Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

Granskad:

I de flesta fall krävs det detaljplan för ny Sevesoverksamhet och ändrad markanvändning i närheten av en sådan verksamhet. I en detaljplan ska kommunen beakta riskerna med befintliga och tillkommande Sevesoverksamheter. Det är viktigt att kommunen beskriver de Sevesoverksamheter och riskerna kring dessa, som kan påverka planområdet. Att stora kemikalieanläggningar räknas som Sevesoverksamheter är tydligt, men att även exempelvis lager och logistikcenter kan omfattas kan vara lätt att förbise. För att inte omfattas av de regler som gäller för en Sevesoverksamhet, väljer vissa verksamhetsutövare att ha mindre lagerkapacitet. Detta medför i stället att det krävs fler transporter. Det är då viktigt att beakta att det ofta är vid transporter som olyckor sker.

Kommunen ska upprätthålla tillbörliga säkerhetsavstånd mellan Sevesoverksamheter och annan markanvändning

Det finns bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, för att tydliggöra kravet på att kommunen upprätthåller tillbörliga säkerhetsavstånd mellan Sevesoverksamheter och större trafikleder, bostadsområden och andra områden som används av allmänheten (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 157).

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Markanvändning som omfattar sådana anläggningar som ingår i Sevesoverksamheter har därför en särställning i PBL.

När ett nytt byggnadsverk ska uppföras i närheten av en Sevesoverksamhet eller en nyetablering av en Sevesoverksamhet ska ske, krävs att kommunen prövar detta i en detaljplan.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Avstånd mellan Sevesoverksamhet och annan markanvändning kan du läsa mer om på sidan Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag.

Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag

Riskhantering i detaljplaneläggning kan du läsa om på sidan Riskhantering i detaljplaneläggning.

Riskhantering i detaljplaneläggning

Beakta risker med befintliga och tillkommande Sevesoverksamheter

I en detaljplan ska kommunen beakta riskerna med befintliga och tillkommande eller expanderande Sevesoverksamheter. Det är viktigt att kommunen beskriver de Sevesoverksamheter och riskerna kring dessa, som kan påverka planområdet. Att stora kemikalieanläggningar räknas som Sevesoverksamheter är tydligt, men att även exempelvis lager och logistikcenter kan omfattas kan vara lätt att förbise.

För att inte omfattas av de regler som gäller för en Sevesoverksamhet, väljer vissa att ha mindre lagerkapacitet. Detta medför i stället att det krävs fler transporter. Det är då viktigt att beakta att det ofta är vid transporter som olyckor sker och säkerhetsaspekterna får därmed en ökad vikt vid planeringen av vägnät och tillhörande infrastruktur, också i regionplan och i länsplaner för regional transportinfrastruktur och trafikförsörjningsprogram.

Vad som kan vara Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Vad är Sevesoverksamhet?.

Vad är Sevesoverksamhet?

Detaljplanekravet för byggnadsverk som placeras i närheten av en Sevesoverksamhet

Det krävs detaljplan för ett nytt byggnadsverk om byggnadsverket placeras i närheten av en Sevesoverksamhet.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Bestämmelsen tar sikte på byggnadsverk, till exempel ett enstaka enbostadshus, som placeras i närheten av en Sevesoverksamhet (jämför propositionen 2020/21:174 sidan 48).

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen. Prop. 2020/21:174  (på Sveriges riksdags webbplats)

Det krävs dock ingen detaljplan för ett nytt vindkraftverk eller komplementbyggnadshus eller komplementbyggnader.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Det krävs inte heller detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en ansökan om bygglov eller förhandsbesked.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Vanligtvis får det anses vara olämpligt att pröva till exempel nya bostäder i anslutning till en Sevesoverksamhet genom ett bygglov eller ett förhandsbesked, även om åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (jämför propositionen 2020/21:174 sidan 49). Detaljplanen tjänar här sitt avsedda syfte att erhålla en god belysning av riskfrågorna.

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen. Prop. 2020/21:174 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om byggnadsverket eller dess användning däremot får betydande inverkan på omgivningen ska kommunen pröva byggnadsverket genom detaljplan och inte genom prövning i samband med bygglov eller förhandsbesked (jämför propositionen 2020/21:174 sidan 45).

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen. Prop. 2020/21:174 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Det är dock kommunen som avgör om, när och var en detaljplan tas fram.

Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.

Detaljplanekravet  

Vad innebär i närheten av?

Begreppet "i närheten av" får ses som ett funktionellt begrepp, snarare än ett geografiskt avstånd. Ett byggnadsverk ska anses vara placerat i närheten av en Sevesoverksamhet om byggnadsverket, och först och främst om det kan antas att de som uppehåller sig i byggnadsverket, kan komma att skadas vid en olycka som berör Sevesoverksamheten. Detta innebär att avståndet till Sevesoverksamheten får betydelse för bedömningen av om detaljplan krävs eller inte, men uttrycket ”i närheten av” inrymmer alltså ett större sammanhang som skadeverkan (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 102).

Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)  

Kommunen måste göra en bedömning i varje enskilt fall om bebyggelse eller ett byggnadsverk kan anses vara placerat i närheten av en Sevesoverksamhet. Avståndet till Sevesoverksamheten får naturligtvis stor betydelse för bedömningen, men det är också viktigt att ta hänsyn till exempelvis

  • den aktuella Sevesoverksamhetens inriktning, läge och omfattning
  • vilka risker som är förknippade med verksamheten
  •  vilken typ av ny bebyggelse som ska uppföras
  • vilka skyddsvärda intressen som kan påverkas, till exempel människor, djur, miljö
  • hur omgivningen ser ut, till exempel topografi, vegetation, klimat och vanligaste vindriktning.

Med anledning av detta kan därför bostadsbyggnader och verksamheter som skolor, sjukhus och industrier kräva ett större avstånd till Sevesoverksamheten än annan bebyggelse (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 102).

Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det går inte att ange ett generellt avstånd till en Sevesoverksamhet då detaljplanekravet inträder, utan kommunen måste pröva frågan om en detaljplan behövs utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Vid denna prövning måste kommunen ta hänsyn till både det nya byggnadsverkets användning och de risker som är förknippade med Sevesoverksamheten i fråga. En bostad kan därmed kräva ett väsentligt större avstånd från en Sevesoverksamhet än till exempel en lagerbyggnad. Behovet av att kunna förebygga och begränsa följderna av en olycka i en Sevesoverksamhet ska vara vägledande i bedömningen (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 53).

Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)  

Osäkerheterna i det underlag som finns om riskerna påverkar vilka avstånd som anses vara i närheten. Så länge det finns osäkerheter om skada kan ske vid en allvarlig händelse, kan det planerade eller bygglovsprövade byggnadsverket anses vara placerat i närheten av Sevesoverksamheten. Vid större osäkerheter och vid större brister och luckor i underlaget krävs därför större avstånd för att byggnadsverket inte ska anses vara i närheten.

Detaljplanekrav för nyetablering av känd Sevesoverksamhet

Vid nyetablering av en Sevesoverksamhet ska bygglovspliktiga åtgärder prövas med detaljplan.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Med nyetablering av Sevesoverksamhet avses att

  • en ny verksamhet etableras på en viss plats där den inte har funnits tidigare eller
  • en befintlig verksamhet får en volymökning av de farliga ämnen som bearbetas och förädlas eller lagras på ett sådant sätt att verksamheten efter utökningen omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen.

Det har ingen betydelse på vilket sätt som åtgärden kräver bygglov, det vill säga om det är nybyggnad, tillbyggnad eller annan väsentlig ändring än tillbyggnad. Kravet på detaljplan gäller såväl Sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesoförordningen (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 103).

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)   

2 §
  I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse.

Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller utanför verksamheten.

Farliga ämnen: ämnen och blandningar som regeringen har meddelat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.

Verksamhet: hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.

Anläggning: teknisk enhet inom en verksamhet, antingen ovanför eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, enskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.

Verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift. Om flera verksamheter med en gemensam ägare är samlokaliserade, ska dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.

Lager: förekomst av en viss mängd farliga ämnen för magasinering, förvaring eller lagerhållning. Lag (2015:233) .

Med begreppet verksamhet avses hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar. Verksamhet omfattar såväl det geografiska området som gemensam infrastruktur eller tillhörande aktiviteter på platsen.

2 §
  I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse.

Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller utanför verksamheten.

Farliga ämnen: ämnen och blandningar som regeringen har meddelat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.

Verksamhet: hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.

Anläggning: teknisk enhet inom en verksamhet, antingen ovanför eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, enskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.

Verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift. Om flera verksamheter med en gemensam ägare är samlokaliserade, ska dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.

Lager: förekomst av en viss mängd farliga ämnen för magasinering, förvaring eller lagerhållning. Lag (2015:233) .

Bygglovspliktiga åtgärder som inte utgör nyetablering av en befintlig Sevesoverksamhet omfattas inte av kravet på detaljplan. Detta gäller oavsett om åtgärden avser nybyggnad, tillbyggnad eller annan väsentlig ändring än tillbyggnad. På så vis försvåras inte förändringar i befintliga Sevesoverksamheter i onödan (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 52–53).

Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)  

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.

Detaljplanekravet

Undantag från detaljplanekravet

Det finns dock undantag från detaljplanekravet då områdesbestämmelser kan användas i stället. I områdesbestämmelser kan kommunen exempelvis reglera markanvändningen runt en viss verksamhet för att skydda anläggningen eller motsatsvis för att skydda omgivningen från den verksamhet som bedrivs inom anläggningen.

42 §
  Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
   1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
   2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
   3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
   4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
   5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
      a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
      b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
      c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) .

Om kommunen redan har gjort tillräcklig reglering med områdesbestämmelser i dessa fall behöver inte kommunen göra motsvarande reglering med detaljplan.

4 §
  Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

För att avgöra om ett byggnadsverk kan omfattas av undantag från detaljplanekravet måste kommunen göra en samlad bedömning av risken. Bygglov får inte ges om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Det vill säga nämnden måste pröva ifall byggnadsverket, eller först och främst om de som uppehåller sig i ett sådant byggnadsverk som utgör en byggnad, kan komma att skadas vid en olycka som berör Sevesoverksamheten. Kravet på detaljplan beror på arten av den tillkommande bebyggelsen och byggnadsverken, i synnerhet om de förutsätter stadigvarande vistelse, och till de risker som är förknippade med den aktuella Sevesoverksamheten. Om det finns skäl att anta att en olycka vid Sevesoverksamheten kan medföra risker för människors hälsa och säkerhet är det inte lämpligt att kommunen enbart prövar åtgärden i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked utan då aktualiseras detaljplanekravet (jämför propositionen 2014/15:60, sidan 102–103).

Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.

Detaljplanekravet

Att detaljplanen medger industri innebär inte automatiskt att det kan lokaliseras en viss Sevesoverksamhet där

Att detaljplanen medger industri innebär inte automatiskt att det kan lokaliseras en viss Sevesoverksamhet där. Särskilt inte om det kan uppstå dominoeffekter. Byggnadsnämnden kan neka bygglov om den finner att verksamheten kan innebära fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Dominoeffekter kan du läsa mer om i Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL under rubriken Riskkartläggning samt under Process för riskhantering på sidan Kartlägg risker under rubriken Sevesoverksamhet och dominoeffekter.

Riskkartläggning

Kartlägg risker

Planbeskrivningen är viktig för bedömningen

Planbeskrivningen är viktig för bedömningen om det är lämpligt att lokalisera en Sevesoverksamhet inom planområdet. Det bör av planbeskrivningen framgå vad industriområdet är avsett för, och om eventuell indexering finns för vissa typer av industriell verksamhet eller planbestämmelser.

Om det råder osäkerhet finns det vanligtvis anledning för kommunen att bedöma om den tillkommande verksamheten kan inrymmas inom planen med dess planbestämmelser.

Oavsett vad som framgår av planen vad gäller syfte, ändamål och planbestämmelser, som industriell verksamhet, kräver bestämmelserna om omgivningspåverkan i PBL att bebyggelse och byggnadsverk inte får innebära en fara för människors hälsa och säkerhet. I sådana fall måste kommunen vägra bygglov oavsett tillåten planbeteckning.

Att det finns en skyldighet att förhindra omgivningspåverkan från en Sevesoverksamhet följer redan av de allmänna intressena i 2 kapitlet 9 § PBL. Detta hänsynstagande gäller all planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk om detta kan medföra fara för människors hälsa.

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Kommunen prövar inte i detaljplanen en enskild verksamhets uppgifter om kemikaliemängder, utsläpp och säkerhetsrutiner. Den prövningen görs i stället enligt Sevesolagen, miljöbalken, lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE och lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO.

Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (på Sveriges riksdags webbplats)  

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats) 

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)  

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)  

En strategisk miljöbedömning ska göras

Prövning av en Sevesoverksamhet omfattas av ett detaljplanekrav och därmed måste kommunen göra en strategisk miljöbedömning. Det vill säga göra en bedömning om lokaliseringen av den tilltänkta verksamheten medför en betydande miljöpåverkan som i sin tur ställer krav på en specifik miljöbedömning.

Miljöbalken reglerar tillvägagångssätt och innehåll i de båda miljöbedömningarna som ett sätt att integrera miljöaspekter i planeringen.

6 §
  I lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen finns föreskrifter om verkan av unionens fördrag och andra instrument samt unionens beslut. Lag (2011:322) .

Sevesoverksamhet i strategisk miljöbedömning kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i strategisk miljöbedömning.

Sevesoverksamhet i strategisk miljöbedömning

Riskhantering och strategisk miljöbedömning kan du läsa mer om på sidan Riskfrågor i strategisk miljöbedömning.

Riskfrågor i strategisk miljöbedömning

Strategisk miljöbedömning för detaljplan kan du läsa om på sidan Miljöbedömningar.

Miljöbedömningar  

Naturvårdsverket har tagit fram vägledning om miljöbedömning för planer och program med information om dels strategisk miljöbedömning, dels specifik miljöbedömning.

Miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken (vägledning på Naturvårdsverkets webbplats)

För Sevesoanläggningar finns ytterligare krav och hänsynstaganden formulerade i Sevesolagen.

Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen (på Sveriges riksdags webbplats)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen