Sevesoverksamhet i strategisk miljöbedömning
Vid ändrad markanvändning för, eller i närheten av, Sevesoverksamhet krävs oftast att kommunen gör en detaljplan. Om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska kommunen göra en strategisk miljöbedömning. En planerad Sevesoverksamhet på högre kravnivå som omfattar bygglovspliktiga åtgärder antas alltid medföra betydande miljöpåverkan och kräver därför såväl detaljplan som strategisk miljöbedömning.
Detaljplanekrav för Sevesoverksamhet
För Sevesoverksamhet är det framför allt två fall som gör att det kan krävas detaljplan:
När det gäller Sevesoverksamhet är det framför allt två fall som gör att det kan krävas detaljplan:
- Ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk i närheten av en Sevesoverksamhet, det vill säga ändrad markanvändning i närheten av Sevesoverksamheten.
- Etablering av en ny Sevesoverksamhet.
2 §
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. en åtgärd som kräver bygglov,
a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
- en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
- en hamn för fritidsbåtar,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
- en campingplats,
- en nöjespark, eller
- en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .
Planer som medför betydande miljöpåverkan kräver strategisk miljöbedömning
När regionen eller kommunen upprättar eller ändrar en plan enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, behöver de göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen eller ändringen kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
3 §
En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Skyldigheten gäller inte
1. planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten, och
2. finansiella eller budgetära planer och program. Lag (2017:955) .
Nytt byggnadsverk i närheten av Sevesoverksamhet kräver bedömning om betydande miljöpåverkan
För ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk som ska placeras i närheten av en Sevesoverksamhet krävs det enligt PBL en detaljplan, om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
För ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk måste kommunen pröva om byggnadsverket, eller dess användning, får betydande inverkan på omgivningen. Kommunen måste också pröva om byggnadsverket är tänkt att placeras i närheten av en Sevesoverksamhet. I båda fallen inträder detaljplanekravet, men det räcker att det ena rekvisitet är uppfyllt.
2 §
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. en åtgärd som kräver bygglov,
a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
- en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
- en hamn för fritidsbåtar,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
- en campingplats,
- en nöjespark, eller
- en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .
Kommunen bör tolka bestämmelserna i 4 kapitlet 2 § första stycket punkt 4 b PBL på ett sådant sätt att kommunen genomför en detaljplaneprocess med tillhörande miljöbedömning för ett nytt lovpliktigt byggnadsverk i närheten av Sevesoverksamhet, om användningen av det planerade byggnadsverket kan bidra till att öka risken för en allvarlig olyckshändelse eller kan bidra till att öka följderna av en allvarlig olyckshändelse, i all synnerhet om människor kan komma till skada.
2 §
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. en åtgärd som kräver bygglov,
a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
- en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
- en hamn för fritidsbåtar,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
- en campingplats,
- en nöjespark, eller
- en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .
I praktiken innebär detta att en detaljplanprocess med tillhörande miljöbedömning ska genomföras för bland annat samtliga bygglovspliktiga bostäder, kontors- och centrumlokaler med mera, som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka, på grund av närhet till Sevesoverksamhet (jämför Sevesodirektivet 2012/18/EU artikel 15).
Kraven på detaljplan gäller såväl Sevesoverksamheter på högre och lägre kravnivå enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen, och förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesoförordningen (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 103).
Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)
Detaljplanekrav för ändrad markanvändning i närheten av en Sevesoverksamhet och för etablering av känd Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.
Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning
Begreppet i närheten av och när ett byggnadsverk är placerat i närheten av en Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.
Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning
Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.
Nyetablering av Sevesoverksamhet kan kräva detaljplan och strategisk miljöbedömning
Sevesoverksamhet på högre kravnivå antas alltid medföra betydande miljöpåverkan
En planerad Sevesoverksamhet på högre kravnivå som omfattar bygglovspliktiga åtgärder antas alltid medföra betydande miljöpåverkan (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 52). För en detaljplan för ny Sevesoverksamhet på högre kravnivå ska kommunen därför alltid göra en strategisk miljöbedömning.
Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)
De olika nivåer på Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Vad är Sevesoverksamhet? Under rubriken Det finns två kravnivåer på Sevesoverksamheter.
