Rörelsefrämjande inomhusmiljö i skolan

Fysisk aktivitet förbättrar elevers inlärningsförmåga och hälsa. Det är därför viktigt att skapa fysiska miljöer som lockar eleverna till rörelse även inomhus och under lektionstid. För att få effekter på inlärningsförmågan räcker det med korta inslag av fysisk aktivitet.

Att tänka på vid gestaltningen

• Gestalta lärmiljöer så att det finns plats och möjlighet till fysisk rörelse i undervisningen. Det förbättrar förutsättningarna för elevers lärande.
• Rymliga klassrum skapar utrymme för att vara i rörelse under lärandet eller att ta kortare gemensamma rörelsepauser under lektionen.
• Skolbyggnaden kan även innehålla rörelseutrymmen som till exempel en hinderbana i gemensamma utrymmen, som kan användas av elever som behöver gå ifrån och röra sig lite mer under lektionstid.

Inslag av fysisk rörelse i undervisningen förbättrar lärandet i teoretiska ämnen

Stillasittandet ökar bland barn och ungdomar vilket påverkar hälsan negativt. Traditionellt sitter elever också större delen av sin skoldag. Det är angeläget att bryta denna trend utifrån ett hälsoperspektiv, men forskning visar även att ökad fysisk aktivitet påverkar inlärningsförmågan i teoretiska ämnen. Fysik aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan, ger bättre uppmärksamhet, ökar simultankapaciteten, ökar kreativiteten och förbättrar minnet. Det ger även en högre stresstålighet. Att hjärnan utvecklas positivt av rörelse gäller för alla, men är ännu tydligare för elever med ADHD. För dessa elever ser man även effekter som minskade humörsvängningar och färre aggressionsutbrott. (Hansen, A. 2016)

De positiva effekterna märks snabbt efter den fysiska ansträngningen och håller i sig i en till två timmar. Maximal effekt uppnås efter 30 minuters aktivitet, men så lite som fyra minuters aktivitet ger ett positivt resultat. Aktiviteten får gärna vara pulshöjande, men bör inte vara så ansträngande att eleverna blir utmattade, för då uteblir effekten. Det behövs bara en enskild rörelseaktivitet för att ge resultat, men den största effekten kommer av regelbundna rörelseaktiviteter under ett antal månader. När det gäller lärande i betydelsen att minnas någonting, har forskning visat att den allra största effekten kommer om eleverna är fysiskt aktiva samtidigt som de lär sig någonting. Det kan till exempel handla om att trampa på en cykelstol, eller att stå vid ett ståbord under lektionen. (Hansen, A. 2016)

De teoretiska kunskaper som finns om hur fysisk rörelse påverkar lärandet har omsatts i en lärarhandledning som ger tips på hur det går att föra in rörelser i alla ämnen i undervisningen. Lärarhandledningen ger tips på övningar, som rörelsepauser, lekar och pulshöjande övningar, men hjälper även till att förklara för eleverna så att de förstår vikten av att röra på sig. (Skolvärlden. 2021)

Gestaltning som ger utrymme för rörelseinslag

Många skolor arbetar aktivt för att öka rörelseinslagen inomhus i skolan. Det kan till exempel vara schemalagd pulsträning, rörelsepauser eller möjlighet att välja ståbord och cykelstolar under lektionstid. För att skapa en fysisk miljö som stödjer rörelseinslag under hela skoldagen är det viktigt att dessa tankar får ta plats tidigt i planeringen. Klassrummen behöver vara tillräckligt stora för att tillåta rörelsepauser eller att elever kan vara i rörelse under inlärningen. Plats för större satsningar på rörelse inomhus, som en hinderbana eller en klättervägg bredvid trappan mellan två våningsplan, behöver också tänkas in tidigt.

Det är även viktigt att tänka på att koncentrationsförmågan kan försämras för vissa elever om andra elever rör sig i deras närhet. Rörelse inomhus kan även skapa problem som fallolyckor och krockar. Problemen kan avhjälpas med interna regler kring hur de rörelsefrämjande miljöerna får användas så att de positiva effekterna av rörelse kan nås, utan att få negativa effekter. (PEP Skola, 2021)

Exempel på hur skolor kan arbeta aktivt för att skapa rörelsefrämjande miljöer inomhus

Rörelsefrämjande miljöer på Bäckahagens skola i Stockholm

Bäckahagens skola (F-9) har tagit ett helhetsgrepp för att få in mer fysisk aktivitet för eleverna under skoldagen. En av de satsningar som gjorts är att använda whiteboards för att få eleverna att röra sig naturligt under lärandet. Fyra klassrum har målats med whiteboardfärg på tre väggar. Den fjärde väggen består av fönster och även de kan användas för att skriva på. Eleverna kan stå upp och arbeta vid väggarna, bocka sig för att skriva längst ner och kliva upp på en stol för att nå högst upp. Whiteboardväggarna kan användas för eget arbete, problemlösning i grupp, spel med mera. Vid genomgång kan läraren börja att skriva på en vägg och fortsätta på en annan vägg för att få eleverna mer aktiva genom att flytta koncentrationen till ett annat område.

I klassrummen finns även ståbord, balansbrädor, cykelbord och sittbollar. Skolan ser rörelse i klassrummet som en vinst och inte som ett störande moment. Eleverna ska ha möjlighet att välja om de vill sitta, stå eller röra sig för att hitta det sätt då de själva lär sig bäst. Det kombineras med strikta interna regler för att det inte ska bli en stökig miljö som i stället försämrar lärandet. Skolan upplever att eleverna får mer energi av att arbeta på detta sätt och att de inte blir lika lätt uttråkade. Framför allt ser man positiva effekter för elever som har överskottsenergi eller som snabbt blir trötta.

Rörelsefrämjande miljöer på Prästamosseskolan i Skurup

Prästamosseskolan (F-9) har planerats för att vara en hjärnsmart skola där den fysiska miljön gynnar lärande enligt aktuell hjärnforskning. En del av detta handlar om att främja rörelse under hela skoldagen. Alla klassrum är utrustade med två cykelskolbänkar där eleverna kan cykla medan de arbetar vid skolbänken. Dessa är tystgående så att de inte stör andra. Där finns även två höj- och sänkbara bord med balansbräda samt sittbollar. Alla elever har bestämda platser i övrigt i klassrummet så specialplatserna finns lediga för vem som helst att använda vid behov. Specialplatserna är en gynnsam plats för alla elevers lärande, men de är särskilt bra för elever med överskottsenergi. Skolan har även en policy att eleverna inte ska sitta stilla med samma arbetsmoment i mer än tjugo minuter åt gången. Efter tjugo minuter bryts undervisningen för en rörelsepaus eller byte av arbetsmoment.

Rörelsefrämjande miljöer på Brogårdaskolan i Bjuv

Brogårdaskolan (F-6) har en planlösning och variation i rumsligheter som uppmuntrar till rörelse genom att eleverna kan använda olika ytor och sittmöbler under olika pedagogiska inslag. Det finns även en aktivitetsyta i en av hemvisterna dit eleverna kan gå under korta stunder under lektionstid när de behöver röra på sig för att återfå koncentrationen.

Tips från Generation PEP för att få in mer rörelse i undervisningen

Generation PEP är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja barns och ungas hälsa. Satsningen PEP Skola ger inspiration kring hur skolor kan få in fysisk aktivitet som en naturlig del av undervisningen. Det kan röra sig om regelbundna rörelsepauser – så kallade brain breaks - att svara genom att röra sig, att införa utomhuslektioner, att skapa en rörelseyta i rummet eller att möjliggöra rörelse utan ljud. Brain breaks är rörelser som är motoriskt utmanande och som utförs stående. De bryter stillasittandet och ger hjärnan en ”nystart”. Att svara genom rörelse innebär att eleverna får svara på en fråga med olika svarsalternativ där varje svarsalternativ är kopplat till en bestämd rörelse. De svarar genom att utföra rörelsen i stället för att svara verbalt. Det ger möjlighet till rörelse utan att tappa fokus på ämnet.

I förskolan är rörlighetsinslag nära knutna till den pedagogiska verksamheten. Läs mer om detta under rubriken Lärmiljöer i förskolan i denna vägledning.