Krav på övertryckshallar
Byggherrar som uppför eller använder övertryckshallar, eller Airdomes på engelska, och de kommuner som handlägger anmälan, bygglov och startbesked gällande denna typ av hallar behöver känna till de regelverk som gäller vid projektering och utförande. Här följer en översikt av de regler som inom plan- och bygglagstiftningens område kan behöva tillämpas.
Vad är en övertryckshall?
En övertryckshall är en tältliknande konstruktion som hålls uppe av att luft ständigt blåses in i tältet. En sådan hall saknar därmed traditionell bärande konstruktion i tak och väggar. I stället är den uppbyggd av en tältkonstruktion som förankras ner i marken. Övertryckshallar kan användas till olika verksamheter, till exempel som tak över fotbollsplaner, tennisplaner, bassänger eller som lager.
Är en övertryckshall en byggnad?
Enligt plan- och bygglagen, PBL, är en byggnad en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. En övertryckshall som är placerad på en viss plats under en längre tid och där människor ska befinna sig i hallen kan därmed anses vara en byggnad. Den ska därför uppfylla kraven i Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS, precis som alla andra byggnader.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
Även om övertryckshallen inte är varaktigt placerad, och därmed inte en byggnad i PBL:s mening, så får inte personsäkerheten äventyras för de som ska vistas i eller nära hallen. Andra regler kan vara tillämpliga. Till exempel ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut riktlinjer gällande tillfälliga tältkonstruktioner. Du kan läsa mer på MSB:s webbplats.
Bestämmelser om besiktning av samlingstält (på MSB:s webbplats)
Allmänna råd om besiktning av samlingstält (på MSB:s webbplats)
Byggprocessen
Övertryckshallar kräver ofta bygglov
Uppförande av nya byggnader kräver normalt bygglov. Att söka bygglov innebär att vissa steg i byggprocessen ska följas. Efter det att bygglov har beviljats eller en anmälan har kommit in ska byggnadsnämnden kalla till ett tekniskt samråd. På samrådet kan dokumentation som visar att hallen uppfyller de tekniska krav som ställs begäras. En kontrollplan ska upprättas och i denna bör särskilda risker att beakta ingå. Du kan läsa mer på sidorna Tekniskt samråd och Kontrollplan.
Start- och slutbesked krävs innan byggstart respektive användning
Innan byggstart krävs startbesked och innan en övertryckshall tas i bruk krävs slutbesked. Om det finns anledning att tro att de tekniska egenskapskraven inte är uppfyllda har byggnadsnämnden rätt att neka start- eller slutbesked. Läs mer på sidorna Startbesked och Slutbesked.
Projektering, utförande och underhåll
En övertryckshall ska konstrueras så att den klarar av de krav som ställs på en byggnad, till exempel så ska hallen klara det klimat som den utsätts för. Det är viktigt att se till att övertryckshallen, dess infästningar och dess grundläggning konstrueras så att de kan motstå de snö- och vindlaster som uppstår på en specifik plats. Vilken del av landet som hallen placeras i påverkar vilka laster den utsätts för. Olika verksamheter och krav kan kräva olika anpassningar av övertryckshallen. Därför är det viktigt att undersöka hur hallen, utöver kraven på bärförmåga, stadga och beständighet, uppfyller till exempel krav på säkerhet vid användning och säkerhet i händelse av brand.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Risken för personskada påverkar utformningen
Risken för personskada till följd av olycka, brand eller oförutsedda händelser ska begränsas för en övertryckshall, precis som för traditionella byggnader. I de flesta fall utgör övertryckhallens tältkonstruktion en primärt bärande och stabiliserande bärverksdel vilket påverkar valet av säkerhetsklass.
13 § Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser
- a) säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,
- b) säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, eller
- c) säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador. (BFS 2015:6).
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Fasta cisterner för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 3. Fasta cisterner där människor vistas mer än tillfälligt och som inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 2. Fasta cisterner där människor endast vistas tillfälligt och som inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 1. Vindkraftverk (torn och fundament) där människor vistas mer än tillfälligt bör räknas till minst säkerhetsklass 2. Övriga vindkraftverk (torn och fundament) kan räknas till säkerhetsklass 1. (BFS 2019:1).Bärverksdelens funktion påverkar också valet av brandsäkerhetsklass. Brandsäkerhetsklassen i kombination med brandbelastningen påverkar den brandtekniska klassen, vilket ger ett visst krav på brandmotstånd för bärverksdelen. När säkerhetsklass och brandsäkerhetsklass ska väljas ska byggnadens verksamhet beaktas. Det är viktigt att hallen hinner utrymmas och att räddningsarbeten kan genomföras om en olycka skulle ske eller en brand skulle uppkomma. Du kan läsa mer om krav på brandskydd på sidan Brandskydd.
