Planeringsbesked
Kommunen kan begära att länsstyrelsen ger ett planeringsbesked. En begäran om planeringsbesked kan göras när som helst under detaljplaneprocessen, men det är lämpligt att begära det tidigt. Planeringsbeskedet ska ges inom sex veckor från det att en komplett ansökan kommit in till länsstyrelsen.
Planeringsbesked svarar mot ingripandegrunderna
Vid framtagandet av en detaljplan kan kommunen begära ett planeringsbesked av länsstyrelsen gällande en eller flera av de så kallade ingripandegrunderna. I beskedet ska länsstyrelsen bedöma om den eller de åtgärder som kommunen avser att planera för kan antas innebära att någon av de fem ingripandegrunderna påverkas på ett sådant sätt att länsstyrelsen kan komma att överpröva och eventuellt upphäva planen. Länsstyrelsens fem ingripandegrunder handlar om:
- riksintressen
- mellankommunala frågor
- miljökvalitetsnormer
- strandskydd
- människors hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning eller erosion
10 a §
Under arbetet med att ta fram en detaljplan får kommunen begära ett planeringsbesked enligt 10 f §. Lag (2017:424) .
10 §
När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .
10 a §
Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .
Gärna tidigt under processen
Syftet med planeringsbeskedet är att det ska bidra till ett effektivt detaljplanearbete, där kommunen under processen ska kunna få svar från länsstyrelsen om en detaljplan riskerar att bli överprövad utifrån länsstyrelsens ingripandegrunder. Kommunen kan välja att begära planeringsbesked när som helst under planprocessens gång. Det är dock lämpligt att göra det i ett tidigt skede för att minska risken att kommunerna planerar för åtgärder som länsstyrelsen kan komma att överpröva. Genom att tidigt identifiera frågor som kan leda till att länsstyrelsen överprövar och eventuellt upphäver en detaljplan kan kommunerna undvika onödigt arbete. (jfr prop. 2016/17:151, sid. 23–24)
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
Samla in synpunkter
Om planeringsbesked begärs innan samrådet behöver kommunen ge myndigheter och andra berörda tillfälle att lämna synpunkter. De som ska ges tillfälle att lämna synpunkter är lantmäterimyndigheten, kommuner som berörs samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i de frågor som begäran om planeringsbesked avser. Det är upp till kommunen att bedöma vilka som ska höras. De synpunkter som kommer in ska redovisas tillsammans med kommunens kommentarer utifrån synpunkterna.
10 b §
En kommun som avser att begära ett planeringsbesked innan samråd enligt 11-17 §§ är klart ska ge lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs och de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i de frågor som begäran avser tillfälle att komma in med synpunkter. Lag (2017:424) .
10 d §
Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och
10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning av synpunkterna. Lag (2017:424) .
Om planeringsbesked begärs efter samrådet har synpunkter på planförslaget redan samlats in och detta behöver därför inte göras igen för att begäran om planeringsbesked ska bli komplett.
Kungörelse i ortstidning och på anslagstavla vid utökat förfarande
Om detaljplanen ska handläggas med ett utökat förfarande ska begäran om planeringsbesked kungöras innan det skickas till länsstyrelsen. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. I kungörelsen ska det finnas uppgifter om:
- vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser,
- vilket område åtgärden avser,
- kommunens bedömning av om åtgärden avviker från översiktsplanen,
- var underlaget för begäran om planeringsbesked finns tillgängligt, och
- inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem synpunkter på åtgärden ska lämnas.
10 c §
En kommun som, innan samråd enligt 11-17 §§ är klart, avser att begära ett planeringsbesked i fråga om en åtgärd som kommunen avser att planera för i ett sådant planförslag som avses i 7 § ska kungöra detta.
En sådan kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser,
2. vilket område åtgärden avser,
3. om åtgärden avviker från översiktsplanen,
4. var underlaget för begäran om planeringsbesked finns tillgängligt, och
5. inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem synpunkter på åtgärden ska lämnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2017:424) .
3 §
Är kungörande i ortstidning föreskrivet, införes kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig.
Lokal dagstidning skall anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Även om så icke är fallet skall lokal dagstidning anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst femtio procent av hushållen i viss kommun inom det berörda området. Vad som sagts nu tillämpas dock ej, om myndigheten finner det uppenbart att syftet med tillkännagivandet kan nås, även om kungörelsen införes i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.
Med dagstidning förstås i denna paragraf allmän nyhetstidning av dags presskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.
Innehåll i begäran om planeringsbesked
En begäran om planeringsbesked ska alltid vara skriftlig och innehålla de underlag som länsstyrelsen behöver för att kunna bedöma begäran. En begäran ska även innehålla en redovisning av de synpunkter som kommit in samt kommunens kommentarer utifrån synpunkterna. Begäran kan avse en, flera eller samtliga ingripandegrunder beroende på vad kommunen vill att länsstyrelsen ska ta ställning till. Den kan också avse vissa frågor inom ramen för varje ingripandegrund, till exempel påverkan på olika aspekter av ett riksintresse eller strandskydd inom olika delområden av planen.
10 d §
Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och
10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning av synpunkterna. Lag (2017:424) .
Länsstyrelsens handläggningstid
Från det att länsstyrelsen har fått in en komplett begäran ska planeringsbeskedet ges inom sex veckor. Tidsfristen börjar gälla när ett fullständigt underlag kommit in till länsstyrelsen och det är länsstyrelsen som avgör när underlaget är fullständigt. Om det inte är fullständigt ska länsstyrelsen alltid ge kommunen möjlighet att komplettera begäran. Om kommunen inte kompletterar med det underlag som efterfrågas kan länsstyrelsen lämna ett negativt planeringsbesked på grund av bristande underlag. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 26)
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
10 f §
Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked.
I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap.
10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor.
Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .
Om ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter kräver det kan tiden länsstyrelsen har på sig att ge besked förlängas. Sådana omständigheter kan vara särskilt komplicerade fall, där länsstyrelsen behöver svar från annan myndighet och sex veckor inte är tillräckligt för att hämta in svaret eller om det är många olika ingripandegrunder som ska bedömas i samma planeringsbesked.
10 f §
Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked.
I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap.
10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor.
Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .
Positivt planeringsbesked är bindande
Om länsstyrelsen bedömer att det som kommunen begärt planeringsbesked för inte kan antas leda till överprövning av planen ger länsstyrelsen ett positivt planeringsbesked. Ett positivt besked är bindande och innebär att länsstyrelsen inte kan överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan utifrån de frågor som planeringsbeskedet avser. Detta gäller under förutsättning att inte åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till de frågor som planeringsbeskedet avser. Om förutsättningarna som planeringsbeskedet baserades på har ändrats väsentligt är beskedet inte bindande och länsstyrelsen har rätt att pröva detaljplanen i vanlig ordning.
10 a §
Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .
En väsentlig ändring kan exempelvis vara om det i en senare framtagen miljökonsekvensbeskrivning framkommit uppgifter som gör att det finns grund för ingripande, om nya fakta har kommit fram eller om omgivningen till detaljplaneområdet har förändrats på ett sådant sätt att länsstyrelsens planeringsbesked inte kan anses vara aktuellt. (jfr 2016/17:151 sid. 31-32)
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
Planeringsbeskedet är bara bindande för de frågor som länsstyrelsen tagit upp i planeringsbeskedet. För att planeringsbeskedet ska ha ett reellt värde för kommunens planering är det därför viktigt att länsstyrelsen bedömer samtliga ingripandegrunder och samtliga frågor som kommunen angivit i sin begäran.
Länsstyrelsen kan ställa villkor
Länsstyrelsen har möjlighet att ställa villkor i planeringsbeskedet. Med villkoren kan länsstyrelsen ange ramar för hur ett planförslag behöver utformas eller ändras i ett visst avseende för att planen inte ska komma att överprövas. Villkoren får inte vara generella utan ska handla om de åtgärder som planeringsbeskedet gäller och vara tydligt utformade. Det kan exempelvis vara att en byggnad inte får överskrida en viss höjd av hänsyn till ett riksintresse. Länsstyrelsen får inte heller villkora ytterligare utredningar. Om kommunen uppfyller villkoren blir planeringsbeskedet bindande och länsstyrelsen kan inte överpröva eller upphäva planen på de grunder som planeringsbeskedet behandlat.
10 f §
Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked.
I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap.
10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor.
Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .
Negativt planeringsbesked
Om länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att den planerade åtgärden kan antas påverka ingripandegrunderna på ett sådant sätt att en detaljplan i ett senare skede kan komma att överprövas, kan länsstyrelsen lämna ett negativt planeringsbesked.
Om länsstyrelsen lämnat ett negativt planeringsbesked kan kommunen välja att antingen avbryta eller fortsätta planarbetet. Kommunens val att avbryta planarbetet kan inte överklagas. Om kommunen väljer att fortsätta planarbetet, trots ett negativt planeringsbesked från länsstyrelsen, får kommunen vara beredd på att utgå ifrån att länsstyrelsen kan komma att besluta om överprövning av kommunens beslut. Det finns dock inget krav att länsstyrelsen måste överpröva detaljplanen i ett senare skede. Ett negativt planeringsbesked innebär därför inte att länsstyrelsen har tagit slutlig ställning i frågan. Den slutliga bedömningen görs först vid överprövningen efter beslut om antagande. Detta innebär att länsstyrelsen inte är formellt bunden av sin bedömning i planeringsbeskedet i motsatts till vid ett positivt planeringsbesked.
2 §
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) .
2 a §
Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .
Kommunen kan överklaga
Kommunen har möjlighet att överklaga ett negativt planeringsbesked eller ett positivt planeringsbesked som förenats med villkor. Överklagan ska göras till regeringen inom tre veckor från att länsstyrelsen lämnat planeringsbesked. Det är endast kommunen som kan överklaga ett planeringsbesked. (jfr prop. 2016/17:151, sid. 30)
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
5 a §
Länsstyrelsens beslut om planeringsbesked enligt 5 kap.
10 f § får överklagas till regeringen. Lag (2017:424) .
10 a §
Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas endast av kommunen. Lag (2017:424) .