För Sevesoverksamhet på lägre kravnivå behöver kommunen göra en bedömning
För Sevesoverksamhet på lägre kravnivå är det inte självklart att planens genomförande alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan. (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 52). Här måste kommunen göra en egen bedömning.
Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)
Riskhantering och strategisk miljöbedömning kan du läsa mer om på sidan Riskfrågor i strategisk miljöbedömning.
Riskfrågor i strategisk miljöbedömning
Vad den strategiska miljöbedömningen ska innehålla
Den strategiska miljöbedömningen ska omfatta såväl sådana miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden i sig kan förväntas medföra. På motsvarande sätt bedöms sådana miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra till följd av yttre händelser (jämför propositionen 2016/17:200 sidan 128).
Miljöbedömningar. Proposition 2016/17:200 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det som kan vara särskilt aktuellt vid miljöbedömning av Sevesoverksamhet enligt enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) 11–13 §§ är:
- Verksamheten eller åtgärdens utmärkande egenskaper (11 §) där särskild hänsyn bland annat ska tas till
- verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning
- hur verksamheten eller åtgärden bidrar till kumulativa miljöeffekter tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, som har fått tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas
- verksamhetens eller åtgärdens användning av mark, jord, vatten, andra naturtillgångar och konsekvenser för biologisk mångfald och fysisk miljö i övrigt
- föroreningar och störningar från verksamheten eller åtgärden
- sannolikheten för allvarliga olyckor som kan härröra från den aktuella verksamheten eller åtgärden
- risker för människors hälsa.
- Verksamhetens lokalisering (12 §) där särskild hänsyn bland annat ska tas till pågående eller tillåten markanvändning.
- Möjliga miljöeffekters typ och utmärkande egenskaper (13 §) där särskild hänsyn bland annat ska tas till
- effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är
- hur gränsöverskridande effekterna är
- effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas, och
- möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
Vid miljöbedömningen ska kommunen ta hänsyn till allmänhetens behov av information.
11 §
I fråga om verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper enligt 10 § 1 ska särskild hänsyn tas till
1. verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning,
2. hur verksamheten eller åtgärden bidrar till kumulativa miljöeffekter tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas,
3. verksamhetens eller åtgärdens användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar och fysisk miljö i övrigt,
4. det avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten eller åtgärden ger upphov till,
5. föroreningar och störningar från verksamheten eller åtgärden,
6. sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för den aktuella verksamheten eller åtgärden, och
7. risker för människors hälsa.
12 §
I fråga om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering enligt 10 § 2 ska särskild hänsyn tas till
1. pågående eller tillåten markanvändning,
2. de naturresurser som finns i det område som kan antas bli påverkat och deras relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området, och
3. naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i det område som kan antas bli påverkat, med särskild uppmärksamhet på påverkan som avser
a) ett stort opåverkat område,
b) en våtmark, ett strandområde eller en älvmynning,
c) ett kustområde eller en marin miljö,
d) ett bergs- eller skogsområde,
e) ett betydelsefullt kulturlandskap,
f) ett tätbefolkat område,
g) en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
h) ett område eller en byggnad som skyddas enligt 2-4 kap. kulturmiljölagen (1988:950), förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m. eller plan- och bygglagen
(2010:900),
i) ett sådant område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
j) ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
13 §
I fråga om de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper enligt 10 § 3 ska särskild hänsyn tas till
1. effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet,
2. sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är,
3. hur gränsöverskridande effekterna är,
4. effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas, och
5. möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
Vid bedömningen ska hänsyn tas till allmänhetens behov av information.
Verksamhetsutövarens specifika miljöbedömning är bra underlag till strategisk miljöbedömning
Verksamhetsutövaren, det vill säga den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden, ska göra en specifik miljöbedömning om verksamhet eller åtgärd ska prövas enligt miljöbalken.
20 §
En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas
1. för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa, eller
2. för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13, 13 a eller 14 §. Lag (2023:632) .
Verksamhetsutövaren ska identifiera, bedöma och dokumentera miljöeffekter efter samråd med myndigheter, särskilt berörda och allmänhet. Det innebär att om verksamhetsutövaren har gjort en specifik miljöbedömning är den ett bra underlag till kommunens strategiska miljöbedömning.
Naturvårdsverket har tagit fram vägledning om specifik miljöbedömning.