Riskhantering i områdesbestämmelser
Målet med riskhantering i områdesbestämmelser är att på ett systematiskt sätt arbeta med risker. Resultaten från riskhanteringen kan ligga till grund för efterföljande lovprövning eftersom kommunen visar sin syn på hur riskerna bör hanteras i områdesbestämmelserna.
Områdesbestämmelser är ett verktyg när det inte behövs detaljplan
Regionplan och översiktsplan har en förhandsbestämd geografisk utbredning till ett län respektive kommun. Samma gäller inte för områdesbestämmelser.
Områdesbestämmelser är ett verktyg vid planläggning av mark och vatten, när det inte finns krav på eller behov av en detaljplan, men kommunen ändå har behov av att befästa vissa frågor i översiktsplanen. Att kommunen upprättar områdesbestämmelser är ett sätt att säkerställa syftet med översiktsplanen.
Kommunen har också möjligheter att planlägga för åtgärder för att hantera risker med områdesbestämmelser, exempelvis skyddsanordningar för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. I praktiken är dock möjligheterna begränsade. I de allra flesta fall där åtgärder krävs är planläggning med detaljplan att föredra eftersom en detaljplan ger fler möjligheter att reglera området. Områdesbestämmelser får liksom detaljplan rättsverkan, men ger ingen garanterad byggrätt.
Regleringen i områdesbestämmelserna är inte uttömmande och ger inte någon direkt rätt att använda marken på angivet sätt. Byggandets omfattning, som till exempel byggnadshöjd och våningsantal, får inte regleras med områdesbestämmelser.
42 §
Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.
I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) .
Att planera arbetet med riskhantering kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Planering och organisation.
Detaljplanekravet kan du läsa mer om på sidan Riskhantering i detaljplaneläggning under rubriken Risker kan påverka detaljplanekravet.
Riskhantering i detaljplaneläggning
Områdesbestämmelser kan du läsa mer om på sidan Områdesbestämmelser.
Detaljplanekravet kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.
Detaljplanekrav för ändrad markanvändning i närheten av en verksamhet där farliga ämnen förekommer i stora mängder vid ett och samma tillfälle, så kallade Sevesoverksamhet, och för etablering av känd Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning under rubriken Sevesoverksamhet och detaljplanekravet.
Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning
Riskhantering i översiktsplanen är grunden
Om områdesbestämmelserna avviker från översiktsplanen eller om översiktsplanen inte har hanterat riskfrågorna tillräckligt utförligt eller inte alls, måste riskhanteringen i stället göras i arbetet med att ta fram områdesbestämmelserna. Då blir det i stället där kommunen måste gå igenom riskhanteringsprocessen och ta fram förslag till åtgärder. Att vänta med riskhanteringen till arbetet med områdesbestämmelser innebär inte bara mer arbete för kommunen i varje planläggningsprocess, utan också en större osäkerhet för närboende och mer kostnader för exempelvis fastighetsägare och exploatörer.