Risker med uteluftsintag och filter

Om yttre luftföroreningar tillförs en byggnad kan detta leda till dålig inomhusmiljö och hälsoproblem. Genom att utforma och placera uteluftsintag och luftfilter på ett korrekt sätt minskar dessa risker. Här kan du läsa om risker med uteluftsintag och filter.

Uteluftsintag och filter

Risker med felaktig placering av uteluftsintaget

Uteluftsintaget ska placeras så att påverkan från föroreningskällor minimeras. Här måste hänsyn tas till avståndet till trafik, eldning och industrianläggningar, men även till föroreningskällor på den egna byggnaden eller grannhuset. Besvärande lukt och skadliga föroreningar kan spridas från bland annat luftning av spillvattenledningar, tömning av fettavskiljare, restaurangkök eller miljörum.

Tänk på att utformning och placering av luftintag bör finnas med redan i tidiga skeden av planeringen. Ofta är risken för att suga in förorenad luft större när uteluften tas in nära mark. Självdragssystem och frånluftssystem är känsligare för problemet eftersom det då blir svårare att styra var luftintag sker.

Olämpligt placerade uteluftsintag kan resultera i att det tillförs hälsoskadliga ämnen från exempelvis fordon eller förbränning. Ett exempel på detta är dubbdäck, vilka genererar olika partiklar som slits upp från vägbanan. Pollen är en annan typ av luftburna partiklar som är till besvär för många.

Uteluftsintaget ska vara utformat så att det inte tränger in regn, snö eller löv. Fukt, regn och snö som kommer in genom luftintaget kan orsaka korrosion och driftstörningar. Snö som sätter igen intagets öppning kan leda till allt för låga luftflöden, och fukt och smuts som fastnar i luftfiltret kan leda till en försämrad luftkvalitet. Risken för dessa problem minskar om uteluftsintaget placeras och utformas på rätt sätt.

Risker med felaktig filterhantering

Tilluften behöver ofta filtreras, även om uteluftsintaget utformas rätt och placeras på bästa tänkbara ställe. Detta görs bland annat för att förhindra att damm samlas på ytor och komponenter i luftbehandlingsaggregatet. Filter minskar också förekomsten av pollenallergener inomhus. Notera att dessa filter kan behövas även om luftintaget är placerat högt över mark och långt från växtlighet. Filtertyp och avskiljningsgrad ska anpassas till de föroreningar som ska avskiljas, detta gäller speciellt för platser där det förekommer trafikavgaser eller andra föroreningar från förbränning. Vilken typ av filter som används påverkar energianvändningen, täta filter gör att energianvändningen ökar.

Ett FTX-system för allmänventilation ska normalt ha filter som skyddar luftbehandlingsaggregatet och kanalsystemet från nedsmutsning. När man byter filter är det viktigt att man ersätter med ett filter av rätt klass.

Om filtret monteras fel kan ofiltrerad luft läcka förbi. Det leder till att filtreringens effektivitet blir sämre. Konsekvensen av detta kan bli att kanalsystemet med tiden blir nedsmutsat. Det kan bland annat leda till att värmeöverföringen i värmeväxlare försämras eller att givare smutsas ner och inte visar rätt mätvärden. Detta försämrar ventilationssystemets funktion, vilket ger ett sämre inomhusklimat och en ökad energianvändning.

Filter ska bytas regelbundet för att systemet ska fungera bra. Om filtret inte byts i tid kan det byggas upp ett stort flödesmotstånd. Detta kan göra att luftflödet blir lägre än avsett eller att fläktens elanvändning ökar. I värsta fall kan delar av filtret gå sönder så att en stor del av luftflödet passerar ofiltrerat.

En annan risk som kan uppstå om filter inte byts i tid, är att frånluftsflödet sjunker så mycket att flödesbalansen mellan tilluft och frånluft påverkas. Då kan det uppstå ett övertryck gentemot uteluften vilket gör att fuktig luft trycks ut genom tak och ytterväggar och kan orsaka fuktproblem.

En tredje risk som uppstår är hög energianvändning när ökade luftmotstånd i smutsiga filter gör att fläktar får arbeta hårdare.

Konsekvenser för byggnaden

Om du inte utformar uteluftsintag och luftfilter korrekt kan det leda till försämrad luftkvalitet

• Ökad energianvändning
• Ökade förvaltningskostnader

Konsekvenser för inomhusmiljön

Om du inte utformar uteluftsintag och luftfilter korrekt kan det leda till försämrad luftkvalitet:

• Dålig luftkvalitet kan leda till hälsoproblem och försämrad arbetsprestation

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till dålig luftkvalitet. Se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

• Vilka föroreningar uteluften har
• Val av filter
• Bristfälliga rutiner för byte av filter
• Bristfälliga rutiner för städning av ventilationssystemet.

Faktorer som påverkar konsekvensen av problem:

• Hur länge personer vistas i miljön (exponering)
• Hur dålig luftkvaliteten blir
• Om det finns kontrollsystem som kan varna för bristande funktion.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”. Se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden ska projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusklimatet
• Utvärdera de klimatförhållanden som kan uppstå både sommartid och vintertid. Inkludera effekten av valda värme-, ventilations- och kylsystem
• Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montering av uteluftsintag och dimensionering av filter. 

När byggnaden förvaltas

• Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.