Övertryckshallar ska dimensioneras enligt Boverkets konstruktionsregler
Tältkonstruktionen ska dimensioneras enligt EKS. Byggnadsverket ska kunna motstå de laster den utsätts för och den ska även vara robust så att en eventuell skada inte leder till oproportionerlig risk för personskada. Här följer en lista på några övergripande aspekter att beakta:
- övertryckshallens verksamhet
- tältkonstruktionens bärförmåga och totalstabilitet
- antal personer som vistas i hallen
- snö- och vindlasters påverkan på tältkonstruktionen
- tältkonstruktionens bärförmåga vid olycka eller brand
- brandsäkerhetskrav inklusive utrymningssäkerhet.
Fler aspekter än de listade kan behöva beaktas för en specifik hall. Hänsyn till osäkerheter i byggnadsverkets temperatur bör noga övervägas vid reduktion av snölasten på grund av tältkonstruktionens värmegenomgång.
Läs mer om EKS på sidan Om Boverkets konstruktionsregler.
Om Boverkets konstruktionsregler
Projekteringen och utförandet ska kontrolleras
För att säkerställa projekteringens och utförandets kvalitet ska byggherren genomföra ett antal kontroller beroende på byggnadens användning. Några av dessa är dimensioneringskontroll, mottagningskontroll och utförandekontroll. Det ställs också krav på att konstruktionsdokumentation och brandskyddsdokumentation ska tas fram och lämnas in till kommunens byggnadsnämnd innan byggnadsverket tas i bruk.
Ingående produkters egenskaper ska vara lämpliga, kända och dokumenterade
Det är byggherrens ansvar att använda byggprodukter med lämpliga egenskaper. Material som används i byggnadens bärande system ska ha egenskaper som är kända, lämpliga och dokumenterade, så att det går att bedöma att egenskaperna uppfyller de tekniska krav som ställs på konstruktionen och materialet.
19 §
En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.
En byggprodukt ska anses lämplig om den
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1-6, 8 och 9 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §. Lag (2013:306) .
17 § Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning. (BFS 2015:6).
Material i tältkonstruktioner av denna typ är generellt att betrakta som icke-traditionella för byggnadsverk. Här följer en lista på produkt- och materialegenskaper som kan vara viktiga att dokumentera:
- tältdukens rivstyrka, draghållfasthet och skjuvhållfasthet
- sömmars hållfasthet
- egenskaper vid brandpåverkan
- isolerande egenskaper (U-värde).
Listan är inte fullständig vilket innebär att det kan finnas ytterligare egenskaper som kan vara viktiga att känna till. Du kan läsa mer om byggprodukter och krav på bedömda egenskaper på sidan Byggprodukter.
Övertryckshallar behöver underhållas kontinuerligt
Om konstruktionen i en övertryckshall hålls uppe av att luft ständigt blåses in i tältet är det viktigt att systemet för trycksättningen fungerar. För att tälthallen ska vara robust kan system och åtgärder behövas. Ett exempel på ett sådant system kan vara reservaggregat som aktiveras vid skada. System och åtgärder som finns för att uppfylla olika säkerhetskrav bör följas upp och kontrolleras kontinuerligt. Det är ägarens ansvar att underhålla övertryckshallen så att den uppfyller de tekniska egenskapskraven över tid. Aspekter som kan vara viktiga att tänka på under byggnadens livslängd är:
- slitage och utmattning på sömmar
- luftläckage
- krypning i tältdukar och sömmar
- trycksättningssystemets energiförsörjning och funktion över tid samt vid skada
- förändrad verksamhet så som uppförande av läktare
- inverkan av solljus, tösalter och annan klimatrelaterad nedbrytning.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
16 § Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner ska antingen vara naturligt beständiga eller göras beständiga genom skyddsåtgärder och underhåll så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd. Är permanent skydd inte möjligt ska förväntade förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid förutsatt underhållsbehov utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder och underhåll. (BFS 2015:6).
Allmänt råd Ytterligare krav rörande material eller skyddsåtgärder med avseende på påverkan på inomhusmiljö, närmiljö och mikrobiell tillväxt finns i avsnitten 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). (BFS 2015:6).