Boendesegregation i Sverige
Den socioekonomiska boendesegregationen har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Den har ökat både i stora städer, i mindre städer och på landsbygden. För att beskriva och analysera den socioekonomiska boendesegregationen i Sverige i dag finns Segregationsbarometern som är ett verktyg för platsdata som presenteras i kartform.
Segregationsbarometern
Boverket tog vid årsskiftet 2022/2023 över Segregationsbarometern i samband med att Delegationen mot segregation (Delmos) lades ner. Segregationsbarometern har tagits fram för att man ska kunna beskriva den socioekonomiska boendesegregationen, som handlar om att människor bor åtskilt från varandra baserat på bland annat inkomst, ekonomiska resurser och utbildningsnivå.
För att visa hur segregationen ser ut i Sverige finns det fem olika områdestyper i Segregationsbarometern som betecknar områden med mycket stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1) till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5). Syftet med dessa områdestyper är att kunna analysera hur människors sociala och ekonomiska förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Områdestyperna finns med som mått i Segregationsbarometern för att underlätta användarnas möjlighet till analys.
Ett annat mått i Segregationsbarometern är ojämlikhetsindex, som finns med för att undersöka graden av segregation. Ojämlikhetsindexet mäter skillnader i bosättningsmönster mellan olika inkomstgrupper i befolkningen, alltså hur ojämnt eller jämnt fördelade dessa är mellan olika bostadsområden i exempelvis en kommun. Ju högre indexvärde, desto högre är graden av segregation.
Segregationen i Sverige
Boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, vilket kan förklaras dels av ökade ekonomiska skillnader, dels av att Sverige under samma period fått en annan befolkningsmässig sammansättning och blivit mer etniskt heterogent. Det finns en tydlig samvariation mellan områden som domineras av hushåll med låga inkomster och hushåll med utländsk bakgrund.
Sedan år 2011 har antalet områden med socioekonomiska utmaningar ökat (områdestyp 1 och 2), liksom områden med goda socioekonomiska förutsättningar, områdestyp 4. Andelen blandade områden (områdestyp 3) liksom områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5) har minskat under samma period.
I samhällsdebatten är det ofta städernas utsatta bostadsområden som är i fokus, eftersom det framför allt är där som boendesegregationen blivit ett samhällsproblem. Boendesegregation är dock inget storstadsfenomen, utan återfinns i många kommuner och städer i Sverige. Mer än hälften av Sveriges kommuner hade år 2020 ett eller flera områden med socioekonomiska utmaningar – betecknade som områdestyp 1 eller 2 – medan nästan en tredjedel av kommunerna har ett eller flera områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.