Samråd vid standard och utökat förfarande
Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet.
Samråd
Värdefull information samlas in under samrådet
När ett förslag till en detaljplan upprättas ska kommunen samråda med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Det gäller såväl när nya planer upprättas som när detaljplaner ändras eller upphävs. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap om det aktuella planområdet. Syftet är också att ge intressenter som berörs insyn i arbetet med att ta fram en detaljplan och möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Andra vinster med att inkludera berörda tidigt i processen kan vara att minska risken för överklaganden. Det är därför värdefullt att inleda samrådet innan förslaget fått färdig form.
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
12 §
Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Samrådskretsen
Kommunen ska inför samrådet om planförslaget bestämma och avgränsa vilka som ska inkluderas i samrådskretsen. Kommunen ska samråda med:
- länsstyrelsen
- lantmäterimyndigheten
- andra berörda kommuner
- kända sakägare
- kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs
- vissa kända organisationer av hyresgäster
- myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av planförslaget.
Kommunen ska alltid samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs. Däremot är det tillräckligt att kommunen ger de övriga tillfälle till samråd. Det innebär att kommunen inte behöver gå ut till var och en av de som berörs med information, men ska erbjuda tillfälle för samråd, till exempel genom ett samrådsmöte. Det är dock upp till de som berörs att avgöra om de vill utnyttja det tillfälle till påverkan som samrådet ger.
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Med kända sakägare avses i första hand ägare till fast egendom och de som är innehavare av annan särskild rätt i denna, till exempel innehavare av servitut. I gruppen bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inkluderas såväl första- och andrahandshyresgäster som boende som berörs av förslaget. Även lokalhyresgäster inkluderas. Länsstyrelsen samordnar de statliga myndigheter som har statliga intressen att bevaka, dock inte statens intressen i egenskap av fastighetsägare. Kommunen kan dock samråda direkt med myndigheter som har ett sådant intresse. De sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget till detaljplan kan till exempel vara handikapporganisationer, friluftsorganisationer eller villaföreningar. Genom att samråda med olika intressenter kan kommunen få in information i form av lokalkunskap och synpunkter och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 537)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
För att kunna samråda måste kommunen avgöra vilka som ingår i samrådskretsen. Samrådskretsen omfattar nästan alltid fler än de som finns upptagna i fastighetsförteckningen, till exempel myndigheter och sammanslutningar. För att i den fortsatta handläggningen kunna veta vilka som hörts under samrådet så behöver kommunen dokumentera vilka som erbjudits tillfälle till samråd. Detta kan till exempel göras i en sändlista. Observera att sändlistan inte får publiceras på kommunens hemsida.
Publicering av planhandlingar på kommunens webbplats
Samrådskretsen får begränsas
Utgångspunkten är att samrådskretsen ska vara densamma oavsett vilket förfarande som väljs. Kommunen behöver däremot inte ge tillfälle till samråd med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för en eller flera av dessa. Exempel på sådana situationer kan vara om planärendet avser förlängning av genomförandetiden eller då detaljplanen enbart slår fast rådande förhållanden. I vissa fall kan även dessa situationer vara av intresse för de boende och hyresgästorganisationerna, till exempel om rådande förhållanden medför olägenheter för de boende. För att undvika att en antagen detaljplan upphävs på grund av en felbedömning av planens betydelse bör kommunen, om det kan antas att planändringarna är av intresse för de boende, alltid ge boende tillfälle till samråd. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 84)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Samrådshandlingar
Under samrådet ska kommunen redovisa planförslaget, skälen för planförslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och med vilket förfarande kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart onödigt.
I förekommande fall ska kommunen under samrådet även redovisa:
- grundkarta
- fastighetsförteckning
- program
- det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med sådana avtal
- synpunkter som kommunen under ett avgränsningssamråd har fått på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av planens miljökonsekvenser. Detta gäller endast planer som handläggs med ett utökat förfarande.
Den information som kommunen ska redovisa ska, med undantag för fastighetsförteckningen, finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet och uppfylla tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Skyldigheterna att redovisa och hålla informationen tillgänglig gäller inte om det skulle strida mot någon lag eller annan författning. Det kan till exempel handla om uppgifter som omfattas av sekretess eller där behandlingen av uppgifterna skulle strida mot dataskyddsförordningen och därför inte får redovisas eller hållas tillgängliga. (jfr prop. 2020/21:174 sid. 138)
13 §
Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
Kommunen ska i förekommande fall även redovisa
1. en grundkarta enligt 8 §,
2. en fastighetsförteckning enligt 8 §,
3. ett program enligt 10 §,
4. det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
5. sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljökonsekvenserna som kommunen har fått under ett avgränsningssamråd.
Den information som kommunen är skyldig att redovisa enligt denna paragraf ska, med undantag av fastighetsförteckningen, finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet.
Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) .
Publicering av planinformation på webbplatser
Materialet som redovisas under samrådet kan förändras under den fortsatta planprocessen. För ökad tydlighet bör det därför framgå av de olika planhandlingarna att de är samrådshandlingar.
Formen för samråd kan variera
Enligt plan- och bygglagen finns det krav på vilka som ska delta i samrådet. Utöver detta är det inte reglerat hur ett samråd ska genomföras. Därför kan samrådets form variera från fall till fall och behöva anpassas till den aktuella situationen. Samrådet kan exempelvis genomföras genom utskick, remiss, offentliga möten, antingen digitala eller analoga, eller möten på den aktuella platsen. När planförslaget berör många kan kommunen anordna ett offentligt möte för att få in synpunkter och frågor från allmänheten. Kommunen får anpassa omfattningen på samrådet till hur komplicerad planeringsuppgiften är i det enskilda ärendet. Det kan innebära att flera möten behöver hållas eller att samrådet kan behöva förlängas eller tas om för att syftet med samrådet ska tillgodoses.
Formen för hur synpunkter ska samlas in är heller inte reglerat, däremot ska synpunkter hanteras och beaktas oavsett i vilken form de kommer in. Det kan till exempel handla om tjänsteanteckningar från telefonsamtal, e-post och dokumentation från samrådsmöten.
Beroende på vilken typ av område som förslaget till detaljplan avser är det viktigt att hålla samrådet vid tillfällen när så många som möjligt kan delta. Om förslaget till detaljplan till exempel berör ett säsongsbetonat område kan det vara lämpligt att kommunen håller samråd under högsäsongen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 81)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Samrådstiden endast reglerad i utökat förfarande
Samrådstiden skiljer sig mellan standard och utökat förfarande. Vid standardförfarande är samrådstiden inte reglerad, vilket betyder att kommunen kan anpassa samrådets längd efter förutsättningarna i det enskilda ärendet. Vid utökat förfarande ska samrådet vara minst tre veckor, men kan förlängas om behov finns.
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
Miljöbedömning
Inom ramen för samrådet ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Detta innebär bland annat att kommunen ska genomföra ett undersökningssamråd och fatta ett särskilt beslut om betydande miljöpåverkan kan antas eller inte. Att undersökningen ska ske inom ramen för samrådet innebär i detta sammanhang att den måste vara genomförd någon gång mellan det att kommunen påbörjat planarbetet och innan granskningen påbörjas. Det är alltså inte reglerat exakt när undersökningen ska genomföras, men i lagens förarbeten anges att den bör göras i ett tidigt skede, innan kommunen har sammanställt ett planförslag och genomfört den remiss som normalt avslutar samrådet. (jfr prop. 2019/20:52 sid. 68)
En utvecklad översiktsplanering, prop. 2019/20:52 (på Sveriges riksdags webbplats)
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
Det är i PBL också reglerat att samrådet om en detaljplan ska uppfylla de krav på undersökningssamråd som finns i miljöbalken. Kommunen ska alltså uppfylla också dessa krav innan plansamrådet avslutas. Om undersökningssamrådet genomförs i ett tidigt skede av planarbetet måste det material som legat till grund för undersökningssamrådet finnas tillgängligt under hela tiden för samrådsremissen.
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
6 §
Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen
1. identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och
2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1. Lag (2017:955) .
Undersökning av betydande miljöpåverkan
Om betydande miljöpåverkan kan antas
Om betydande miljöpåverkan kan antas ska även ett avgränsningssamråd för miljöbedömning genomföras inom ramen för detaljplanesamrådet. Även avgränsningssamrådet ska alltså vara genomfört någon gång mellan det att kommunen påbörjat planarbetet och innan granskningen påbörjas. Om avgränsningssamrådet genomförs i ett tidigt skede måste det material som legat till grund för avgränsningssamrådet finnas tillgängligt under hela tiden för samrådsremissen.
10 §
Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Lag (2017:955) .
Strategisk miljöbedömning för detaljplan
Länsstyrelsens roll under samrådet
Under samrådet ska länsstyrelsen bevaka och samordna statens intressen. Genom att länsstyrelsen deltar tidigt i planprocessen kan statliga intressen tas upp till diskussion tidigt i processen och överprövning undvikas. Tidig kommunikation före det formella samrådsskedet förenklar och effektiviserar normalt den formella beredningen.
14 §
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .
10 §
När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .
10 a §
Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .
Under samrådet ska länsstyrelsen ta till vara och samordna statens intressen och ge råd om tillämpningen av bestämmelserna om allmänna och enskilda intressen i plan- och bygglagen, PBL.
Länsstyrelsen ska även särskilt bevaka de frågor som i ett senare skede kan leda till att länsstyrelsen överprövar planen. Detta är de så kallade ingripandegrunderna som innebär att länsstyrelsen ska:
- verka för att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses
- verka för att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs
- se till att strandskydd inte upphävs i strid med gällande bestämmelser
- se till att mellankommunala intressen samordnas
- se till att bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Dessutom ska länsstyrelsen ge råd i övrigt om tillämpningen av PBL om det behövs från allmän synpunkt. Det innebär att länsstyrelsens rådgivning i första hand bör inriktas mot sådana brister som är väsentliga och av betydelse för att detaljplanen ska bli möjlig att genomföra. Detta innebär att länsstyrelsen dels har ett uppdrag att samordna olika och ibland motstående statliga intressen, dels har en generell skyldighet att ge råd till kommunerna. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 123 f.)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
14 §
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .
Det är lämpligt att länsstyrelsen redan i samrådet tydliggör sin roll som såväl rådgivande som överprövande instans. Det är därför bra om det framgår av samrådsyttrandet vad som är råd och vad som är frågor som kan komma att innebära att länsstyrelsen överprövar planen om kommunen inte gör förändringar i planen.
Länsstyrelsen ska underrätta andra aktörer och ta emot synpunkter
Under samrådet ska länsstyrelsen hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Länsstyrelsens uppgift att ta till vara och samordna statens intressen avser myndighetsintressen och inte statens intressen som fastighetsägare. Uppgiften omfattar inte heller intressen som en statlig myndighet kan ha i egenskap av sakägare i planärendet.
För att länsstyrelsen ska ha möjlighet att samordna de statliga intressena är de berörda statliga myndigheterna skyldiga att kommunicera med länsstyrelsen. Om en myndighet som inte ingår i samrådskretsen har synpunkter på ett planförslag, ska synpunkterna i första hand lämnas till länsstyrelsen så att de statliga intressena kan samordnas. Det är därför viktigt att samrådstiden anpassas så att länsstyrelsen har möjlighet att samla in sådana synpunkter.
1 §
Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.
Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.
3 §
Om en statlig myndighet har synpunkter på ett planförslag under samrådet enligt 1 § eller på de frågor som en begäran om planeringsbesked avser efter underrättelse enligt 2 a §, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen.
Förordning (2017:423).
3 a §
Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen så snart som möjligt underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet. Förordning (2021:786).
12 §
Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Lantmäterimyndighetens roll under samrådet
Under samrådet ska lantmäterimyndigheten verka för att frågor som rör det framtida genomförandet av detaljplanen hanteras på ett sätt som är förenligt med lagstiftningen. Myndigheten ska särskilt verka för att:
- frågor om huvudmannaskap är rätt hanterade
- fastighetsindelningsbestämmelser i detaljplan tillämpats korrekt
- planbeskrivningen redovisar hur planen är avsedd att genomföras, och tar upp konsekvenserna av plangenomförandet på ett tillräckligt tydligt sätt.
Det innebär att om kommunen har för avsikt att huvudmannaskapet ska vara enskilt behöver lantmäterimyndigheten ta ställning till om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Lantmäterimyndigheten ska även yttra sig om förslaget är förenligt med de möjligheter kommunen har att reglera fastighetsindelningsbestämmelser med mera i detaljplan. I planbeskrivningen ska kommunen bland annat beskriva hur planen är tänkt att genomföras och de åtgärder som behövs för genomförandet, samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Lantmäterimyndigheten ska i samrådet yttra sig om de anser att planbeskrivningen inte uppfyller detta. Lantmäteriets synpunkter bör lämnas skriftligen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 145)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
15 §
Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt
1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och
2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900) .
Under samrådet har lantmäterimyndigheten även en rådgivande roll när det gäller exploateringsavtal. Detta för att kommunen ska få stöd om vad ett exploateringsavtal får omfatta.
15 §
Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt
1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och
2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900) .
40 §
Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras.
Ett exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde.
Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Lag (2017:181) .
41 §
Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla. Lag (2014:900) .
42 §
Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad eller avtalet omfattar medfinansieringsersättning. Lag (2017:181) .