Samrådsredogörelse

När ett förslag till detaljplan handläggs med utökat förfarande ska synpunkter som har kommit in under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen bemöter och kommenterar kommunen dessa synpunkter. Vid ett standardförfarande måste kommunen inte göra en samrådsredogörelse.

Samrådsredogörelse vid utökat förfarande

Synpunkter som har kommit in under samrådet om ett förslag till detaljplan som handläggs med ett utökat förfarande ska redovisas i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen bemöter och kommenterar kommunen dessa synpunkter.

Samrådsredogörelsen ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under samrådet samt en redovisning av kommunens ställningstaganden och förslag med anledning av synpunkterna. Av samrådsredogörelsen bör det särskilt framgå vilka synpunkter som inte kunnat beaktas och skälen till detta. Samrådsredogörelsen utgör ett värdefullt dokument om planen överklagas. Samrådsredogörelsen kan ge insyn i hur kommunen har resonerat i ett tidigare skede och visa på vilka som har eller inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 178)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Samrådsredogörelsen ska innehålla synpunkter som samlats in eller framkommit under möten, telefonsamtal, med brev eller e-post samt på annat sätt. I redogörelsen ska också framgå sådant som får betydelse för kommunens övriga planering, som till exempel konsekvenser för angränsande områden. Länsstyrelsens samrådsyttrande bör inkluderas i samrådsredogörelsen för att synpunkterna ska komma allmänheten till känna. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 179)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kommunen upprättar samrådsredogörelsen

Det är kommunen som ansvarar för att samrådsredogörelsen upprättas. Enligt ett regeringsrättsavgörande kan det vara olämpligt att låta en konsult hålla i samrådet och upprätta samrådsredogörelsen. Om kommunen anlitar konsulter är det viktigt att det inte uppstår någon jävsituation eller att offentlighetsprincipen sätts ur spel. Om till exempel allmänheten vill utnyttja sin rätt att ta del av offentliga handlingar måste dessa finnas tillgängliga hos kommunen även om ärendet hanteras av en konsult. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 794)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

I regeringsrättsavgörandet påpekade domstolen att det visserligen inte finns något hinder enligt PBL mot att anlita en konsult som planförfattare. Däremot hade kommunen i det här fallet låtit en konsult bedöma och bemöta inkomna invändningar och därmed också gjort avvägningar mellan olika berörda intressen. Domstolen ansåg att i sådana sammanhang är frågan om opartiskhet avgörande. Domstolen bedömde att detta sammantaget innebar att kommunen handlagt planärendet i strid mot PBL. Handläggningsfelet ansågs ha fått betydelse för ärendets utgång. Beslutet att anta planen upphävdes därför (RÅ 1995 not. 141).

Samrådsredogörelse kan sammanställas vid standardförfarande

Vid ett standardförfarande måste kommunen inte göra en samrådsredogörelse utan kan redovisa inkomna synpunkter i granskningsutlåtandet efter granskningen. Det finns dock inget hinder för kommunen att sammanställa en samrådsredogörelse efter samrådet. I flera fall kan en samrådsredogörelse underlätta det fortsatta arbetet för kommunen, lantmäterimyndigheten och länsstyrelsen samt tydliggöra för samrådskretsen hur synpunkter som kommit in under samrådet beaktats.