Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ta fram åtgärder för att hantera risker i tillsynsprocessen

Granskad:

När det gäller tillsyn och åtgärder som behövs för att hantera risker handlar det främst om att kontrollera att åtgärderna uppfyller de funktioner de ska ha enligt beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I praktiken är det inte vanligt att sådana åtgärder omfattas av byggnadsnämndernas tillsynsplaner. Däremot går det att utöva tillsyn över sådana åtgärder vid behov. När det gäller åtgärder som behövs för att hantera risk så kan tillsynen exempelvis röra sig om att en åtgärd inte har vidtagits enligt planbestämmelse eller lov eller andra beslut respektive bristande underhåll av befintliga åtgärder.

Ingripanden och påföljder – ett verktyg för åtgärder att hantera risker

Om det finns anledning att anta att det skett en avvikelse måste byggnadsnämnden pröva om det finns skäl att ingripa eller besluta om en påföljd. Byggnadsnämnden har inte någon laglig möjlighet att avstå från en sådan prövning. Det gäller oavsett om frågan kommit upp på grund av en anmälan utifrån eller om byggnadsnämnden själv uppmärksammat att någon eventuellt inte har följt gällande bestämmelser, domar eller beslut.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

Ett ingripande innebär att byggnadsnämnden exempelvis förelägger någon att vidta en rättelse eller en åtgärd eller förbjuder någon att vidta en åtgärd eller en användning. En påföljd innebär att nämnden beslutar om en avgift för att ha vidtagit en åtgärd utan tillstånd, exempelvis ett beslut om byggsanktionsavgift för att ha påbörjat en åtgärd utan startbesked. En byggsanktionsavgift är dock inte enbart en administrativ påföljd eftersom den avgiftsskyldige kan undgå sanktionsavgift genom rättelse. Byggsanktionsavgiften fungerar därmed också som ett påtryckningsmedel och är därmed även ett komplement till övriga ingripandemöjligheter.

Ett ingripande kan vara aktuellt även i fråga om åtgärder som har vidtagits med bygglov men till exempel i strid med något villkor i bygglovet. Dessa ingripanden kan gälla andra än den som har utfört den olovliga åtgärden, exempelvis om anläggningen övergått till en ny ägare (jämför propositionen 2009/10:170 sidan 490).

En enklare plan- och bygglag. Prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ingripanden i form av förelägganden eller förbud kan kopplas till olika verkställighetsmedel, exempelvis vite eller genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande.

Här följer några exempel på beslut om ingripande eller påföljd vid olika tillsynssituationer:

