Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Riskhantering i handläggning av lovärende

Granskad:

Lov krävs för att pröva om ett område är lämpligt för den mark- och vattenanvändning som ansökan om lov avser. Det är framför allt vid handläggning av lov utanför områdesbestämmelser och detaljplan som byggnadsnämnden behöver hantera risker. Målet med riskhanteringen i lovprövning är att så långt det är möjligt säkerställa att marken används för det eller de ändamål som den är mest lämpad för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Riskhantering i översiktsplanen är grunden för lov utanför detaljplan

Den kommunala översiktsplanen utgör ett viktigt beslutsunderlag vid lovprövning för en åtgärd utanför detaljplanelagt område. Har kommunen i översiktsplanen angett att ny bostadsbebyggelse är olämplig på grund av exempelvis risk för översvämningar så väger detta tungt vid en prövning. Med en aktuell översiktsplan, där kommunen tydligt tar ställning till riskhantering underlättas handläggningen av exempelvis åtgärder som berör hälsa, säkerhet och risk för olyckor. Översiktsplanen kan då användas som underlag för byggnadsnämndens beslut i enskilda ärenden. För åtgärder som berör de allmänna intressena kan handläggningen av lovärendet underlättas om kommunen i översiktsplanen exempelvis har tagit ställning till avstånd kring riskkällor, riskobjekt eller riskområden och dessutom reglerat lämpliga åtgärder för att hantera risker i detaljplanen.

Ett lovärende kan dock inte avgöras enbart mot bakgrund av översiktsplanens rekommendationer (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 266). Byggnadsnämnden prövar om marken är lämplig att bebygga i det enskilda lovärendet och det är de faktiska förutsättningarna på platsen som är avgörande.

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Översiktsplanen utgör en sammanvägning av olika allmänna intressen. De enskilda intressena beaktas i den mån de är kända vid planarbetet men är oftast tydliga först vid ansökan om lov eller förhandsbesked.

Byggnadsnämnden måste alltid göra en prövning om åtgärden är lämplig utifrån 2 och 8 kapitlet PBL. I den bedömningen är översiktsplanen vägledande.

Att planera arbetet med riskhantering kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Planering och organisation.

Planering och organisation

Råder det motstridiga uppfattningar mellan länsstyrelsen och kommunen måste kommunen göra en självständig bedömning

Under granskningstiden av en översiktsplan ska länsstyrelsen lämna ett så kallat granskningsyttrande till kommunen. I yttrandet anger länsstyrelsen bland annat sin syn på ifall en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

16 §
  Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.

Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
   1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
   2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .

Av länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplan ska det framgå om det råder motstridiga uppfattningar mellan länsstyrelsen och kommunen om hur de allmänna intressena ska tas tillvara på aktuell plats. I så fall måste byggnadsnämnden göra en självständig bedömning av de allmänna intressenas vikt enligt andra kapitlet plan- och bygglagen (2010:900), PBL (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 268).

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Nämnden måste göra lokaliseringsprövning i lov utanför detaljplan

När det gäller lovprövning utanför områdesbestämmelser och detaljplan, och i viss mån inom områdesbestämmelser, måste byggnadsnämnden göra en lokaliseringsprövning eftersom detta inte gjorts tidigare i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Nämnden måste göra en analys av markens lämplighet eftersom bebyggelse och byggnadsverk bara får lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kapitlet PBL. Vid lovprövning utanför områdesbestämmelser och detaljplan prövar därför nämnden om ett område är lämpligt för den mark- och vattenanvändning som anges.

I prövningen av markens lämplighet ingår bland annat att pröva lokalisering, placering, utformning, omgivningspåverkan, buller, miljökvalitetsnormer och betydande miljöpåverkan. Detta innebär att kommunen behöver bedöma riskerna både utifrån den tilltänkta bebyggelsen och utifrån omgivningens påverkan på den tilltänkta bebyggelsen.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Riskhantering i byggnadsnämndens handläggning kan du läsa mer om på sidan Riskhantering i byggnadsnämndens handläggning av genomförandet.

Riskhantering i byggnadsnämndens handläggning av genomförandet

Om områdesbestämmelser finns underlättar det nämndens arbete med riskhantering vid handläggning av lov inom områdesbestämmelser

Lovprövning inom områdesbestämmelser skiljer sig från lovprövning när det inte finns områdesbestämmelser. Finns områdesbestämmelser har kommunen redan ha gått igenom en riskhanteringsprocess, även om den kanske inte är så omfattande som vid detaljplaneläggning. Men vid lovprövningen kan byggnadsnämnden behöva göra en lokaliseringsprövning om kommunen inte har gjort det i områdesbestämmelserna.

Risker kan påverka detaljplanekravet

En åtgärd som uppfyller kraven i 9 kapitlet 31 § ska byggnadsnämnden bevilja lov för.

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Bland de kraven finns krav att åtgärden inte

  • får strida mot områdesbestämmelser
  • inte får förutsätta planläggning enligt 4 kapitlet 2 och 3 §§ PBL
  • uppfyller kraven på hänsyn till de allmänna intressena i 2 kapitlet PBL
  • uppfyller utformningskraven i 8 kapitlet 1 § PBL.

Det innebär att byggnadsnämnden inte får bevilja lov om marken inte från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet eller inte är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor.

Eftersom detaljplan kan krävas för nya lovpliktiga byggnadsverk behöver nämnden i ärenden om förhandsbesked eller lov pröva om åtgärden innebär betydande inverkan på omgivningen eller betydande miljöpåverkan. Nämnden behöver avgöra behovet av en undersökning från fall till fall. I vissa fall ställs det krav på att kommunen tar fram en detaljplan innan byggnadsnämnden kan bevilja lovet. Det är dock kommunen som avgör om, när och för vilket område en detaljplan tas fram.

Om byggnadsnämnden vid prövning av ett förhandsbesked kommer fram till att en åtgärd ska föregås av detaljplaneläggning, ska byggnadsnämnden ge negativt förhandsbesked. På samma sätt ska nämnden avslå en bygglovsansökan om åtgärden innebär att det krävs en detaljplan. Det är dock viktigt att nämnden tillämpar plankravet som avslagsgrund korrekt, eftersom den enskilde inte har någon möjlighet att påverka om kommunen tar fram en plan eller inte.

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

17 §
  Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.

Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.

Detaljplanekravet

Sevesoverksamhet och detaljplanekravet kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning under rubriken Sevesoverksamhet och detaljplanekravet.

Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

Möjlighet att avvakta med att avgöra en ansökan om lov

Tider förändras och planer som en gång i tiden har befunnits lämpliga med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet kan ha blivit inaktuella eller på annat sätt olämpliga med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller i förhållande till andra allmänna intressen. Byggnadsnämnden kan dock inte i detta fall avslå en ansökan om lov eller förhandsbesked med hänvisning till hälsa och säkerhet, eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Den möjlighet som PBL erbjuder kommuner som vill avvakta med att avgöra en lovansökan är att besluta om anstånd med att avgöra frågan om lov eller förhandsbesked till dess att planarbete har avslutats. Det ger kommunen möjlighet att påbörja arbetet med att ändra eller upphäva den befintliga planen och, om kommunen vill, påbörja arbetet med att ta fram en ny. För att först därefter på nytt pröva frågan om lovets lämplighet med hänsyn till frågor om exempelvis hälsa, säkerhet och risk för olyckor.

Avslutar inte kommunen planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska nämnden dock genast avgöra ärendet om lov eller förhandsbesked.

28 §
  Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.

Anstånd av lov och förhandsbesked kan du läsa mer om på sidan Tidsfrister för handläggning.

Tidsfrister för handläggning

Ändring av detaljplan kan du läsa mer om på sidan Riskhantering i detaljplaneläggning under rubriken Ändring av detaljplan.

Riskhantering i detaljplaneläggning

Om detaljplan finns ska riskerna vara utredda

Lovprövning inom detaljplan skiljer sig från lovprövning när det inte finns detaljplan. Finns en detaljplan har kommunen redan ha gått igenom en riskhanteringsprocess.

Vid prövning av lov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller för platsen. Utöver prövningen mot detaljplanen ska åtgärden även prövas mot vissa andra krav i PBL, som vissa av de allmänna intressena i andra kapitlet och vissa krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser i 8 kapitlet.

Riskfrågor som har koppling till de tekniska egenskaperna eller byggprocessen tar nämnden upp längre fram

Vid det tekniska samrådet, eller inför beslut om startbesked, tar byggnadsnämnden upp riskfrågor som har koppling till de tekniska egenskaperna eller byggprocessen, alltså när kommunen handlägger genomförandet av ett lovärende.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen