Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
Bygg- och fastighetssektorn svarade 2021 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21,7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser låg på 18,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 2008–2021 har utsläppen av växthusgaser minskat med 6 procent vilket är en positiv utveckling.
Växthusgaser och dess uppvärmningspotential
Växthusgaserna koldioxid, metan med flera släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. Förhöjda halter av växthusgaser får därför en uppvärmande effekt. Växthuseffekten påverkas i dag främst av utsläppen av koldioxid, som svarar för cirka 70 procent av effekten, medan metan svarar för cirka 20 procent. Dikväveoxid och fluorerade gaser svarar för cirka 5 procent vardera.
Koldioxidekvivalenter
Årligen rapporterar Sverige de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till Europeiska kommissionen. För att kunna jämföra olika växthusgaser multipliceras samtliga utsläpp med en så kallad global uppvärmningspotential (global warming potential, GWP) utifrån ett hundraårsvärde, se tabellen.
Omräkningstabell
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
| Koldioxid (CO2) | 1 |
| Metan (CH2) | 28 |
| Dikväveoxid (N2O) | 265 |
Faktorn är olika för respektive växthusgas och GWP anger det totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas värdena om till koldioxidekvivalenter. Räknat per ton utsläppt gas bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer har hämtats från FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport, AR5, från 2014 och de används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Tidsserie 2008–2021
Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
Under 2021 var de totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 18,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, om utsläpp från importerade produkter inkluderades, vilket var högre än året innan då växthusgasutsläppen uppmätte 16,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av dessa släpptes 11,1 miljoner ton ut i Sverige, vilket motsvarar ungefär 22 procent av den svenska ekonomins totala årliga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 2020 har utsläppen ökat både från importerade varor och tjänster och från svensk produktion. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 1,9 procent i 2021 jämfört med 2020. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 1,4 procent under samma period. Under perioden 2008–2021 har utsläppen av växthusgaser minskat med 6 procent vilket är en positiv utveckling.
Bygg- och fastighetssektorn ger upphov till utsläpp inom den egna sektorn, men även indirekt i hela värdekedjan, till exempel genom användning av insatsvaror och transporter. Vid en analys av de indirekta utsläppen från import framgår att utsläppen framför allt kommer från tillverkning av byggmaterial. En stor del av de indirekta utsläppen kommer också från ”utvinning av fossila bränslen” i utlandet som importeras till Sverige för användning i bygg- och fastighetssektorns transporter och arbetsmaskiner. Vad gäller den inhemska produktionen kommer de indirekta utsläppen framför allt från tillverkning av byggmaterial, hantering av bygg- och rivningsavfall, samt användning av arbetsmaskiner och transporter i byggbranschen.
Vid en närmare analys uppskattas att ett tidsseriebrott i input-output tabellerna från SCB:s nationalräkenskaper har lett till att utsläppen av växthusgaser bedöms ha underskattats för åren 2008–2014 jämfört med åren 2015–2021 med cirka 5 procent.
Sett över hela perioden 2008–2021 uppgick mängden utsläpp till 19,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år i snitt. Nästan 60 procent av utsläppen från sektorn kommer från inhemsk produktion.
Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser (exklusive anläggning av väg och järnväg) har beräknats utifrån underlag från SCB. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om metoden i menyn ”Om miljöindikatorerna”.
Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher
I diagrammet visas utsläpp av växthusgaser efter branscherna nybyggnad, fastighetsförvaltning, renovering, om- och tillbyggnad samt uppvärmning (av byggnader).
Av de totala utsläppen (inhemska och import) från sektorn står nybyggnad för 22 procent år 2021, uppvärmning för 25 procent, fastighetsförvaltning för 24 procent och renovering, om- och tillbyggnad för 29 procent. Jämfört med 2020 ökar utsläppen i alla fyra delbranscherna.
Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2021
Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp av växthusgaser har minskat under perioden 1993–2021, med en större minskning 1993–2007. En intressant utveckling kan ses i den sammansatta tidsserien för 1993–2021. En minskning av utsläpp från uppvärmningen av byggnader har skett, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt över tid. Notera att utsläppen från import saknas i denna tidsserie. En jämförelse av totalen mellan de båda tidsserierna bör inte göras då branschindelningen är ändrad i miljöräkenskaperna från 2008 och framåt.
Branschindelningen ändrades 2008
Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2021. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007, medan standarden SNI 2002 gällde åren 1993–2007. Därför kan man se ett nivåskifte mellan 2007 och 2008 i figuren ovan. Ytterligare förklaringar till nivåskiftet är dels en översyn av byggbranschens struktur och beräkning av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, dels en översyn av miljöräkenskaperna. Det innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över perioden 1993–2020. Data redovisas därför i två olika tidsserier.
Eftersom beräkning av import av varor och tjänster har gjorts på olika sätt i de olika tidsserierna kan en sammansatt serie endast göras för de inhemska utsläppen. För tidsserien 1993–2007 har data från import av varor och tjänster beräknats som om de producerades i Sverige, medan en bättre skattning har gjorts för tidsserien 2008–2021.