Ta fram åtgärder för att hantera risker i detaljplaneläggning
Översiktsplanen och planeringsunderlag ligger till grund för avvägningar mellan olika intressen som ger stöd att utforma detaljplanen. I detaljplanen kan kommunen säkerställa mark- och vattenområdens användning och bebyggelsemiljöns utformning med hjälp av planbestämmelser. Planbestämmelserna är juridiskt bindande och måste ha lagstöd i 4 kapitlet plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Åtgärder i tidiga skeden ger som regel både en bättre helhetslösning, billigare totalkostnad och en snabbare och enklare detaljplaneprocess.
Om åtgärder krävs för att skapa lämplighet ska de vara möjliga att genomföra
Om en viss markanvändning kräver att åtgärder ska vidtas inom detaljplaneområdet för att vara lämplig, är det viktigt att dessa är möjliga att genomföra. För att säkerställa att planen kan förverkligas behöver kommunen genomföra åtgärderna innan planen antas. Alternativt kan kommunen reglera med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked, att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd har genomförts.
12 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.
14 §
I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .
21 § Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.
Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Villkor för startbesked22 § Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.
Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
När det gäller kartlagda risker räcker det inte med att beskriva dessa och redogöra för möjliga åtgärder i planbeskrivningen. Kommunen behöver genom reglering eller utformning av planen göra så att riskerna hanteras och så att markens lämplighet säkerställs. Störningar kan hanteras på olika sätt. Om det är möjligt, är det bästa att störningen avlägsnas eller mildras vid källan. Är detta inte möjligt, kan kommunen reglera exempelvis markanvändning, placering, utformning, utförande av byggnader eller bestämmelser om mark och vegetation i detaljplanen. Om dessa regleringar inte är tillräckliga kan kommen även använda möjlighet att bestämma om skydd mot störningar.
Det är viktigt att planbestämmelserna är tydliga, så att det tydligt framgår hur detaljplanen är tänkt att reglera bebyggelse, kvartersmark, allmän platsmark och miljön i övrigt.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
Om möjligheten att använda planbestämmelser för vissa åtgärder kan du läsa mer om på sidan Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk.
Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk
Åtgärder för att hantera risker och genomförande av åtgärder kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.
Större möjlighet att reglera åtgärder på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap
Möjligheterna att reglera åtgärder för att hantera risk på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap är större än med enskilt huvudmannaskap eller på kvartersmark där möjligheterna är begränsade. Det måste finnas starka skäl för att ha bestämmelser som begränsar den enskilde att nyttja sin fastighet. Planbestämmelserna får inte heller vara mer detaljerade än vad som behövs för att tillgodose planens syften. Detta hindrar inte att kommunen på egna fastigheter kan ha höga ambitioner vad avser riskhantering vid genomförande och förvaltning.
Framkomlighet för utryckningsfordon
Framkomlighet för utryckningsfordon är en fråga som ofta uppmärksammas i planprocesser. Utryckningsfordon har en viktig uppgift vid händelser som kan innebära fara för liv. Det är därför viktigt att i planläggningen uppmärksamma utryckningsfordonens möjlighet till framkomlighet vid planer som gäller förändringar i den fysiska strukturen. Det gäller bland annat räddningsinsatser på en specifik plats men kan också vara avgörande för framkomlighet i trafikrummet generellt.
Både utifrån krisberedskap och för olika räddningsinsatser är framkomligheten för utryckningsfordon avgörande. Det kan handla om olika alternativa vägar som gågator, dimensionering av vändplatser för stegbilar och utformning av uppställningsytor med hänsyn till större utryckningsfordon med stödben.
Framkomlighet för utryckningsfordon på tomter och till byggnader kan du läsa mer om på sidan Framkomlighet för utryckningsfordon på tomter och till byggnader.
Framkomlighet för utryckningsfordon på tomter och till byggnader
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram en handbok i kommunal krisberedskap som bland annat innehåller ett avsnitt om fysisk planering.
Handbok i kommunal krisberedskap (handbok på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats)
Kairos Future genomförde 2016 en studie angående framtidens kommunala räddningstjänstorganisation fram till år 2030 på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Trafikverket har tagit fram en rapport om utryckningstrafiken och dess särskilda behov av framkomlighet i tätort. Dessa behov kan ibland komma i konflikt med stadens behov av attraktiva och trafiksäkra lösningar. Rapporten bygger på intervjuer med trafikingenjörer och trafikplanerare i kommuner av olika storlek samt representanter för polis, ambulans och räddningstjänst. Dessutom har en sammanställning av vägutformnings- och trafikjuridiska dokument gjorts. Rapporten avslutas med en diskussion där anspråk och reflektioner sammanfattas.
Utryckningstrafikens framkomlighet i tätort (på Trafikverkets webbplats)
Avståndet mellan område för industri och bostäder
Avståndet mellan område för industri och bostäder kan påverka vilken typ av industri som är möjlig att etablera inom område för industri. Om bostäder byggs nära ett område som är särskilt lämpat för och avsett för viss verksamhet så kan det försämra möjligheten för den verksamheten att etablera sig där i framtiden. För att bevara möjligheten att nyttja området för avsedda ändamål även i framtiden kan det vara bra att tillämpa schabloniserade avstånd mellan exempelvis planerade bostäder och vissa områden för industri oavsett om där finns några verksamheter som etablerat sig eller inte. Vilka schabloniserade avstånd som finns behov av att tillämpa beror på vilken typ av verksamhet som kommunen vill ska ha möjlighet att etablera sig inom området för industri. När det inte är känt vilken verksamhet som kommer att bedrivas kan det vara svårt att bedöma hur långa avstånd krävs mellan ett område avsatt för industri och annan markanvändning.
Ett område för industri kan ha flera platsbundna planeringsmässiga förutsättningar som gör området särskilt lämpligt för etablering av industri eller viss typ av verksamhet. Det kan till exempel handla om tillgång till godstransporter, god tillgång till el, stora ytor som är särskilt lämpliga att bebygga och så vidare.
En detaljplan för industri reglerar generellt sett inte vilken specifik verksamhet som får finnas inom planområdet. Detta regleras i stället vanligtvis genom tillstånd enligt miljöbalken som ger en verksamhetsutövare rätt att bedriva viss verksamhet på en viss plats.
Avstånd kan ha olika beräkningsgrunder kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning.
Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning
Om förändrad markanvändning i närheten av Sevesoverksamhet kan du läsa på sidan Sevesoverksamhet från regionplan till tillsyn.
Sevesoverksamhet från regionplan till tillsyn
Åtgärder för att hantera risker kopplade till Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har mer information om avstånd i en vägledning om samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. I vägledningen finns även exempel på schabloniserade avstånd.