En varierad fysisk lärmiljö skapar goda förutsättningar för alla
Den fysiska miljön i förskola och skola kan ses som ett verktyg för att optimera varje barns och elevs individuella lärsituation. Miljön kan både stödja och försvåra lärande. Gestaltas miljön med kunskap och omsorg kan den underlätta målet att skapa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever.
Fysiska lärmiljöer som stödjer skolans och förskolans uppdrag
Gestaltningen av skolans och förskolans fysiska miljö påverkar barns och elevers utveckling och lärande. Vid både nybyggnation, ombyggnation och annan ändring av en byggnad är det viktigt att sätta förskolans och skolans uppdrag i centrum och skapa fysiska lärmiljöer som stödjer uppdraget. Det är även viktigt att de fysiska lärmiljöernas utformning bygger på forskning om hur lärande sker så att lokalerna har de bästa förutsättningarna att stödja den verksamhet som ska bedrivas där. Lärmiljöerna behöver också vara gestaltade så att de skapar trivsel och trygghet, så att såväl barn och elever som personal mår bra och vill vistas där.
Lärmiljön kan bidra till att uppnå en likvärdig förskola och skola
Enligt 1 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Det gäller både för förskolan och skolan. Den fysiska lärmiljön påverkar på vilka sätt den pedagogiska verksamheten kan bedrivas och vilka förutsättningar barnen och eleverna får att lära sig och utvecklas. Den fysiska miljön skapar handlingsutrymmen och möjligheter, men den kan även utgöra ett hinder och begränsa. Fysisk lärmiljö som stödjer barns och elevers lärande kan därför ses som ett verktyg för att uppnå en likvärdig skola och förskola.
Fysisk lärmiljö i förskolan
Gestaltningen av den fysiska miljön skapar förutsättningar för barnens utveckling
Barn i förskolan upplever, utforskar och upptäcker den omgivande miljön med alla sinnen och en genomtänkt gestaltning kan stimulera barns nyfikenhet och upptäckarlust. En miljö som tillåter sinnligt och kroppsligt utforskande kan bidra till att byggnaden och utemiljön upplevs som meningsfull för barnet. Miljön behöver vara tydlig och självinstruerande, men också erbjuda variation och möjlighet för barnet att göra egna val och utvecklas. (Björklid, P. 2005; Linder, L. 2016; SKR. 2019)
Förskolans uppdrag är dels att stimulera barns utveckling och lärande, dels att erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. (Skollagen 2010:800 8 kap. 2 §) Verksamheten ska främja kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och få nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnen ska bland annat få förutsättningar att utveckla sitt språk, kommunicera i olika sammanhang, uppleva och gestalta genom bild, drama, rörelse, musik och dans, använda matematik för att undersöka och lösa vardagliga problem, utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen och utveckla deras intresse för natur, samhälle och teknik. Den pedagogiska verksamheten ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Lek har en central plats i lärandet i förskolan. Den stimulerar barnens fantasi, inlevelse, motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning. Det är därför viktigt att barnen får tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. (Läroplan (Lpfö18) för förskolan, Skolverket, 2018)
Förskolans lärytor
Förskolans fysiska miljö behöver erbjuda möjlighet till varierade aktiviteter i olika sammanhang. Barn lär sig genom utforskande och skapande, socialt samspel och lek, men också genom att iaktta och reflektera. Det behöver därför finnas fysiska miljöer både inomhus och utomhus som uppmuntrar detta. Barnen ska få inspiration och utmanas att bredda sina intressen och förmågor genom lek och aktivitet. Lärmiljön behöver även motverka könsstereotypa uppfattningar så att alla barn kan skapa och leka utan att vara fast i givna lekmönster. (Lpfö18) I utemiljön gynnas den pedagogiska verksamheten av att det finns rymliga ytor med tillgång till både anlagd miljö och naturmiljö.
Läs mer om den fysiska lärmiljön i förskolan under följande rubriker i denna vägledning:
- Lärmiljöer i förskolebyggnaden
- Trygghet och överblick i förskolan
- Inkluderande lek- och lärmiljöer
- Lärmiljöer utomhus
- Rörelsefrämjande miljö.
Fysisk lärmiljö i grundskolan
Gestaltningen av den fysiska miljön påverkar lärresultaten
Forskning visar att utformningen av den fysiska miljön påverkar elevernas lärresultat. I den brittiska forskningsrapporten Clever Classrooms konstateras att skillnader i den fysiska utformningen av klassrum kan förklara 16 procent av elevernas utveckling och prestation. Liknande resultat framkommer i en sammanställning av 129 brittiska rapporter med olika huvudmän, gjord av Royal Institute of Brittish Architects. I Fysisk lärmiljö, som är en svensk genomgång av hjärnans kunskapsinlärning kopplat till den fysiska miljön, framhålls att en förbättring av lärmiljön skapar bättre livschanser och förutsättningar för eleverna eftersom en sådan miljö skapar förutsättningar för utveckling, lärande och hälsa. (Barrett, P. m.fl. 2015; Royal Institute of Brittish Architects. 2016; Walsö, M. & Malmgren, F. 2019)
Grundskolans uppdrag är att ge eleverna kunskaper och värden och att utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dem (Skollagen 2010:800 10 kap. 2 §). Hur den pedagogiska verksamheten ska bedrivas regleras i läroplaner. De är politiskt beslutade dokument som speglar samhällsutvecklingen och som förändras utifrån den tidsanda vi lever i. Rådande läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), har fokus på elevers individuella lärande och att skapa en livslång lust att lära. Centralt är även värden som demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, jämställdhet och solidaritet.
Den pedagogiska utvecklingen har allt mer gått från det som kallas förmedlingspedagogik mot att läraren har rollen som handledare åt en elev som själv skapar kunskap genom personligt engagemang. Läraren har också en mer jämbördig relation med eleven som bygger på dialog. Lärandet bygger på nyfikenhet, engagemang, delaktighet och inflytande och inkluderar exempelvis projektarbeten, problembaserat lärande och ämnesöverskridande arbete. Undervisningen inkluderar även inslag av katederundervisning. Läraren väljer metod utifrån det syfte och innehåll som behandlas för tillfället. Från läroplanen Lgr 80 (Skolöverstyrelsen, 1980) har utvecklingen gått mot målstyrning, tematisering av studierna, arbete i lärarlag samt mot helhetsbedömning och återkoppling till eleven och inte bara betygsättning.
Lärytor som sätter elevernas arbete i centrum
I undervisningen används olika lärmetoder vilket gör att de fysiska lokalerna behöver fungera för olika typer av lärsituationer. Lärmiljön behöver även vara utformad så att alla elever, oavsett behov, kan finna en fungerande lärmiljö. Det kan uppnås genom olika typer av möbleringar som passar olika elevers behov, exempelvis gällande graden av stimuli. Tillgång till gemensamma lärytor både inomhus och utomhus, samt tillgång till grupprum och bibliotek bidrar också till att lärmiljön blir varierad. Att erbjuda variationsmöjligheter gynnar särskilt elever med stora utmaningar i skolan som till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och svenska som andra språk. En väl utformad fysisk miljö kan därmed minska behov av anpassningar och särskilt stöd. Ofta är miljöer som är utformade för att stödja elever med särskilda behov även bra för andra elever. Det är dock viktigt att man verkligen ser till alla elevers förutsättningar och behov, så som det står i läroplanen, så att miljön stödjer alla elever på bästa sätt.
Läs mer om den fysiska lärmiljön i skolan under följande rubriker i denna vägledning:
- Klassrum och gemensamma lärytor i skolan
- Personliga miljöer och graden av stimuli i skolans lärmiljöer
- Glasade partier och lärande i skolans lärmiljöer
- Inkluderande lek- och lärmiljöer
- Lärande utomhus
- Rörelsefrämjande miljö.
Omställningsbara byggnader för att möta framtidens behov
De skol- och förskolemiljöer som byggs och moderniseras i dag ska utgöra goda lärmiljöer över lång tid. Samhället förändras, de pedagogiska tankarna utvecklas, det sker en snabb utveckling inom det tekniska området och elevantalet förändras över tid. Det kräver att den fysiska lärmiljön är omställningsbar så att den inte hindrar lärandet om de pedagogiska strömningarna förändras, utan att den kan anpassas så att den även fortsättningsvis verkar stödjande.
Film: Skapa fysiska miljöer som främjar trygg och likvärdig utbildning
Filmad presentation från Nationella eTwinningkonferensen 2022. Boverket, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, pratar att skapa fysiska miljöer som främjar trygg och likvärdig utbildning.
Barrett, Peter m.fl. (2015): Clever Classrooms - Summary report of the HEAD Project.
Björklid, Pia (2005): Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling.
Eriksson Bergström, S. (2017): Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Liber, Stockholm
Linder, Linda (2016): Pedagogisk miljö i tanke och handling. Lärarförlaget, Stockholm.
Royal Institute of Brittish Architects (2016): Better Spaces for Learning.
Skollag 2010:800 på Sveriges Riksdags webbplats
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, 201 på Skolverkets webbplats
Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Måluppfyllelse i förskolan, 2017 på Skolverkets webbplats
Läroplan för förskolan, Lpfö18, 2018 på Skolverkets webbplats
Skolöverstyrelsen (1980), Läroplan för grundskolan, Lgr 80, LiberLäromedel/Utbildningsförlag.
Walsö, Malin & Malmgren, Frida (2019): Fysisk lärmiljö: Optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Studentlitteratur, Lund.