information.

Slutrapportering till regeringen 2014

Lärdomar och erfarenheter har i februari 2014 förmedlats till Kulturdepartementet. I slutrapporten framgår att samverkan mellan de fyra myndigheterna består. Slutrapporteringen består av följande delar:

  • Slutrapport "Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 2010-2014"
  • Boken "Konsten att gestalta offentliga miljöer – samverkan i tanke och handling"
  • Boken "Att verka tillsammans – erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer"
  • Sammanställning av kommunikationsaktiviteter
  • Sammanställning av pressklipp och media.

Materialet hittar du på Statens konstråds hemsida, se länk under relaterad information. Där hittar du också en film om uppdraget samt dokumentation från slutkonferensen "Hur utformas framtidens offentliga miljöer?" den 11 december 2013. Läs kortfattat om genomförda projekt i broschyren "Gestaltning av offentliga miljöer" som du hittar under relaterad information.

Ett förnyat uppdrag 2016-2018: Konst händer

Kulturdepartementet har 2015 gett Statens konstråd uppdraget att förbereda en treårig satsning med inriktning på konstnärlig gestaltning. Arbetet ska göras i samråd med bland andra Boverket. Satsningen "Konst händer" ska utgå från de boendes behov och kunskaper samt präglas av ett brett medborgarinflytande. Syftet är att skapa goda förutsättningar för ökat inflytande, delaktighet och utbud av kultur och konstnärlig gestaltning i vissa utvalda bostadsområden. En delredovisning lämnades till Kulturdepartementet den 13 november 2015. Under relaterad information kan du ta del av regeringsuppdraget och pågående arbete.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej