Vägledning om återbruk i planering och bygglov

I plan- och bygglagen (2010:900), PBL finns det i princip inget utrymme för att tvinga fram ett återbruk av byggnader eller material. Däremot finns det olika sätt att underlätta ett återbruk. Denna sida redogör för hur kommunerna kan verka för ett cirkulärt byggande.

Att reglera fram ett bevarande

I en detaljplan eller i områdesbestämmelser går det att säkerställa att en byggnad bevaras, genom att införa ett rivningsförbud. Rivningsförbud får dock bara användas för att skydda sådana särskilt värdefulla byggnader som omfattas av 8 kap. 13 § PBL eller byggnader som ingår i ett område av den karaktären.

Ett rivningsförbud ska alltså endast användas för att skydda en kulturhistoriskt värdefull byggnad – inte för att gynna ett cirkulärt byggande.

Det är enbart sådant som har ett uttryckligt stöd i PBL:s fjärde kapitel som går att reglera i en detaljplan, och där nämns inget om cirkularitet. I en detaljplan går det dock att reglera bebyggelsens utformning eller utseende.

Genom att beskriva ett visst eftersträvat utseende eller arkitektoniskt uttryck går det alltså att styra mot ett återbrukat material.

Ett exempel skulle kunna vara om man vill att kompletteringar i ett äldre industriområde ska anknyta till industrikaraktären. Det man då kan reglera är utseendet på materialet, men inte var det kommer ifrån.

Underlätta återbruk av byggnader

Större omvandlingsprojekt kan dra ut på tiden. Även om kommunen och exploatörerna redan under planprocessen tror sig veta hur det ska bli, kan förutsättningarna ändras, projektet dra ut på tiden och nya aktörer komma in. Därför kan det vara lämpligt att utforma byggrätter på ett sådant sätt att de möjliggör att man bibehåller befintliga byggnader. Det kan ske genom att ange byggrätternas omfattning, men inte deras exakta lokalisering.

Tänk även på att ett återbruk inte alltid behöver avse hela byggnader. Kan detaljplanen utformas så att vissa väggar, grundläggning, ledningar eller annan infrastruktur kan återbrukas?

Att kunna återbruka byggnader handlar ofta om att finna en användning som passar den befintliga byggnaden. En kombination av olika användningar i samma byggnad kan vara en framgångsfaktor. Snäva därför inte in tillåten användning onödigt mycket i en detaljplan.

På sidan Detaljplan och kulturvärden kan du läsa mer om hur man kan värna kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i detaljplan.

Detaljplan och kulturvärden

Att underlätta ett återbruk av byggnadsmaterial

Att återbruka byggnadsmaterial handlar delvis om att utnyttja det man får tag i. Det kan påverka utformningen av den byggnad man vill uppföra, till exempel

avseende materialens visuella uttryck, typ av material och färg. Dimensionerna på olika bärverksdelar kan också påverka till exempel vad som är lämpliga husbredder.

Detaljerade planbestämmelser kan medföra att det inte är möjligt att anpassa byggnaden utifrån tillgängligt återbruksmaterial. I stället för att reglera exakt vilka material och färger som ska användas, kan ett alternativ vara att med till exempel bestämmelser om utformning reglera vilken karaktär, värden och egenskaper bebyggelsen ska ha. Genom att i planbeskrivningen tydligt ange motiven för den valda regleringen kan tolkningen av planbestämmelsen underlättas. Det ger byggherren en viss frihet att välja material för att åstadkomma de eftersträvade värdena och egenskaperna.

Även om en åtgärd avviker från en detaljplan är det möjligt att ge bygglov om avvikelsen är liten och åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte. Därför kan det vara väsentligt att i detaljplanens syfte tydligt redovisa om det finns en ambition att planen ska möjliggöra ett cirkulärt byggande.

Att underlätta logistiken

En väsentlig kostnad vid återbruk är hanteringen av det material som ska återbrukas. Det bästa är därför om materialet kan tas från en plats och direkt föras till den plats där det ska återbrukas.

Genom ändring kan översiktsplanen ges en högre detaljeringsnivå för ett visst område. Det skulle kunna vara aktuellt för ett större område som till exempel ett äldre industriområde, som ska genomgå en omvandling. Inom ramen för ett sådant arbete går det att diskutera i vilken ordning olika åtgärder bör ske. Där kan kommunen även ange platser som är lämpliga för mellanlagring av material för återbruk.

Kommunen kan facilitera samverkan

Det finns framgångsrika exempel på återbruk där en byggherre äger all mark och uppför byggnader åt olika intressenter. Därmed kan byggherren planera åtgärderna i ett sammanhang. Material mellanlagras inom området och kan efterhand nyttjas i egna projekt när behov uppstår. Hanteringen förenklas av att det inte behövs affärstransaktioner mellan tillhandahållare och nyttjare av materialet.

För att få lika välfungerande processer inom ett område med flera olika markägare och byggherrar krävs det samverkan. Kanske skulle det kunna ske inom ramen för en gemensam verksamhet som tar ansvaret för det material som ska återbrukas.

Kommunen kan verka för att en sådan samverkan kommer till stånd och skulle även kunna ingå i en sådan i egenskap av markägare eller genom eventuella affärsverk. Det är dock väsentligt att kommunen skiljer på sin roll som myndighet och sin roll som markägare eller avtalspart.

Bygglov och återbruk

I bygglovsskedet kan det vara svårt att veta exakt vilket återbrukat material man kommer att kunna få tag i när byggnaden ska uppföras. Därför vore det bra om det gick att skjuta upp vissa avgöranden till ett senare skede eller om det gick att ändra i ett givet bygglov. Några sådana möjligheter finns det dock inte i PBL.

Handlingarna i ett bygglovsärende ska vara så detaljerade att byggnadsnämnden kan pröva om alla de krav PBL ställer för att bevilja ett bygglov är uppfyllda. Någon möjlighet att skjuta upp prövningen av vissa krav finns inte.

Det framgår av ett antal avgöranden i mark- och miljööverdomstolen (MÖD) att PBL inte innehåller någon möjlighet att bevilja ändring i tidigare meddelat bygglovsbeslut, men att vissa mindre justeringar kan godtas av byggnadsnämnden. Är ändringarna större än vad som ryms inom ramen för en mindre justering måste ärendet behandlas som ett nytt bygglov med de formella krav på prövningen som då gäller. (MÖD 2015-02-11 mål nr P10418-14, MÖD 2020-10-07 mål nr P6272-20 och MÖD 2023-03-15 mål nr P 14524–21)

Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 6272-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 14524–21(på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Av ett avgörande framgår det att förändra en byggnads höjdläge med en meter inte ryms inom ramen för mindre justering, men i övrigt ger domarna liten vägledning för bedömningen av vad som ryms inom mindre justering.

Rimligen är utrymmet för vad som ryms inom ramen för mindre justering dock begränsat. Hur grannar påverkas skulle kunna påverka bedömningen av om en ändring är att anse som en mindre justering. Det kan även ha betydelse om ändringen görs på en gatufasad i en känslig miljö eller på en skymd sida i ett industriområde.