  • Lovföreläggande: Om någon har börjat bygga, schakta eller riva något som är lovpliktigt ska byggnadsnämnden förelägga fastighetsägaren eller byggnadsverkets ägare att söka lov inom en viss tid, men bara om det är sannolikt att byggnadsnämnden kan bevilja lov i efterhand.
  • Föreläggande om underhållsutredning: Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk får byggnadsnämnden ge en sakkunnig i uppdrag att utreda vilka underhållsåtgärder som behövs. Innan beslut om ett sådant uppdrag ska nämnden förelägga byggnadsverkets ägare att inom en viss tid få ge synpunkter på uppdraget och vem som ska betala för det.
  • Åtgärdsföreläggande: Om någon bryter mot en skyldighet enligt PBL genom att låta bli att vidta en åtgärd, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden. Ett sådant föreläggande kan exempelvis användas för att åtgärda bristande underhåll av ett byggnadsverk eller för att åtgärda hissar och uppstigningsanordningar på tak.
  • Rättelseföreläggande: Om det på en fastighet eller ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot PBL, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid. Ett sådant föreläggande kan exempelvis användas om någon till exempel har uppfört en byggnad som inte kan beviljas lov för i efterhand. Då får nämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse genom att ta bort byggnaden.
  • Rivningsföreläggande: Om ett byggnadsverk är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom viss tid riva byggnadsverket.
  • Föreläggande för ökad trafiksäkerhet (inom detaljplan): Byggnadsnämnden får förelägga ägaren att ta bort byggnadsverk som innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats eller förelägga om att vidta någon annan åtgärd med det som avhjälper eller minskar olägenheterna. Om det rör sig om en byggnad får föreläggandet om att ta bort eller flytta byggnaden bara gälla byggnader som kan flyttas utan svårighet eller har ett ringa värde. Byggnadsnämnden får också förelägga om att ägaren av en fastighet eller en byggnad ska anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.
  • Förelägganden om stängsel kring industrianläggningar som inte används: Om ett byggnadsverk för industriändamål inte används kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att ordna stängsel kring det, om det behövs till skydd mot olycksfall.
  • Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande: Om exempelvis ett lovföreläggande inte följs får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad upprätta ritningar och beskrivningar samt vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att pröva frågan om lov. Ett sådant beslut får endast meddelas om nämnden i det tidigare föreläggandet har informerat om att detta kan bli konsekvensen av att föreläggandet inte följs. Byggnadsnämnden ska också se till att genomförandet av åtgärderna inte ger upphov till oskäliga kostnader. Byggnadsnämnden kan även ta hjälp av kronofogdemyndigheten för att genomföra åtgärderna.
  • Förbud mot användning av byggnadsverk: Byggnadsnämnden får förbjuda användningen av hela eller delar av ett byggnadsverk om det finns brister som kan äventyra säkerheten för de som vistas i eller i närheten av byggnadsverket eller om det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked.
  • Byte av och ingripande mot en funktionskontrollant eller kontrollansvarig: Om nämnden finner att en funktionskontrollant eller en kontrollansvarig inte har utfört sitt uppdrag får nämnden besluta att en annan funktionskontrollant eller kontrollansvarig ska utses. Nämnden ska också anmäla sitt beslut till certifieringsorganet. Certifieringsorganet får i sin tur återkalla certifieringen av den kontrollansvarige om den visat sig vara olämplig för uppgiften och för funktionskontrollanten om denne visat sig vara uppenbart olämplig för uppgiften.
  • Vite: Ett föreläggande eller förbud får i vissa fall förenas med vite. Ett vite är ett penningbelopp som ska betalas om ett föreläggande eller förbud inte följs. Ett vite kan också beslutas som ett löpande vite. Löpande vite kan utgå med ett visst belopp till exempel varje tidsperiod som föreläggandet inte har följts. Löpande viten får dock bara användas när det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.
  • Byggsanktionsavgifter: En byggsanktionsavgift ska tas ut när någon exempelvis har påbörjat en åtgärd utan startbesked som kräver lov eller anmälan. Byggsanktionsavgifterna är fastställda av regeringen i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och tillfaller kommunen i de fall det är byggnadsnämnden som har beslutat om avgifterna. En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Byggnadsnämnden kan sätta ned avgiften till hälften eller en fjärdedel, om avgiften inte bedöms stå i rimlig proportion till överträdelsen. I vissa fall kan byggnadsnämnden besluta att inte ta ut en byggsanktionsavgift överhuvudtaget.
  • Handräckning innebär att kronofogdemyndigheten, genom tvångsåtgärder, hjälper byggnadsnämnden att verkställa fattade beslut.

Ingripandebesked

Föreläggande

Lovföreläggande

Föreläggande om underhållsutredning

Åtgärdsföreläggande

Rättelseföreläggande

Ingripande mot kontrollansvarig och funktionskontrollant

Rivningsföreläggande

Föreläggande om ökad trafiksäkerhet

Föreläggande om stängsel kring byggnadsverk med säkerhetsbrister

Förbud

Förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd

Förbud mot användning av byggnadsverk

Sanktionsberäkningsguiden

Vite

Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

Handräckning

Förelägganden och förbud vid ägarbyte

Verkställighetsmedel

Ingripandebesked

Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Åtgärder

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen