Ta hjälp av styrande och stödjande dokument för att säkra kvalitet och kontinuitet
Det finns flera olika typer av styr- och stöddokument som kan vara till hjälp för att omsätta visioner och önskvärda kvaliteter till fysiska miljöer i förskola och skola. Pedagogiska visionsprogram och funktionsprogram som tagits fram genom en förvaltningsövergripande samverkan möjliggör en smidigare process i det enskilda projektet. De behöver dock uppdateras kontinuerligt för att förankringen hos olika aktörer och förvaltningar ska bestå över tid.
Att tänka på vid gestaltningen:
- Ta fram kommunövergripande dokument – exempelvis funktionsprogram och pedagogiskt visionsprogram - och gemensamma visioner för att ge riktning och stärka en långsiktig kunskapsuppbyggnad.
- Ta även stöd i kommunövergripande planeringsdokument så som översiktsplan, lokalförsörjningsprogram och arkitekturstrategi.
- Sammanställ projektspecifik dokumentation av processen, exempelvis i form av en bok eller film. Det är ett sätt att bygga rumslig kompetens (det vill säga kunskap om hur de fysiska miljöerna är tänkta att användas och vilka kvaliteter som inte får försvinna) hos användarna och förvaltarna av byggnad och utemiljö.
Förvaltningsövergripande visioner och målbilder visar vägen under hela gestaltningsprocessen
Planeringen av förskolor och skolor behöver ta avstamp i flera förvaltningsövergripande dokument som rör samhällsplanering i stort som till exempel översiktsplanen och lokalförsörjningsplaner. Utöver det kan en konkret, gemensam vision för kommunens utveckling vara till stöd när målbilden för ett specifikt projekt formuleras.
Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor
Lärande exempel: Vision för Bjuvs kommun som utgångspunkt för arbetet med Brogårdaskolan
I Bjuvs kommun fanns ett visionsdokument med tre mål som alla hade betydelse för arbetet med den nya Brogårdaskolan. Dessa mål var:
- Stolthet och framtidstro,
- Ta tillvara Bjuvs arkitektoniska arv och
- Kommunen som en attraktiv arbetsgivare.
Brogårdaskolan (i vägledningens exempelsamling)
Aktörsgemensamma målbilder vad gäller god gestaltning som stödjer såväl inlärning som välbefinnande är av stor betydelse för att nå ett gott slutresultat i förskole- och skolprojekt. Målbilderna behöver följa med hela vägen från planering till färdig byggnad och även vara ett aktivt stöd när den byggda miljön tas i bruk.
Lärande exempel: Politiskt beslut gällande pedagogisk inriktning för Prästamosseskolan i Skurup gav gestaltningsprocessen en gemensam målbild
I Skurup skulle kommunen bygga en ny F-9 skola, Prästamosseskolan. I samband med det fattade politiken beslut om att det skulle vara en så kallat hjärnstark skola. Detta innebar att skolans fysiska miljö skulle utformas för att på bästa sätt stärka elevernas möjlighet till koncentration, inlärning och välmående. Beslutet genomsyrade sedan hela processen med att gestalta den nya skolan.
Gestaltningsarbetet utgick från aktuell hjärnforskning och det anordnades ett antal workshops med olika deltagargrupper. I gruppen med brukare och beställare deltog exempelvis pedagoger, förvaltningschef, skolspecialist, arkitekter, byggföretag och kommunala tjänstepersoner. Eleverna hade representanter för respektive årskurs och träffades tillsammans med lärare, arkitekt, landskapsarkitekt, byggföretag, projektledning, skolledning och kommunpolitiker. Det anordnades även en separat workshop med politiker och byggare.
Fokus för workshoparna var frågor som att:
- skapa en gemensam målbild,
- formulera önskat framtida arbetssätt,
- identifiera behov för såväl elever som personal.
Det handlade också om byggnadens logistik och rumssamband samt gemensam genomgång av lokalprogram och planlösningsförslag som skulle ligga till grund för projekteringen. För att sätta målbilden ”en hjärnstark skola” i fokus fördes diskussionerna utifrån begrepp hämtade från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi.
Pedagogiskt visionsdokument och funktionsprogram stärker en långsiktig kunskapsuppbyggnad
En fysisk lärmiljö är en miljö där lärande är tänkt att äga rum, såväl utomhus som inomhus. Den kan se ut på många olika sätt. För kommunen eller den enskilde beställaren gäller det att fundera igenom hur den enskilda förskolan eller skolans fysiska miljö kan bidra till såväl bättre lärmiljöer som livsmiljöer för barn och unga.
Styrande respektive stödjande kommunala dokument kan vara till stor hjälp i detta sammanhang, även för en fristående skolhuvudman. Det handlar om funktionsprogram eller pedagogiska visionsprogram. Viktigt är att dokumenten tas fram i en förvaltningsövergripande process, utvärderas och revideras med stöd av enskilda förskole- eller skolprojekt.
Att ha ett gemensamt dokument som är förankrat med verksamheten underlättar processen. Det blir färre frågor för att man är överens om hur det ska vara. Det blir ett dokument för alla att stödja sig mot i till exempel plansammanhang eller i utformningsfrågor.
Funktionsprogram som stödjer gestaltningen
Ett funktionsprogram för förskola respektive skola är ett underlag och stöd för att planera och utforma förskolor och skolor. Det är ett övergripande visionsdokument där kommunen preciserar målsättningar, krav på funktioner och tekniska krav på byggnader och utemiljö. I vissa fall innehåller funktionsprogrammet även utformningskrav gällande specifika rum. Syftet är att i ett samlat dokument visa vilka rums- och sambandsfunktioner skolans eller förskolans lokaler behöver ha för att stödja och ge goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet. Syftet kan också vara att samla kunskap och idéer kring processen.
Funktionsprogrammen är en viktig kunskapsbas i hela planerings-, exploaterings- och förvaltningsprocessen. Det tar ofta sin utgångspunkt i lokala förutsättningar och politiska mål, och programmens omfattning och detaljnivå kan därför se olika ut i olika kommuner. Större tillväxtkommuner som frekvent bygger eller hyr in nya skolor och förskolor tar ofta fram funktionsprogram eftersom det effektiviserar arbetet i det enskilda projektet – vissa beslut gällande gestaltningen har då redan fattats på en förvaltningsövergripande nivå och kräver därför inte ytterligare förankring. Funktionsprogrammet underlättar också upphandling och eventuell inhyrning genom att det tydliggör generella krav på den fysiska miljö som eftersträvas.
Funktionsprogrammet kan vara en framgångsfaktor i processen att bygga en förskola eller skola med hög kvalitet. Med ett samlat dokument där målsättningar och krav finns preciserade blir grunden den samma i varje enskilt projekt. Funktionsprogrammet är ett viktigt verktyg i kommunikationen med bland annat konsulter inom olika områden. En checklista för inredning och möbler gör det exempelvis enklare för byggprojektledare med mindre erfarenhet att säkerställa att konsulterna levererar det som efterfrågas. Det är viktigt att funktionsprogrammet är lätt att läsa och ta till sig för alla inblandade aktörer, oavsett yrkesbakgrund och bransch.
I förvaltningsskedet kan en tydlig styrning i funktionsprogrammet främja en bättre driftsekonomi genom att det blir färre frågor och önskemål om att anpassa och bygga om. Om behovet ändå uppstår kan funktionsprogrammet vara ett stöd.
Lärande exempel: Funktionsprogram för förskola i Umeå kommun
Umeå kommun har ett funktionsprogram för förskola sedan 2010. Funktionsprogrammet ägs av Utbildningsförvaltningen i Umeå kommun, och har tagits fram i nära dialog med Teknik och Fastighet, inklusive Städ- och måltidsservice, och Miljökontoret. Dokumentet reviderades 2021 (efter drygt 10 års användning) eftersom verksamheten upplevde att de lokaler som byggdes enligt programmet inte längre uppfyllde de behov man hade.
Ett viktigt underlag till revideringen av funktionsprogrammet var en enkät som skickades ut till verksamheterna i de senast byggda förskolorna. Personalen fick utvärdera sina lokaler och hur de fungerar i praktiken. Verksamheterna ville ha fler mötesrum och samtalsrum och saknade administrativa ytor. Förskolorna önskade fler egna avdelningsytor och mindre gemensamma ytor, vilket den tidigare versionen av funktionsprogrammet förespråkade. Detta resulterade i att man i det reviderade funktionsprogrammet har tagit fram en typavdelning som kan sättas i en 4, 6 eller 8-avdelningarsförskola. Tanken är att den enskilda byggnaden i stort anpassas efter platsens förutsättningar, medan avdelningarna är mer likartade överallt i kommunen. Även möbleringen och fast inredning finns beskrivet i Umeås funktionsprogram.
I Umeå var revideringen ett sätt att förankra dokumentet hos ny personal ute i verksamheten. En annan anledning att revidera ett funktionsprogram kan vara att en ny läroplan ställer nya krav på de fysiska miljöerna.
Lokalfunktionsprogram (på Umeå kommuns webbplats)
Pedagogiskt visionsprogram som tydliggör
En del kommuner tar även fram ett pedagogiskt visionsprogram. Det är ett förvaltningsövergripande dokument som snarare lyfter pedagogiska målsättningar än de specifika yt-, funktions- och utformningskrav som ett funktionsprogram behandlar.
Lärande exempel: Framtidens pedagogiska lärmiljöer för skolan i Knivsta kommun
I samband med att Adolfsbergsskolan i Knivsta började planeras initierade kommunledningskontoret ett gemensamt visionsarbete för framtidens lärmiljöer i hela kommunen som en parallell process. Lokalförsörjningsstrategen bjöd då tillsammans med utbildningschefen och projektchefen för kommunens fastighetsbolag in kommunens samtliga rektorer för skolor och förskolor, park- och naturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret med flera. Med hjälp av en processledare anordnades workshops och studiebesök på andra skolor och förskolor för att skapa en gemensam kunskapsbas. Arbetet resulterade i ett pedagogiskt visionsprogram för hela kommunen, vilket blev en nyckel för att skapa en gemensam vision för Adolfsbergsskolan. Visionsprogrammet beskriver bland annat hur de bästa förutsättningarna för lärande kan skapas och hur de kommungemensamma nyckelorden inspiration, interaktion och progression kan omsättas i fysiska miljöer. Ett stort värde i processen var också den kunskapsbas med gemensamma referenser från studiebesök på skolor och förskolor som gruppen byggde upp tillsammans.
Kommunala riktlinjer för utemiljöer vid skolor och förskolor
Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska det på tomter som bebyggs med skolor, förskolor eller fritidshem finnas en tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten av den. (8 kap. 9§ PBL)
Boverket har tagit fram allmänna råd som preciserar kvaliteter och placering av friytan. (BFS FRI 2015:1) För att behovet av friytor ska kunna tillgodoses har flera kommuner har tagit fram egna riktlinjer för utemiljöer vid skolor och förskolor. Riktlinjerna avser ofta både storlek, struktur och kvaliteter.
Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor
”Husboken” – dokumentation av idéerna bakom gestaltningen
En stor utmaning är att vidmakthålla gestaltningen i förvaltningsskedet när verksamheten har tagit förskolan eller skolan i bruk. Det kan därför finnas behov av att under processens gång ta fram en ”husbok” – det vill säga en dokumentation av de bärande pedagogiska idéerna bakom gestaltningen och en beskrivning av viktiga värden som byggts in i de fysiska miljöerna. Dokumentationen kan vara ett sätt att bygga rumslig kompetens hos användarna (det vill säga verksamheten) och hos dem som ska sköta driften av byggnad och utemiljö. Med större kunskap om hur de fysiska miljöerna är tänkta att användas och vilka kvaliteter som inte får försvinna, ökar förutsättningarna för att miljöerna ska komma till sin fulla rätt och inte försämras genom exempelvis ommöblering eller hård ansning av vegetation.
Hammarö kommun har tagit fram en rad filmer som kan fungera som en ”husbok”.
Kommunövergripande arkitekturstrategi för den byggda miljön
Allt fler kommuner tar fram arkitekturstrategier eller arkitekturpolicyer som anger mål och inriktning för kommunens arbete med arkitektonisk kvalitet. Ett viktigt led i målet med gestaltad livsmiljö är att det offentliga agerar förebildligt, vilket inkluderar byggande av offentliga byggnader så som förskolor och skolor. En arkitekturstrategi kan ge stöd i hur kommunen kan stärka arkitektoniska värden i planering, markanvisning, byggande och upphandling.