Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.

För att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden antas uppfylla kraven ska byggherren lämna in förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna, krävs. Byggherren ska även innan startbeskedet ges kunna visa att det finns färdigställandeskydd och skyddsrumsbesked om så krävs. I vissa fall ska byggherren även lämna in en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem. 

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 18,23-24 §§

Om byggnadsnämnden bedömer att byggnadsverket får tas i bruk innan slutbesked utfärdats ska byggnadsnämnden särskilt besluta det i startbeskedet. 

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 4 §

Startbeskedets innehåll

I startbeskedet ska byggnadsnämnden:

  • fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna,
  • bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna om sådana villkor behövs,
  • bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning om utstakning behövs,
  • bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslutet om slutbesked,
  • ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §

Om byggnadsnämnden anser att det saknas något i byggherrens förslag till kontrollplan får förslaget kompletteras med de punkter byggnadsnämnden bedömer ska ingå för att den ska gå att fastställa. (prop. 2009/10:170 sid. 302-303)

Du kan läsa mer om kontrollplan under rubriken Kontrollplan

Det är möjligt att villkora ett startbesked. Villkor måste dock ha stöd i plan- och bygglagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Ett exempel på villkor är att utstakning ska ske innan arbetet startar. Ett exempel på villkor som inte bör användas är att bevis om färdigställandeskydd ska visas upp för byggnadsnämnden innan byggstart. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 318

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23,24 §§

I startbeskedet ska bestämmas vilka handlingar som byggherren och kontrollansvarige ska lämna till byggnadsnämnden inför beslut om slutbesked. Exempel på sådana handlingar är:

  • kontrollplan med verifierade kontrollpunkter
  • kontrollansvariges utlåtande,
  • protokoll avseende täthetsprovning/läckagemätning av rök-/avgaskanal,
  • besiktningsprotokoll avseende funktionskontroll av ventilationssystem,
  • besiktningsprotokoll avseende motordriven anordning,
  • brandskyddsdokumentation,
  • övrigt enligt det som framkom vid tekniskt samråd.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 11,24 §§

Byggnadsnämnden ska också i startbeskedet ge upplysningar om de krav som finns i annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs. Exempel på en sådan upplysning kan vara att anmälan av livsmedelsverksamhet, anmälan eller ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning ska ske.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §

Startbeskedet ska vara skriftligt

För att ett startbesked ska vara giltigt ska det vara skriftligt. Detta eftersom ett muntligt startbesked inte uppfyller plan- och bygglagens krav. (MÖD 2014-01-08, Mål nr P 7235-13)

Byggnadsnämndens bedömning

När byggnadsnämnden avgör om ett startbesked kan ges bedömer nämnden om åtgärderna kan antas uppfylla de krav som gäller enligt PBL, PBF eller dess föreskrifter. I normalfallet finns ingen anledning att misstro den byggherre som redovisar att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Är projektet så bristfälligt redovisat att byggnadsnämnden inte har möjlighet att bedöma det, behövs en bättre redovisning innan ett startbesked kan ges. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

När ska startbesked inte ges

Om byggnadsnämnden är tveksam till byggherrens egenkontroll eller befarar att de tekniska egenskapskraven inte kommer att uppfyllas ska inget startbesked ges. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

Exempel på situationer när startbesked inte ska ges kan vara när:

  • energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras,
  • en stomkonstruktion inte är tillräckligt redovisad,
  • bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden och att byggherren inte kan visa att fukttillståndet blir tillräckligt lågt under redovisad byggtid,
  • utrymningsvägarna inte uppfyller kraven på trygg utrymning, eller
  • en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.

(jfr prop. 2009/10:170 sid. 317)

Byggherren har möjlighet att begära ett startbesked trots att byggnadsnämnden bedömer att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Byggnadsnämnden kan då ta ett beslut om vägrat startbesked. Sökanden har möjlighet att överklaga det beslutet. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

Startbesked för delar av arbetet

Byggnadsnämnden kan ge ett startbesked för delar av det arbete som ska utföras, till exempel kan entreprenören få schakta men inte påbörja grundkonstruktionen. Ett annat exempel är att grundkonstruktionen får utföras trots att det råder tveksamheter om takkonstruktionen. Förutsättningen är att bygglovet är beviljat. (prop. 2009/10:170 sid. 317)

Om en byggnation ska genomföras i etapper kan det vara lämpligt att separata startbesked och kontrollplaner upprättas för varje enskild etapp.

Startbesked när tekniskt samråd inte behövs

Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. Om det inte behövs någon kontrollansvarig behövs det inte heller något tekniskt samråd, om inte byggherren begär det. Även om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggherren ändå lämna in förslag till kontrollplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 6 §

Vilka åtgärder som inte kräver tekniskt samråd kan du läsa mer om i texten Tekniskt samråd

Om det inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden ge startbesked redan i samband med att beslutet om lov tas, eller snarast möjligt därefter, eller efter att anmälan har kommit in. Om alla handlingar inte har kommit in ska byggnadsnämnden förelägga byggherren att skicka in dessa för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Om de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 22 §

Kompletterande villkor

I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra kompletteringar till ett givet startbesked. Det kan exempelvis ske om byggnadsnämnden vid sitt arbetsplatsbesök upptäcker allvarliga brister. Byggnadsnämnden kan då besluta om kompletterande villkor utöver de som framgår av startbeskedet. För det krävs att två förutsättningar är uppfyllda. För det första måste sådana villkor behövas för att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. För det andra får behovet av villkoren inte ha kunnat förutses när startbeskedet gavs. Beslut om kompletterande villkor kan överklagas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 320-321

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 29 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3 §

Startbeskedets giltighetstid

Startbeskedet till ett lovpliktigt ärende upphör att gälla samtidigt som lovet, det vill säga om åtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag lovet vunnit laga kraft. Startbeskedet till ett anmälningspliktigt ärende, till exempel installation av eldstad, upphör att gälla två år efter att det gavs. 

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 25 §

Avgift för startbesked

Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för beslut om startbesked. 

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 8 §

Bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan

För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan krävs startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3 §

Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför startbeskedet kan, beroende på åtgärd, komma att avse alla tillämpliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan är fler krav relevanta än för andra anmälningspliktiga åtgärder.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

De krav i PBL som kan bli aktuella är:

  • lokaliserings-, placerings- och utformningskraven i 2 kap,
  • varsamhetskraven i 2 kap samt 8 kap,
  • förvanskningskravet i 8 kap, och
  • utformnings- och tekniska egenskapskraven i 8 kap.

(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58).

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Läs mer om vilka krav som gäller för de olika bygglovsbefriade åtgärderna.

Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet blir alltså mer omfattande för de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan än för andra anmälningspliktiga åtgärder. För lovpliktiga åtgärder har flera av kraven redan prövats i detaljplan eller i bygglov. Dessa krav behöver då inte bedömas på nytt inför startbeskedet, utan då bedöms endast de tekniska egenskapskraven. För de åtgärder som undantas från krav på bygglov kommer även dessa krav att omfattas av bedömningen inför startbeskedet, eftersom de inte har bedömts tidigare under processen.

För de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan ska byggnadsnämnden inte bedöma de övriga förutsättningar för startbesked som annars gäller, det vill säga bevis om färdigställandeskydd, bevis om skyddsrum och redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 23 §

Överklagande av startbesked

Ett beslut om startbesked eller nekat startbesked kan överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej