Ett ramverk för gemensamt agerande

Arkitekturprogrammet för Linköpings innerstad utgör ett ramverk för gemensamt agerande och tillämpas i plan- och bygglagens olika processer. En handlingsplan finns där den fortsatta dialogen bland annat fokuserar på hur arkitekturprogrammet kan användas och tillämpas utifrån olika aktörers roller.

Arkitektoniska kvaliteter i de kommunala processerna

Arkitekturprogrammet har kommit att användas på olika sätt. De delar av programmet som lyfter hur de arkitektoniska kvaliteterna kommer in i de kommunala processerna och hur ramverket kan tillämpas från den översiktliga planeringen till detaljplan, bygglov och markanvisningar fungerar som ett viktigt stöd.

I samband med arkitekturpolicyns framtagande genomfördes en omstrukturering i arbetssättet med planprocessen. När ledningen tar fram en uppdragsbeskrivning till den enskilde handläggaren i planärenden tar de med frågor som rör både utvecklingsplanen och arkitekturprogrammet. Även i planbeskeden används skrivningar från dessa dokument. Planerad bebyggelse ska översiktligt beskrivas utifrån de tre strategierna och de kan med fördel ingå i planens syfte. Detaljplanernas utformning ska utgå från stadsbyggnadsprinciperna som fördjupas och preciseras utifrån respektive projekt. För att detaljplanerna ska hålla länge ska huvuddelen av de detaljplaner som tas fram reglera stadsbyggnadsdimensionen, till exempel placering, utbredning och höjd. Detta ger en större handlingsfrihet under ansvar för övriga aktörer.

I bygglovsprövningen görs den viktiga arkitektoniska bedömningen mot aktuell detaljplan och med stöd av plan- och bygglagen kapitel 8, § 1. I bygglovsprövningen läggs därför ett stort ansvar på bygglovsarkitekter och bygglovshandläggare att göra en professionell och sakkunnig bedömning. Arkitektonisk kvalitet bedöms utifrån varje projekts berörande, robusta och användbara egenskaper.

Dåvarande stadsarkitekten hade en viktig roll i att arbeta stödjande internt och leda handläggarna i deras projekt med fokus på kvalitet. Stadsarkitekten hade också en roll som bro mellan förvaltningar och bolag och var alltid med vid olika tävlingar. När bygglovsfrågor berörde innerstaden deltog stadsarkitekten i de processerna.

Kommunen vill i framtiden inkludera de tre strategierna och byggstenarna i översiktsplanen som underlag för idédiskussion och för övergripande inriktningar.

Markanvisningsprocessen är ett effektivt verktyg för att bedriva en markpolitik som skapar möjligheter och bemöter strategiska frågor. I processen ska man ta hänsyn både till markanvisningspolicyns riktlinjer och stadsbyggnadsprincipernas inriktning.

Byggdialogen

Dåvarande stadsarkitekt lade stort fokus på de lokala arkitektkontoren för att hjälpa dem att bli vassare i projekten. Ett framgångsrikt arbetssätt var också den så kallade byggdialogen som anordnades regelbundet. Plan- och bygglovsenheten var då tillsammans med stadsarkitekten med när olika byggherrar ville diskutera sina projekt. Arkitekturprogrammet hjälper kommunen att bli mer konkret i de förhandlingar som hör till myndighetsutövningen.

Det är inte så att världen har förändrats genom arkitekturprogrammet men den är lättare att hantera med detta verktyg. Det kan naturligtvis bli fel även om den arkitektoniska idén är formulerad men då har man en möjlighet att tidigt diskutera detta och få till ett annat slutresultat.

Linköpings dåvarande stadsarkitekt Johanna Wiklander 2018.

Ett annat exempel på arkitekturprogrammets tillämpning är Arkitektonisk kvalitet i olika sektorer. Där belyses hur arbetet med den arkitektoniska kvaliteten bör anpassas till varje sektors respektive förutsättningar. Här inkluderas både tematisk avgränsning och visst aktörsansvar såsom arkitektonisk kvalitet i offentligt och kommersiellt byggande.

Handlingsplan för kommunens arkitekturstrategiska arbete

I arkitekturprogrammet redovisas också hur kommunen tänker arbeta långsiktigt med det arkitekturstrategiska arbetet. Arbetet kräver ett brett engagemang från såväl byggherrar och kommunala förvaltningar som bolag. För att olika förvaltningar och bolag tillsammans med politiken ska kunna identifiera vad arkitekturprogrammet innebär för respektive organisations arbetssätt och rutiner föreslås i handlingsplanen en serie implementeringsworkshoppar.

För branschen planeras också workshoppar för att ge möjlighet att diskutera och resonera kring vad som kännetecknar en arkitektonisk idé.

Även en rad andra aktiviteter föreslås, till exempel att ta fram bättre vägledning för utformning av stadsmiljön, belysning och skyltar.