Kontrollplan

Det ska finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. Kontrollplanen bör omfatta kontroll av projektering, bygg- och rivningsåtgärder. Den ska innehålla uppgifter om de kontroller som ska utföras samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras. Det ska också framgå vem som ska utföra kontrollerna. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 5-8 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 11 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §

BBR 2:31, 2:32 Ta del av BBR avsnitt 2 Allmänna regler under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Vad är en kontrollplan

En kontrollplan är ett dokument som innehåller en sammanställning av de kontroller som behövs för att säkerställa att samhällets krav för åtgärden uppfylls. Oftast utformas kontrollplanen som en checklista där det i rader och kolumner framgår vad som ska kontrolleras, vem som ska kontrollera, hur och när kontrollen ska göras, mot vad kontrollens resultat ska jämföras och på vilket sätt resultatet ska redovisas

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6-8 §§

Vad är syftet med kontrollplanen

Vid utförandet av lov- och anmälanpliktiga åtgärder är kontrollplanen grunden för kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Kontrollplanen är ett dokument för verifiering av att samhällets krav på den bebyggda miljön uppfylls avseende de tekniska egenskapskraven, förbudet mot förvanskning samt varsamhetskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid 301)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 7 §

Läs mer om varsamhetskravet under rubriken "På kunskapsbanken" i relaterad information.

När behövs en kontrollplan

Det ska finnas en kontrollplan för alla lov- och anmälningspliktiga byggåtgärder. Även för ombyggnad, annan ändring eller rivningsåtgärder som kräver lov eller anmälan, krävs en kontrollplan. Kravet på kontrollplan gäller exempelvis även vid bygg- och rivningslov i efterhand, tidsbegränsade bygglov eller åtgärder som att ta en byggnad i anspråk för ett väsentligt annat ändamål.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 18 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

När behövs inte en kontrollplan

Följande åtgärder är undantagna från kravet på kontrollplan:

  • Markåtgärder som inte ingår i en bygg- eller rivningsåtgärd, och
  • Rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan.

Byggnadsnämnden kan besluta att det inte behövs någon kontrollplan för rivningsåtgärder i ett enskilt fall. Det kan exempelvis vara då det inte finns något farligt avfall.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 18 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

När ska kontrollplanen tas fram

Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet lämna förslag till kontrollplan. Eftersom kontrollplanen till ett komplext byggnadsverk ofta är omfattande är det lämpligt att kontrollplanen lämnas till byggnadsnämnden i god tid före det tekniska samrådet. Detta för att ge byggnadsnämnden möjlighet att planera och förbereda det tekniska samrådet och avgöra vilka som bör närvara vid samrådet.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 18,19 §§

Läs mer om tekniskt samråd under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Det är bra om kontrollplanen påbörjas under åtgärdens planering. Projekteringen kan då kontrolleras genom kontrollplanen och den kontrollansvarige får på ett tidigt stadium möjlighet att vara behjälplig med att identifiera kritiska moment i och mellan projektets olika delar. Projektörerna och- eller entreprenörerna kan med sin specialkompetens inom sina områden peka ut vad som särskilt bör bevakas och kontrolleras, så kallade kritiska moment.

Vem ska ta fram kontrollplanen

Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärden.
I de fall det krävs en kontrollansvarig ska denne hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan. Eftersom kontrollplanen även kan omfatta projektering är det lämpligt att den kontrollansvarige involveras i ett tidigt skede.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 5-6,8,11 §§

Läs mer om Kontrollansvariga och deras uppgifter under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Vad ska kontrollplanen innehålla

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att den ska var objektspecifik och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att:

  • väsentliga tekniska egenskapskrav uppfylls,
  • förbudet mot förvanskning följs, och
  • kraven på varsamhet följs

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 7 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4,13,17-19 §§

Läs mer om förvanskningsförbudet och varsamhetskravet under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Läs mer om ändring av byggnader under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information. 

I kontrollplanen ska det finnas uppgifter om:

  • vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
  • vem som ska göra kontrollerna,
  • vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
  • vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
  • vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och
  • hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

Läs mer om byggnadsnämndens arbetsplatsbesök under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Kontrollplanen kan behandla såväl projektering, byggande och rivning. Kontrollplanen ska visa vad kontrollerna ska avse. Med det menas att kontrollplanen även ska visa vem som ska kontrollera, hur kontrollen ska utföras och mot vad varje kontroll eller mätning ska jämföras samt hur resultatet av kontrollen ska redovisas. Om detta är okänt, kan man inte bedöma värdet av kontrollen eller mätningen. Om byggherrens organisation inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det anledning för byggnadsnämnden att avvakta med att fastställa kontrollplanen.
(jfr prop. 2009/10:170 sid 300, 303-304)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

BBR 2:31, 2:32. Ta del av BBR avsnitt 2 Allmänna regler under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Det bör finnas plats i kontrollplanen för noteringar om kontrollen som exempelvis datum, kontrollantens signatur, hänvisningar till bilagor eller kontrollresultat.

