God luftkvalitet i stadsutveckling

Täta städer har många fördelar gällande minskade transportsträckor och samlokalisering av strategiska målpunkter och aktiviteter. Samtidigt kan tät och hög bebyggelse minska genomströmningen av luft i städer och försämra luftkvaliteten, vilket kan påverka vår hälsa negativt. En studie från Svenska miljöinstitutet IVL, framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket, visar att de negativa effekterna kan undvikas med en strategisk placering av byggnader och växtlighet. Studien presenterar ett antal förslag på hur arbetet med luftkvalitet i stadsutvecklingsprocessen hos kommuner och länsstyrelser kan stärkas.

Sedan mätningar påbörjades för drygt 50 år sedan, har luftkvaliteten i Sverige fram till idag generellt förbättrats. I huvudsak beror det på minskade utsläpp av föroreningar till följd av kontinuerligt skärpta emissionskrav. I många av Sveriges städer överskrids dock fortfarande de tillåtna halterna av föroreningar, och prognoser indikerar att miljökvalitetsmålets preciseringar och vissa miljökvalitetsnormer kommer att överskridas i gatumiljö i större städer år 2030. I detta framtidsscenario beaktas dock inte förtätning av befintlig stadsstruktur och att nyligen sänkta bullerkrav ger ökade möjligheter att bygga på redan förorenade platser. Det finns därför starka argument för att luftkvaliteten bör hanteras som en viktig del av allas rätt till en jämlik hälsa.

Det finns goda grunder för att inkludera luftkvalitet i planeringsprocessen för att nå en hållbar stadsutveckling. Utformningen av bebyggelse, vegetation och andra objekt i närområdet kan ha stor inverkan på omsättningen av luft i ett område. Luftflödet kan styras genom medveten planering och medvetna tillägg i befintlig struktur. Till exempel innebär en lägre vindhastighet minskad genomströmning av luft i trånga gaturum. Därmed minskar omblandningen och utspädningen av lokala utsläpp som sker från trafik i gaturummet, vilket ger förhöjda föroreningshalter.

Ett sätt att förhindra dålig luftkvalitet i städer, är att i planeringsstadiet använda datormodeller för att utvärdera effekten av planerade förändringar på luftkvaliteten. Genom simulering av olika scenarier kan effekten av olika trafikåtgärder på utsläpp, och därmed luftkvalitet, undersökas. Med modellberäkningar kan också vindflödets effekt, av olika utformning av bebyggelse och vegetation i det aktuella området, utvärderas för att gynna utspädning och borttransport av förorenad luft. Om luftutredningar genomförs tidigt i planeringsprocessen, kan planer anpassas utifrån resultaten.

Rapporten från IVL visar att det finns stora möjligheter att förbättra den urbana luftkvaliteten genom att se över utformningen av bebyggelse och växtlighet. Genomtänkt stadsplanering kan begränsa, eller till och med helt undvika, negativa effekter från förtätning. Nedan följer några övergripande råd om olika former av åtgärder som kan användas för förbättring av luftkvaliteten:

God luftomsättning i gaturummen. Förväntad luftgenomströmning kan beräknas i datamodeller och påverkas genom placering, höjd och utformning på bebyggelse och vegetation. Följande åtgärder gynnar luftgenomströmningen:

• Placera byggnader i riktning så att vindens huvudsakliga vindriktning styrs in till förorenade platser (t.ex. högt trafikerade gaturum). På så sätt ökar luftomblandningen.
• Variera höjd på byggnaderna för att gynna luftomblandning. På så sätt kan förorenad marknära luft spädas ut så att föroreningshalter sänks.
• Undvik placering av träd med täckande krona över trafikerade platser, lastzoner eller andra platser där utsläpp sker. På så sätt går det att undvika att stänga nere luften och minska föroreningshalter.

Förhindrad spridning av föroreningar i områden där människor vistas. Detta kan ske genom placering av olika typer av barriärer med syfte att ändra luftflödet och på så sätt öka utspädning av den förorenade luften. Exempel på hur detta kan genomföras är:

• Placera byggnader mellan viktiga utsläppskällor, till exempel tungt trafikerade vägar. På så sätt skapas en barriär som förhindrar den förorenade luften från att spridas direkt till platser där människor vistas, t.ex. offentliga platser, innergårdar, lekplatser och uteplatser.

Optimera vegetationen för att få en renande effekt på luften. Viss växtlighet har bladytor som förmår att filtrera luften från föroreningar. Genom att placera vegetationen nära utsläppskällan optimeras den renande effekten. Även vägg- och takvegetation kan bidra till lägre föroreningshalter i urbana miljöer.

Begränsa utsläpp för att få en bra avvägning mellan tät bebyggelse och god luftkvalitet. Vid utformningen av stadsdelar och gatumiljöer finns flera användbara verktyg för att styra mot en låg andel fordonstrafik och en hög andel kollektivresor, gång och cykel. Här ges några exempel på viktiga åtgärder:

• Skapa attraktiva gång- och cykelstråk, cykelfartsgator, samt effektiv kollektivtrafik för att uppmuntra hållbart resande.
• Erbjud utrymme för bilpool, cykelpool, cykelparkeringar och lastcyklar på lämplig kvartersmark. Säkerställ att dessa alternativ blir lättillgängliga.
• Prissätt parkeringsytor på kommersiella grunder. Tillämpa flexibla parkeringstal för att minska antalet parkeringsplatser i nya områden i utbyte mot mobilitetsavtal. Detta kan gynna tillgång till mobilitetstjänster, samlade varuleveranser, tillköp av kollektivtrafik med mera.
• Erbjud möjligheter för anställda och boende att ladda elbil för att underlätta användandet av elbil.

Många av råden ovan har även positiv inverkan på andra parametrar som är viktiga för att bidra till en jämlik hälsa - så som exempelvis buller, komfort, och välbefinnande. Inkludering och samplanering av dessa aspekter i planeringsarbetet bidrar därför till att skapa hälsosamma, gröna och hållbara städer i framtiden.