Framtidsverkstad i Karlskrona
Framtidsverkstaden i Karlskrona fokuserade på att tänka nytt och innovativt kring hur ny teknik och digitalisering kan hjälpa till att utveckla noder, sociala mötesplatser och mobilitet utifrån ett 30-årsperspektiv.
Framtidsverkstadens upplägg
Framtidsverkstaden fokuserade på hur översiktsplanering bedrivs så att ny teknik och digitalisering bidrar till att skapa hållbara livsmiljöer. Diskussionerna varvades med inspirerande inspel från kunniga föreläsare. Specialutformade canvasunderlag användes som stöd för diskussionerna. Ett fyrtital personer medverkade från bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, näringsliv och akademi.
Inspirationsföreläsningar på förmiddagen
Föreläsaren är professor inom regionala och urbana studier på KTH, arbetar med praktiknära forskning. Han bjöd på en mängd exempel hämtade från studier och projekt från jordens alla hörn i sitt inspel där han kopplade digitalisering och ny teknik till de rumsliga strukturerna.
Fokus för Karlskronas framtidsverkstad var mobilitet och inom det området står vi inför en verklig revolution med potential att påverka våra samhällen i grunden. Framtidens mobilitet är digital och klimatsmart med en mångfald av lösningar som kompletterar varandra. De rumsliga strukturerna kommer även att påverkas av den framväxande delningsekonomin som bl.a. möjliggör en helt ny yteffektivitet. Våra städer kan utvecklas och vitaliseras med stöd av tekniken, men vi måste ställa oss frågan vad det är för slags stad vi vill ha?
Föreläsaren visade på exemplet Atlanta och Barcelona, som har samma invånarantal men där Barcelona har en tiondel av Atlantas klimatpåverkan. Själv föreställde han sig framtidens stad som en cykelstad, där det centrala torget har stärkts och där dagens externa handelscentrum har omvandlats till blandstad, där olika noder har utvecklats och kan erbjuda en mängd funktioner och där oanvända parkeringsytor har fyllts med nytt innehåll. Låt helhetstänk och resiliens vara ledord. Och det viktigaste av allt - sätt människan i centrum. Han avslutade med de lånade orden från Bogotas f.d. borgmästare Peñalosa: "Om vi kan bygga en stad som är bra för barn så får vi en stad som är bra för alla".
Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.
Det finns all anledning att känna sig hoppfull inför framtiden; det var inte bättre förr och teknikutvecklingen kan lösa många av våra stora och små utmaningar.
Föreläsarna från det Karlskronabaserade företaget 10XLabs gjorde en insats för att dämpa deltagarnas teknikångest. På Manhattan brottades man med ett överflöd av hästskit på gatorna tills den hästlösa vagnen (läs bilen) kom och förändrade allt. I Karlskrona brottas vi idag med en igenkorkad infartsled och brist på parkeringar i centrum tills nästa tekniska revolution kommer och förändrar allt. Föreläsarna beskrev hur svårt det är att föreställa sig förändring, särskilt när utvecklingen tar ett språng, som idag.
Billigare batterier kan snart innebära total elektrifiering och "nollkostnad" för transporter. Hur kommer det att påverka vårt sätt att resa? Behöver vi ens resa när vi kan träffas virtuellt? Teknologin driver dagens exponentiella förändringstakt och för att tillgodogöra sig de möjligheter som ges gäller det att försöka förstå varför en viss teknologi är värdefull och när den kan bli tillgänglig.
År 2030 beräknas det finnas en biljon uppkopplade enheter. Datamängderna som genereras av Sakernas Internet behandlas av Artificiell Intelligens och tillämpas i Virtual och Augmented Reality. Detta kan exempelvis appliceras så att en virtuell Bosse bildoktor hjälper en totalt okunnig person att laga sin bil i realtid. Försök föreställa er 2050 – det är i stort sett magi!
Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.
Vilket samhälle är det vi planerar för?
Uppgiften för deltagarna på förmiddagen var att skapa framtidsbilder av hur samhället kan te sig år 2030 utifrån diskussioner kring frågeställningarna: Varför reser vi? Vilka behov har vi av att resa och hur sker resandet? Utifrån tre olika perspektiv: det regionala, det inomkommunala samt staden med dess nära omland, pekade gruppdeltagarna ut betydelsefulla noder på en karta samt kommunikationerna däremellan. Deltagarna beskrev också hur noderna förändrats avseende roll och funktion år 2030.
Framtidsbilderna presenterades sedan i helgrupp och därefter diskuterades för- och nackdelar. Diskussionerna väckte flera intressanta frågeställningar. Resultatet av de diskussioner som fördes i olika konstellationer finns sammanställt i form av ett resonemang kring hur vårt samhälle kan te sig 2030 vad det gäller mobilitet och fysiska platser.
Varför reser vi?
De fyra grundläggande behov som grupperna diskuterade kring och som gruppdeltagarna var överens om kommer att påverka våra resor även i framtiden var: personliga möten, arbete och utbildning (tillgång till människor, utrustning och lokaler), varor, gods och material samt aktiviteter och upplevelser. Grupperna var eniga om att det personliga mötet även i framtiden kommer att vara viktigt och deltagarna trodde att digitalisering och ny teknik kommer att få störst genomslag vad det gäller resande kopplat till arbete och utbildning samt varor och gods.
En viktig fråga som diskuterades som ingång var vad ett personligt möte är och vad man vill komma åt med det personliga mötet. Det sinnliga är en dimension. Att fysiskt kunna läsa av en annan människa en annan. Hur mycket av vår önskan att mötas fysiskt är en generationsfråga och hur mycket ligger rotat i oss som biologiska varelser? Hur kommer nästa generation att vilja ha det? Kommer de att ha samma behov som dagens generation? Blir de personliga mötena mer planerade och värdefulla? Kan en robot vara en del av ett personligt möte?
Riskerna med att tekniken ersätter för mycket av de fysiska mötena lyftes fram. Kommer vi bli osäkra i det fysiska mötet och kommer empatin att minska om vi inte träffas lika mycket fysiskt? Blir vi sämre på att hantera konflikter? Tekniken bidrar redan idag till att koppla oss närmare personer som vi inte har i vår vardag och avskärma oss från de som finns i vår närhet.
De personliga mötena kommer troligtvis fortsättningsvis att vara viktiga i människors liv. Dessa kan ske på flera olika sätt. Både fysiskt och på distans med hjälp av tekniska hjälpmedel. Möten med familj, släkt och vänner kommer troligtvis i stor utsträckning att fortsätta ske fysiskt. Med hjälp av bland annat VR teknik kan andra typer av fysiska möten ersättas t.ex. för olika typer av servicetjänster. Självdiagnostik kommer att bli vanligare. Du träffar läkaren virtuellt liksom banktjänstemannen och bygglovshandläggaren. Detta kommer bli vanligt både på korta och längre distanser. Messenger, Facebook, Skype, intranät kommer att utvecklas och fortfarande vara viktiga sätt att hålla kontakt med andra människor även om det personliga mötet här blir mer avskalat.
Hur kommer vi arbeta och utbilda oss i framtiden? Idag arbetar vi på fysiska platser som vi reser till. Utbildning sker redan idag på distans och detta tror gruppdeltagarna kommer att utvecklas ytterligare. Men hur mycket av arbetet kommer att lösas på distans? Vilka delar i det personliga mötet i arbetslivet kan man ersätta? Varför behöver man befinna sig fysiskt på ett visst ställe? Några grupper såg framför sig att hemmakontoren blir vanligare medan andra tror att vi kommer att arbeta mer från arbetshubbar där olika arbetsgivare delar lokal. Gemensamma mötesplatser blir viktigare. Arbetsplatserna är viktiga sociala arenor men vi vill ha världen som arbetsfält. Fler internetbaserade möten, mer distansarbete och mindre fysiska resor inom arbetet minskar det totala resandet. Utvecklingen av sk Gig-ekonomi (fasta anställningar ersätts av tillfälliga gig) som bland annat drivs på av digitala plattformar som exempelvis taxitjänsten Uber och som kopplar ihop arbetstagare med uppdrag tror några av deltagarna kommer att öka. Idag utgörs över 15 procent av arbetskraften i USA av denna typ av arbetssätt. Även i Sverige är gig-ekonomin på frammarsch. Kontorsarbetsplatsen blir då av underordnad betydelse. Vissa arbetsgrupper kommer fortfarande att behöva resa som exempelvis hantverkare och förskolelärare.
Inom detta område tror gruppdeltagarna på stora förändringar på rätt kort tid. På korta distanser kan vi komma att se inslag av drönare som levererar varor och samlar in "avfall", autonoma fordon som är tysta och miljövänliga samt kulvertsystem. Hemleveranserna kommer att utvecklas inom fler områden och shoppinglokalerna i stadskärnan kommer successivt att ersättas med showrooms. Produktionen kommer vara närmare konsumenten utan flera mellanhänder. För den fysiska strukturen kommer detta troligtvis innebära att stora köpcentra till slut spelat ut sin roll. En trend som redan ses i USA. Delningsekonomin slår igenom. Lokaler finns för inbyte av saker och utväxling av nya saker. Tekniken hjälper oss att på smarta sätt samordna transporterna effektivt. Omlastningscentraler och centrallager kan ligga utanför staden där de inte skapar sår i stadsväven. Bostäder och mer blandade livsmiljöer kan utvecklas där externhandeln tidigare bredde ut sig med mindre lokaler för visningar och test via VR och omdömen från andra. En mer småskaliga distribution utvecklas inom stadsväven och blir mer mångfacetterad. Vertikal odling ersätter en del transportbehov.
När vi reser mindre i vardagen blir vi kanske mer benägna att resa mer i vår närmiljö. Vad kommer vi att efterfråga för upplevelser? Tysta platser, naturvistelser, kvalitativa livsmiljöer vid vattnet? Flera av gruppdeltagarna tror att nöjesresorna kommer att vara de resor som dominerar i framtiden. Färdsättet kommer att bero på aktiviteten. Flera tror att tjusningen ligger i att uppleva på plats. Man kommer att vilja känna sanden mellan tårna. För andra kan det virtuella resandet räcka. Kanske man provreser virtuellt innan man beställer en resa. Idag är motståndet i resandet tiden. Kortar vi restiden kommer resandet att öka. För millennials (nät-generationen) blir det viktigare med kvalitet. Resandet sker på flera olika sätt beroende på hur långt man ska resa. De individuella behoven på fritiden kommer vara svårast att lösa kollektivt. Vi kommer att kunna uppleva mer saker med artificiell intelligens och VR utan att behöva resa, t.ex. kan en konsert med Rolling Stones projiceras på ett torg, fiktiva konstnärer som androider som skapar musik, performance och konst. Tekniken kommer att påverka kulturen och våra möjligheter till kulturella upplevelser i stor utsträckning.
Hur sker resorna?
Resor kommer att ske utifrån en kombination av olika system som kompletterar varandra. På kortare avstånd (staden och dess närområde samt inomkommunalt) kommer cykel liksom autonoma fordon anropsstyrda i kollektiva system vara viktiga liksom båttrafik, spårbunden trafik, linbanor m.m. Det egna bilägandet övergår till abonnemang på autonoma fordon och kollektivt åkande. Cykeln får en renässans genom bättre och komfortabla elcyklar och mer upplevelsemässiga cykelstråk. Luftrummet utnyttjas i större omfattning både för drönare och kortdistansflyg som är tysta och miljövänliga. Kulvertsystem för godstransporter kompletterar systemet och minskar trafiken i stadskärnan.
På längre avstånd utvecklas hyperlopar mellan strategiska noder. Köpenhamn nås på kort tid. Tågen blir autonoma och utgör ett tryggt och säkert val som komplement. Regionala flygplatser finns som matar till större internationella flygplatser. Augmented Reality och Virtual Reality kommer att utvecklas och ta sig nya uttryck som kommer att kunna minska resandet på flera områden. Du kommer att kunna göra fler saker under din resa då du inte behöver framföra fordonet själv. Resorna blir också mer sociala och upplevelsebaserade med bussvärdar istället för chaufförer.
Det kan dock finnas negativa konsekvenser av att vi förflyttar oss mindre t.ex. ur ett folkhälsoperspektiv. Människors värderingar tar tid att ändra vilket kan påverka hur fort en omställning kan ske.
Påverkan på den fysiska strukturen
Befintliga noder som stadskärnan och befintliga tätorter där bundet kapital och resurser finns samlade fortsätter att utvecklas med tydliga identiteter. Teknikutvecklingen och digitaliseringen kan hjälpa till att utöka tillgången på service och skapa platser för inspiration och upplevelser. Upplevelser, nya kulturella inslag och besöksnäringen kan också komma att ge nya identitetsbärande element. De kontor och gemensamma samlingsytor som behövs tror gruppdeltagarna även fortsättningsvis kommer att vara lokaliserade till centrala delar av staden. Frågan är dock hur mycket kontorslokaler som kommer behövas i framtiden och vad vi i så fall gör av de ytor som frigörs?
Viktiga transportnoder utvecklas till att vara mer än en omstigningsplats till att bli sociala mötesplatser där virtuella butiker, kulturella inslag med VR teknik och upplevelser finns i väntan på hemfärd. Stadsstrukturen blir än mer finmaskig och storskaliga element som externhandelsområden minskar. Bebyggelsen utvecklas i kollektiva stråk och system. Rika och levande mötesplatser tillgängliga för alla blir ännu mer betydelsefulla. Det minskade antalet privatägda fordon gör att markytor som tidigare nyttjats för parkeringsplatser nu kan användas till annat inom den redan byggda strukturen vilket öppnar upp för nya möjligheter att komplettera bebyggelsestrukturen med bostäder och andra funktioner. För längre distanser kan utvecklingen av hyperlopar revolutionera och skapa megastora arbetsmarknadsregioner där valmöjligheterna att bo på en plats för dess kvaliteter kan möta behovet av att nå en mångfacetterad arbetsmarknad.
Hur bedriver vi vår översiktsplanering?
Nästa gruppövning fokuserade på processen som ska hjälpa oss att ta steget från "teknikspaningar" till ställningstaganden och strategier för den framtida mark- och vattenanvändningen. Grupperna ombads även att fundera på hur och på vilket sätt samverkan kan skapa utrymme för innovation och kreativa lösningar. Som introduktion gav Karlskrona kommun en kort presentation av kommunens tankar kring översiktsplanering. Gruppdeltagarna fick också inspiration genom föredrag på temat hur behöver vi tänka och agera på nya sätt i planeringsprocessen och vilka tekniska och digitala verktyg man kan använda sig av i planeringsprocessen.
Inspirationsföreläsningar på eftermiddagen
Föreläsaren berörde bland annat vikten av att få in det regionala perspektivet, att utveckla en systematisk metod för medborgardialog, att grunda sig på ett ledarskap som är såväl visionärt som jordnära samt att koppla ihop olika initiativ som pågår utifrån en gemensam målbild.
Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.
Föreläsaren från Sweco beskrev sig själv som en early user- wannabe när det kommer till tekniska lösningar och gav även deltagarna möjligheten att interagera med en modern VR-utrustning under dagen. Han visualiserade 2050 som en tid där 2D inte längre existerar och där ljud har tagit över textens betydelse.
För att nå ut till medborgarna behöver man följa den tekniska utvecklingen och ta fram verktyg som fungerar på de plattformar som används – smartphones idag. Ett huvudbudskap var att människor inte vill bli matade, de vill interagera. Snegla på spelindustrin, det är där det händer.
Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.
Från spaning till handling
Diskussionerna i grupperna handlade mycket om förmågan att skapa engagemang och delaktighet kring kommunens utveckling. Deltagarna lyfte behovet av att involvera fler aktörer och intressen i den långsiktiga och strategiska planeringen. Det handlade dels om att stärka kopplingen till näringsliv, akademi och den regionala nivån, och dels om att engagera medborgarna. Tidig och kontinuerlig dialog var ledordet och utmaningen att hitta rätt gränssnitt och forum för att nå ut och skapa engagemang och delaktighet. För att nå medborgarna behöver man kanske jobba mer med korta och snabba insatser i nya kanaler. Att utgå från olika framtidsscenarier och väcka diskussion kring vad de kan innebära sågs som en möjlighet. För att förstå näringslivets behov och tillgodogöra sig deras kunskap behöver man kanske inrätta särskilda forum och hitta frågor att samverka kring som känns relevanta för alla som deltar. En sådan fråga skulle kunna vara just innovation. Man föreställde sig ett forum där olika aktörer kan mötas och dela med sig, där man provar saker och där det är tillåtet att tänka annorlunda. Kanske kan man driva gemensamma projekt i liten skala och experimentera i "real life", som input till kommunens parallella process – att utveckla en robust översiktsplan baserad på en förankrad vision och ett värderingsstyrt ledarskap.
Ska AI utveckla ÖP?
Några frågor av mer övergripande karaktär värda att lyfta. Bland annat diskuterades det om det bör finnas en nationell översiktsplanering. En nationell översiktsplanering skulle ha fokus på de övergripande målen och fungera som en generell kompassriktning för kommuner och regioner att förhålla sig till när de bedriver en mer levande experimentplanering med kontinuerlig utvärdering av nya verktyg och teknologier. En filosofisk fråga som kom upp handlade om planerarens framtida roll utifrån frågeställningen att Artificiell intelligens skulle kunna planera våra samhällen mer effektivt i framtiden. Slutsatsen var att demokratiskt grundläggande frågor bör hanteras av någon som kan föra dialog och förklara hur de har tänkt. Man såg även att tjänstemannens roll på ett sätt blir ännu viktigare i en framtid där mer inflytande ges åt andra aktörer. Det handlar om vikten av att undvika skevheter och balansera olika synpunkter och intressen. Avslutningsvis konstaterades det att begreppet digitalisering idag främst leder tankarna till smidiga informationsflöden och förbättrade processer. Det finns därför behov av att tydligare lyfta frågan om digitaliseringens konsekvenser för de rumsliga strukturerna.