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att kraven uppfylls. Vilka kontroller kontrollplanen ska innehålla är beroende av objektets art och kan exempelvis innehålla kontroller inom följande:

  • dimensionering och utförande av bärande konstruktioner,
  • brandsäkerhet,
  • energianvändning,
  • varsamhet vid ändring av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, eller
  • tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 7 §

Den tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som är ett utformningskrav och som ska prövas i bygglovet ska inte vara med i kontrollplanen. Den tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som är ett tekniskt egenskapskrav kan däremot vara med i kontrollplanen.

Läs mer om utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav under rubriken "På Boverket" i Relaterad information. På den sidan finns även ett dokument där Boverket förtydligar vilka föreskrifter och allmänna råd i avsnitt 3:1 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och 3:2 Bostadsutformning som är utformnings- respektive tekniska egenskapskrav på byggnader.

Resultatet av den prövning som görs i bygglovskedet, om en byggnad är lämplig för det ändamål som ansökan avser, kan få konsekvenser i den tekniska bedömning som görs inför startbesked. Exempelvis då en särskild planlösning, som visserligen godkänts i bygglovet, inte uppfyller de tekniska egenskapskraven. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 256)

Det är lämpligt att kontrollplanen även innehåller grundläggande uppgifter som exempelvis:

  • vilken fastighet och åtgärd som kontrollplanen avser,
  • byggherrens namn och kontaktuppgifter,
  • kontrollansvariges namn och kontaktuppgifter,
  • kontrollanters namn och kontaktuppgifter och hur deras signaturer ser ut,
  • datum för kontrollplanens upprättande, samt
  • plats för intygande om fullföljd kontrollplan, med datum, underskrift och namnförtydligande.

Det är även en fördel om kontrollplanen innehåller en beskrivning av hur eventuella avvikelser ska hanteras. Med en avvikelse avses i det här sammanhanget en aktivitet eller ett resultat som inte motsvarar det som framgår av kontrollplanen och övriga handlingar i startbeskedet. Det kan även handla om en avvikelse från de tekniska egenskapskraven. Avvikelser kan omnämnas i egen kolumn i kontrollplanen. Om en kontroll visar att det finns skillnad mellan faktiska och förväntade egenskaper, mellan ett mätvärde och ett referensvärde, eller om ett krav inte uppfylls är det lämpligt att detta redovisas genom att i kontrollplanen hänvisa till en bilaga. I bilagan beskrivs själva avvikelsen, vem som har kontrollerat, mot vad kontrollresultatet har jämförts, vem som är ansvarig för avvikelsen samt hur och av vem den har åtgärdats. Det bör även i avvikelsehanteringen beskrivas om en avvikelse har fått följder för andra berörda och hur dessa har informerats.

Ett avvikande från projekterat utförande bör även resultera i en relationshandling där avvikelsen dokumenteras.

Kontrollplanens innehåll vid rivningsåtgärder och demontering

Enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, skulle det vid rivningsåtgärder finnas en rivningsplan. I PBL har rivningsplanen ersatts av kontrollplan.
En kontrollplan vid rivningsåtgärder ska precis som vid byggåtgärder ska innehålla uppgifter om:

  • vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
  • vem som ska göra kontrollerna,
  • vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
  • vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
  • vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och
  • hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

Avfallsförordning (2011:927) 0 kap

Förordning (2001:512) om deponering av avfall 0 kap

Hur avfall ska tas om hand i en byggåtgärd kan i vissa fall kontrolleras genom en kontrollplan för en byggåtgärd. Är det större mängder kan en kontrollplan för rivningsåtgärder behövas som en bilaga till kontrollplanen för byggåtgärden. Är åtgärden en lov eller anmälningspliktig rivningsåtgärd där en kontrollplan krävs, ska fokus i kontrollplanen vara att minska åtgärdens miljöpåverkan genom lämpligt omhändertagande av farligt avfall samt att ge förutsättningar för återanvändning och återvinning av rivningsavfall.

Innan kontrollplanen upprättas görs en inventering av det material som ska rivas. På samma sätt som med en kontrollplan för byggåtgärder kan man använda sig av rader och kolumner, där första kolumnens rader informerar om respektive materialslag som ska rivas och där de andra kolumnerna exempelvis kan rubriceras med: mängd, avfallstyp, transport, mottagare, samt kolumner för hur och av vem överensstämmelsen ska verifieras och var resultatet ska visas. Även i denna kontrollplan bör tomma kolumner finnas för noteringar om datum, signatur och resultatredovisning om verklig mängd samt hänvisning till vågsedlar eller kvitton. (jfr prop. 2009/10:170 sid 51, 308)

Kontrollerna kan ske enligt byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av certifierad sakkunnig. Certifierad sakkunnig kan vara aktuellt exempelvis vid rivningsåtgärder i historiskt- eller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 8 §

Kontroller bör även omfatta det som eventuellt ska sparas, om det påverkas av rivningen. Hänsyn bör tas både till byggnadsdelar inom åtgärden och byggnadsverk utanför åtgärden som kan påverkas av rivningen, exempelvis genom vibrationer, buller eller föroreningar. Detta gäller oavsett om rivningen hanteras i kontrollplan för rivningsåtgärder eller som bilaga till byggåtgärdens kontrollplan.

Plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap 17 §

Om byggnadsdelar eller rivningsmaterial ska återanvändas eller på annat sätt återvinnas är det viktigt att arbetet planeras och kontrolleras för att säkerställa att återanvändning eller återvinning blir möjlig.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 32 §

Ta del av vägledning om rivningsavfall under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Boverket har tagit fram allmänna råd om rivningsavfall BFS 2013:15-RIV 1. Läs mer under rubriken "På Boverket" i relaterad information.

Vilka ska anges som kontrollanter i kontrollplanen

Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en certifierad sakkunnig.

Byggherrens egenkontroll innebär att var och en som utför ett arbete, själv kontrollerar och intygar att det blir rätt utfört. Det kan vara en byggnadsarbetare, en projektör eller en produktleverantör som var och en kontrollerar sitt arbete. Inget hindrar att den som är kontrollansvarig, utöver sina lagstadgade uppgifter, även utför kontroller. Byggherren kan också vara kontrollant. Gemensamt för de som kontrollerar är att kontrollen ska dokumenteras.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 8 §

Exempel på dokumentation är besiktningsprotokoll, kontrollintyg, provningsintyg, utdrag ur dagbok, mätningsprotokoll, foto. Det kan även vara att kontrollanten intygar i kontrollplanen att kontrollresultatet är godkänt. Dokumentationen ska styrkas med en underskrift av den som kontrollerat att kraven enligt kontrollmomentet är uppfyllda. (jfr prop. 2009/10:170 sid 302)

Det är byggherrens ansvar att i kontrollplanen ange vem som ska utföra kontrollen, om inte byggnadsnämnden har beslutat att en certifierad sakkunnig ska kontrollera ett visst moment. I de fall en kontrollansvarig krävs är det denne som ska se till att kontrollen enligt kontrollplanen utförs.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 11 §

För att kontrollen ska fungera behöver den som ska kontrollera veta hur kontrollen ska genomföras och dokumenteras. Det är viktigt att byggherre eller kontrollansvarig kommunicerar direkt med kontrollanten så att denna information samt resultatåterföring inte blir andrahandsinformation. Vem som ska kontrollera ska framgå av den fastställda kontrollplanen och bör kommuniceras i god tid före kontrollen, gärna vid ett inledande möte där kontrollansvarig och respektive kontrollant kan planera kontrollerna. En ändring av kontrollant innebär en avvikelse från kontrollplanen.

Egenkontroll bygger på tillit, men kan behöva tillsyn för att bli trovärdig. Byggnadsnämnden kan utöva tillsyn över att kontrollplanen följs och att kraven uppfylls.
Grunden är att alla som är inblandade i kontrollarbetet vet vad de ska göra, ser till att det blir gjort, kontrollerar att det blivit rätt utfört och dokumenterar att så har skett. Dokumentationen är viktig som underlag för både tillsyn och erfarenhetsåterföring, och bör säkerställa att fel som upptäcks kan spåras tillbaka till ursprunget. (jfr prop. 2009/10:170 sid 303)

De kontroller som plan- och bygglagen ställer krav på omfattar de tekniska egenskapskraven samt varsamhetskravet och förbudet mot förvanskning. De tekniska egenskapskraven kan ingå i byggherrens eller entreprenörens kvalitetssäkringssystem men behöver inte göra det. Vid det tekniska samrådet kan det vara bra att reda ut om kontrollplanen är förankrad i kontraktshandlingarna mellan byggherren och entreprenörerna. En sådan genomgång kan bidra till att egenkontrollen i kontrollplanen verkligen genomförs. Det innebär dessutom att kontrollerna i kontrollplanen kommer att omfattas av de besiktningar som ändå är avtalade mellan parterna. De egenkontroller som hör till entreprenadavtalet är vanligtvis betydligt mer omfattande än vad kontrollplanen enligt PBL är. (jfr prop. 2009/10:170 sid 302-303)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 7 §

Kontroll utförd av certifierad sakkunnig

Om byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig kan nämnden kräva intyg från besiktningar eller kontroller utförda av certifierade sakkunniga. Det är byggnadsnämnden som bestämmer om detta behövs och behovet av certifierad sakkunnig kan inte överklagas. När byggnadsnämnden prövar om det behövs en certifierad sakkunnig ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador uppkommer, om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskriva krav. Certifiering av sakkunniga görs av särskilda certifieringsorgan som i sin tur är ackrediterade av myndigheten Swedac. Certifierade sakkunniga finns inom följande områden:

  • brand (SAK)
  • tillgänglighet (TIL)
  • kulturvärden (KUL)
  • energi (CEX)
  • ventilation (OVK)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap 2 §

Med kontroll utförd av certifierad sakkunnig avses kontroll utförd av personer som har särskild sakkunskap och erfarenhet av sådana åtgärder som kontrollen avser och kan styrka detta med ett certifikat. Byggnadsnämnden ska godta utlåtande från sakkunniga vars kompetens styrkts genom certifiering för uppgiften.

Plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap 4 §

Anser byggnadsnämnden att det finns behov av att anlita certifierade sakkunniga som kan utföra sakkunnigkontroll men det inte finns tillgång till certifierade sakkunniga, bör byggnadsnämnden föra en dialog med byggherren om hur egenkontrollen kan förstärkas.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 8 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap 2 §

Läs mer om certifierade sakkunniga under rubriken "På PBL kunskapsbanken" i relaterad information.

Kontroll reglerad i lag, förordning och föreskrift

Vissa kontroller är särskilt reglerade i lag, förordning och föreskrifter såsom funktionskontroll av ventilationssystem och besiktning av hissar och andra motordrivna anordningar. Det kan gälla både hur, när och av vem det ska utföras. Exempelvis så ska funktionskontroll av ventilation göras av certifierad sakkunnig funktionskontrollant. Kontroller för att säkerställa att kraven uppfylls bör därför ingå i kontrollplanen. Kontrollresultatet lämnas lämpligen som bilaga till kontrollplanen inför slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 302-303)

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 25 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap 1-16 §§

Ta del av Boverkets föreskrifter och allmämma råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, BFS 2011:16-OVK under rubriken "På Boverket" i relaterad information.

Ta del av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, BFS 2011:12-H under rubriken "På Boverket" i relaterad information.

Kontrollplan vid etappindelade åtgärder

När en åtgärd genomförs i etapper, kan det vara lämpligt att en separat kontrollplan upprättas för varje etapp. Innehållet i varje sådan kontrollplan skiljer sig inte från andra kontrollplaner. De bör dock rubriceras som exempelvis kontrollplan avseende etapp 1 av 3 samt till vilket startbesked kontrollplanen hör. I en åtgärd som ska genomföras i etapper kan det bli aktuellt med flera tekniska samråd och/eller flera startbesked.

Om en ombyggnad ska genomföras i etapper och ändringens omfattning medför krav på ändringar även i andra delar av byggnaden än den direkt berörda, får byggnadsnämnden i kontrollplanen eller i ett särskilt beslut bestämma att en sådan ändring inte behöver utföras förrän vid en viss senare tidpunkt, om detta av tekniska, sociala eller ekonomiska skäl är lämpligare.
Tidpunkten för när ändringen ska genomföras ska framgå av kontrollplanen eller av beslutet.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap 1 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 21 §

Vem fastställer kontrollplanen och när

Den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna, enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, ska fastställas av byggnadsnämnden i startbeskedet. Om startbeskedet ges redan i bygglovet, det vill säga i enkla ärenden utan tekniskt samråd, fastställs kontrollplanen i samband med att lov och startbesked ges.

Vid en ofullständig kontrollplan har byggnadsnämnden, i vissa fall, möjlighet att kräva att byggherren kompletterar med de kontroller som byggnadsnämnden anser saknas. Byggnadsnämnden får även besluta att kompletterande handlingar ska lämnas in om det behövs för att kunna fastställa kontrollplanen och lämna startbesked. Byggnadsnämnden kan också ställa krav på att en viss kontroll ska utföras av en certifierad sakkunnig och att detta ska framgå av kontrollplanen.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 22,24 §§

Byggnadsnämnden kan vägra att ge startbesked

Om byggnadsnämnden gör en bedömning, baserat på tillgängliga handlingar, att kraven för åtgärden inte kan antas bli uppfyllda ska byggnadsnämnden inte lämna startbesked. Exempel på situationer när startbesked inte ska ges kan vara när:

  • en kontrollplan inte har uppvisats för byggnadsnämnden
  • beräknad energianvändning visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras,
  • byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet inte är tillräckligt redovisad,
  • åtgärden inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden,
  • en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst, eller
  • hanteringen av rivningsmaterial inte är redovisat.

(jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)

Byggherren har möjlighet att begära ett startbesked trots att byggnadsnämnden bedömer att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Byggnadsnämnden ska då ta ett beslut om vägrat startbesked. Sökanden har möjlighet att överklaga det beslutet.
(jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3,15 §§

Det är lämpligt att kontrollplanen finns tillgänglig

Kontroll och verifiering av de olika kontrollpunkterna sker på arbetsplatsen och det är där uppföljning av kontrollplanen sker. Därför är det lämpligt att kontrollplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen under byggtiden. Dels för att de kontroller som är fastställda i kontrollplanen med beskrivning om hur kontrollerna ska utföras och mot vad kontrollerna ska göras blir tillgängliga för de som utför kontrollerna, men även för att öka medvetenheten om byggherrens kontrollsystem hos alla inblandade på arbetsplatsen.

Vad händer vid ändring av åtgärden

Byggnadsnämnden har möjlighet att ta beslut om kompletterande villkor för att säkerställa att kraven i plan- och bygglagstiftningen följs. Ett sådant beslut kan vara lämpligt i de fall byggnadsnämnden ser ett behov av enstaka kompletterande redovisningar. För att byggnadsnämnden ska kunna ta ett sådant beslut krävs att behovet av villkoret inte kunde förutses när startbeskedet gavs. Om byggherren inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 29 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 32 §

Vid avvikelser ska den kontrollansvarige informera byggherren och vid behov även meddela byggnadsnämnden. Exempelvis kan byggnadsnämnden behöva meddelas vid avvikelser från de handlingar som omfattas av beslut om bygglov eller startbesked eller avvikelse från de krav som gäller för åtgärden.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 11 §

Kontrollplanens roll vid slutsamråd och slutbesked

På slutsamrådet ska man bland annat gå igenom hur kontrollplanen har följts. Kontrollplanen måste därför lämnas in till byggnadsnämnden före slutsamrådet eller tas med på slutsamrådet. För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked ska byggherren visa att kontrollplanen har följts och att eventuella villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts.

Ett hinder för att ge slutbesked, som kan uppstå vid slutsamrådet, är om krav på verifiering av energikraven avseende mätning av specifik energianvändning tagits upp som en kontroll i kontrollplanen, eftersom mätningen förutsätter ett användande av byggnaden. Ett exempel på hur det är möjligt att dela upp verifiering av energikraven är att:

  • byggnadsnämnden begär en beräkning av byggnadens förväntade energibehov, inför beslut om startbesked,
  • en kontroll av att utförandet överensstämmer med energiberäkningens ingångsvärden anges som en kontroll i kontrollplanen.
  • den sammanlagda installerade eleffekten för uppvärmning inte överskrider det tillåtna anges som en kontroll i kontrollplanen (summering av märkeffekt gäller elvärmda byggnader),
  • resultat från mätning av specifik energianvändning anges som ett krav i startbeskedet för att få slutbesked.

Om det vid slutsamrådet endast återstår att verifiera energianvändningen genom mätning, och den mätningen måste göras vid ett senare tillfälle, kan byggnadsnämnden i samband med slutsamrådet besluta om interimistiskt slutbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 32,34,36 §§

Om byggherren inte kan visa att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda ska byggnadsnämnden inte ge slutbesked. Byggnaden får i sådant fall inte tas i bruk. Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked. Om byggnadsnämnden däremot gör bedömningen att vissa brister är försumbara, eller att det finns kontroller som behöver göras vid ett senare tillfälle kan byggnadsnämnden lämna ett interimistiskt slutbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 34,36 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 33 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej