Åtgärder
Steget Åtgärder handlar om hur regionen eller kommunen beskriver hur de vill att de som planlägger eller bereder beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska tänka när de ska ta fram åtgärder för att hantera risker. Det kan handla om att beskriva vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att hantera olika typer av risker i regionen eller kommunen, inklusive i vilket eller vilka skeden de är lämpliga. Regionen eller kommunen beskriver alltså grundförutsättningar för åtgärder för att hantera risker i strategin för riskhantering. I texten nedan finns information som kan vara till stöd när regionen eller kommunen tar fram strategin för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.
Beskriv hur åtgärder kan tas fram
Strategin kan innehålla en beskrivning över hur regionen eller kommunen ser framför sig att åtgärder tas fram, vilken information som regionen eller kommunen behöver för att kunna ta fram åtgärder och hur åtgärderna ska beskrivas.
Ett sätt att ta fram förslag på åtgärder är att utgå från den aktuella planerings- eller beslutssituationen samt riskbilden.
Att utgå från beslutssituationen innebär att analysera området som ska planläggas och bedöma
- nuläge för riskexponering
- vilka sårbarheter som finns idag
- hur mycket området kan utsättas för risken i fråga utan att det blir problem
- vilka åtgärder som kan föras in
- hur effektiva åtgärderna är, eller blir.
När regionen eller kommunen har tagit fram en översiktlig bild över hur sårbart området är, kan de göra djupare analyser över risker och deras påverkan på området. Det kan handla om att analysera vad som kan orsaka risken, händelseförlopp och tidsaspekter.
Regioner eller kommuner kan också jämföra åtgärdernas effektivitet genom att jämföra de åtgärder som föreslås och deras effektivitet i den aktuella risksituationen i olika scenarier eller placerade på skalor och i tidsrymd. Scenarierna kan visa hur högt havet kan stiga eller hur omfattande spridningen av föroreningar och utsläpp kan bli. På så sätt kan man skapa sig en bild över vilken åtgärd, eller vilka åtgärder, som är effektiva vid de olika scenarierna. Resultaten kan sammanställas i en matris över åtgärder och deras effektivitet.
Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Process för riskhantering vid planläggning eller beredning av beslut enligt PBL. Där kan du också läsa mer om vikten av att ta till vara PBL:s möjligheter, att åtgärder behöver lösas stegvis i PBL-processerna och att riskhantering bör löpa som en röd tråd från regionplan till byggprocess.
Att beskriva åtgärderna
I planläggning och beslut kan regionen eller kommunen ta med åtgärder för att hantera risker. I de fallen behöver åtgärderna beskrivas och i strategin kan regionen eller kommunen ta fram information om hur det ska gå till. Här är några förslag på vad de skulle kunna vara. Det kan handla om att beskriva
- vilka risker som åtgärden avser
- kostnad för uppförande och förvaltning
- vem som har rådighet över genomförandet, det kan handla om sådant som att kommunen själv ska utföra åtgärden, att det krävs samarbete med andra aktörer eller över kommungränser
- hur åtgärden håller över tid, det vill säga om det handlar om en engångsinsats eller om det kommer att krävas insatser över tid
- om det krävs ytterligare åtgärder som komplement till den beskrivna åtgärden.
Det kan också vara att beskriva om någon eller några åtgärder valts bort och att motivera valet av åtgärder.
Det är även av vikt att redovisa hur den tänkta åtgärden kan påverka omgivningen. En åtgärd för att hantera en viss risk kan innebära att en ny risk uppstår, att en annan risk påverkas eller av olika typer av störningar och olägenheter. Exempelvis kan en höjning av marknivån leda till att vattnet leds in till grannfastigheten eller att planerad bebyggelse innebär att räddningstjänsten inte längre kan ställa upp sina stegfordon för att utrymma grannfastigheten om de har en sådan befintlig utrymningslösning eller att den tänkta åtgärden kan påverka framtida exploateringsplaner. En vall för att skydda mot översvämning kan leda till förändrade livsbetingelser för djur och natur eller olägenhet som ökad insyn för de boende från dem som går på vallen, beskuggning av tomt eller att deras utsikt försvinner. Beskrivningen av en åtgärd behöver därför omfatta samtliga effekter både positiva och negativa, även olägenhetsbedömning som inte nödvändigtvis är att klassificera som risk för hälsa och säkerhet.
Om det krävs vissa åtgärder för exempelvis en viss bebyggelse eller verksamhet, är det viktigt att detta framgår i beskrivningen av åtgärderna liksom hur åtgärderna lämpligen ska genomföras. Oavsett planeringsnivå måste planen beakta och förhålla sig till den rättsstatus som olika verksamheter och markanvändningar har på ett realistiskt sätt. Annars kan planen inge falska förhoppningar beträffande vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.
Hur åtgärder är tänkta att genomföras behöver framgå
I strategin kan regionen eller kommunen ta med information som hjälper handläggarna som ska beskriva hur åtgärder i planer eller beslut ska genomföras.
När det gäller regionplan och översiktsplan är det i många fall inte regionen eller kommunen som ansvarar för att genomföra eller besluta om alla de åtgärder som anses vara nödvändiga eller önskvärda. Det är inte heller säkert att regionen eller kommunen kan förmå andra ansvariga aktörer att vidta nödvändiga eller önskvärda åtgärder även om dessa finns angivna i planen. Varken regionplan eller översiktsplan är bindande, utan enbart vägledande. Därför är det lämpligt att vara realistisk och transparent vid bedömningen i planen av vilka förutsättningar som behövs för att åtgärderna ska vara möjliga att genomföra. Av naturliga skäl kan inte regionen eller kommunen beskriva genomförandet i detalj på region- eller översiktsplanenivå, men resonemang om det är lämpligt att ha med i planen. Genomförandet av de eventuella åtgärder som finns i en sådan plan sker dock i praktiken inte förrän i byggskedet.
Exempel på områden där det kan uppstå problem med genomförande:
- Större ombyggnader av allmänna vägar, där staten är väghållare. Detta kräver oftast mycket lång framförhållning, statens medverkan och sannolikt även statlig finansiering.
- Vägar för transport av farligt gods. Det är bara länsstyrelsen som kan besluta om vägvalsstyrning för transporter med farligt gods och om förbud mot transporter av farligt gods på statliga allmänna vägar enligt trafikförordningen (1998:1276).
- Förorenade områden där det kan vara svårt och resurskrävande att förmå den som är ansvarig att vidta de saneringsåtgärder som är nödvändiga:
- Geografiskt större översvämningsskydd och fördröjningsmagasin för dagvatten som kan kräva tillstånd för vattenverksamhet.
- Flyttning av störande och miljöfarlig verksamhet. Det är inte är säkert att kommunen kan förmå en sådan verksamhet att flytta, särskilt inte om tillstånd enligt miljöbalken finns att bedriva den miljöfarliga verksamheten på en viss plats.
1 §
Särskilda trafikregler får, utom i de fall som avses i 10 och 14 §§, meddelas genom lokala trafikföreskrifter för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område eller för ett område eller en färdled i terräng. Särskilda trafikregler om stannande eller parkering får även meddelas genom lokala trafikföreskrifter för samtliga vägar som inte är enskilda inom ett visst område.
De särskilda trafikreglerna får gälla följande:
1. Att en viss väg eller vägsträcka ska vara huvudled, motorväg eller motortrafikled.
2. Att en viss väg eller vägsträcka eller samtliga vägar inom ett område ska vara gågata, gångfartsområde eller cykelgata.
3. Att ett visst område ska vara tättbebyggt område eller att ett särskilt miljökänsligt område inom tättbebyggt område ska vara miljözon.
4. Att en viss plats ska vara cirkulationsplats eller cykelöverfart.
5. Att ett visst körfält eller en viss körbana ska vara körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl.
6. Att en viss plats på sträcka där förbud att stanna eller parkera råder enligt 3 kap. 53 § första stycket 2 ska vara busshållplats.
7. Att en viss plats ska vara ändamålsplats och ändamålet för uppställning på platsen eller att en viss plats ska vara laddplats.
8. Avvikelser från bestämmelserna om gågata enligt 8 kap. 1 § andra stycket och bestämmelserna om körfält för fordon i linjetrafik m.fl. enligt 8 kap. 2 §.
9. Förbud mot trafik med fordon.
10. Förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning.
11. Förbud mot omkörning.
12. Väjningsplikt eller stopplikt med avvikelser från bestämmelserna i 3 kap. 18 eller 21 § eller i stället för bestämmelserna i 3 kap. 23 § första stycket.
13. Stopplikt i korsning med järnväg eller spårväg.
14. Avvikelser från bestämmelserna om hastighet i 3 kap. 17 § första stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 § andra stycket, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön.
15. Begränsning till lägre hastighet än som följer av 3 kap.
17 § tredje stycket, 4 kap. 20 § eller 9 kap. 1 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 § fjärde stycket eller 9 kap. 1 § tredje stycket, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön.
16. Tillåtelse att stanna eller parkera fordon med avvikelse från bestämmelserna i 3 kap. 48 §, 49 a § första stycket,
52 §, 53 § första stycket 2-5, 9 och 10, 54 §, 55 § första stycket 3-5 eller 8 kap. 1 och 1 a §§ eller förbud mot att parkera eller mot att stanna och parkera fordon.
17. Tidsbegränsning, avgiftsplikt eller andra villkor för parkering.
18. Undantag från 3 kap. 77 § om belysning vid färd i terräng.
19. Axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt på motordrivna fordon eller fordonståg med begränsning till lägre vikter än som följer av 4 kap. 12 §.
20. Inskränkning till mindre bredd eller längd på motordrivna fordon, fordonståg eller last än som tillåts i 4 kap. 15, 17 eller 17 a §.
21. Trafik med terrängmotorfordon eller terrängsläp med avvikelser från bestämmelserna i 5 kap. 1, 4 eller 5 §.
22. Andra särskilda trafikregler.
Vidare får det genom lokala trafikföreskrifter meddelas särskilda trafikregler om att en vägtunnel ska tillhöra tunnelkategori B, C, D eller E, särskilda trafikregler för transport av farligt gods och för sådana tävlingar som länsstyrelsen har lämnat tillstånd till enligt 3 kap. 84 §.
Förordning (2021:355).
Trafikförordning (1998:1276) (på Sveriges riksdags webbplats)
Farligt gods kan du läsa mer om i vägledningen Godstransporter i fysisk planering.
I strategin kan regionen eller kommunen beskriva hur de ser på finansiering av åtgärder i olika situationer. Beskriv i vilka fall det behöver fattas särskilt beslut om budget, delegering till en ansvarig nämnd och förvaltning för att de ska bli genomförda.
Om att göra det tydligt hur eventuella åtgärder för att hantera risker ska genomföras kan du läsa mer om under Process för riskhantering vid planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Genomför plan eller beslut.
Beskriv hur uppföljning av åtgärder ska gå till
I strategin kan regionen eller kommunen beskriva grundförutsättningar för uppföljning och utvärdering av åtgärder. Det kan handla om att åtgärder ska följas upp och utvärderas utifrån effektivitets-, kostnads- och nyttoaspekter.