Varför ska du arbeta med riskhantering?
Att arbeta med riskhantering i planläggning och vid beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, handlar om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Målet med riskhanteringsarbetet i planförslag eller förslag till beslut om lov är att klargöra och ge en helhetsbild över risksituationen för att skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt ur ett riskhänseende.
Samhället måste fungera även vid samhällsstörningar
Samhället måste fungera även vid samhällsstörningar som olyckor, kriser eller krig; samhället ska vara robust. Detta innebär att planera med hänsyn till samhällets möjligheter att fungera även om exempelvis en olycka eller översvämning skulle inträffa. Det kompletterande begreppet resiliens innefattar att planera för samhällets återhämtning. Syftet är att kunna planera så att samhället kan fortsätta att fungera, det vill säga kunna upprätthålla verksamheter på en hanterbar nivå, oavsett vilken störning samhället utsätts för. Det kan till exempel vara när personalen inte har möjlighet att ta sig till arbetet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når fram eller när det blir strömavbrott. Att planera för detta innebär både att mildra konsekvenserna av störningen och minska störningsperioden. Genom att arbeta med riskhantering kan du identifiera åtgärder som du behöver ta hänsyn till i den fysiska planeringen för att öka samhällets möjlighet att fungera.
Du kan läsa mer om att kartlägga riskkällor, riskobjekt, riskområden samt skyddsvärda intressen under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Riskkartläggning.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har information om samhällsviktiga verksamheter.
Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen (vägledning på MSB:s webbplats)
Identifiera samhällsviktig verksamhet (på MSB:s webbplats)
Målsättning med riskhantering
Att ta hänsyn till risker i planläggning och beslut enligt PBL handlar om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det innebär bland annat att begränsa riskerna för människors hälsa och säkerhet, miljö och egendom vid mark- och vattenanvändning, samt vid utveckling av bebyggelse och infrastruktur.
Målet med riskhanteringsarbetet i planförslag eller förslag till beslut om lov är att klargöra och ge en helhetsbild över risksituationen inom det aktuella området för att skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt ur ett riskhänseende. Det innebär bland annat att
- uppmärksamma vilka risker som finns
- skapa förståelse för riskerna och hur ett område kan påverkas av dem
- utreda sannolikheten att det finns att något inträffar och vilka konsekvenser det som inträffar kan få
- utreda hur risker kan påverka varandra och vilka bieffekter olika åtgärdsförslag kan leda till
- utreda om det krävs eventuella åtgärder för att hantera risker
- utreda om, och i så fall hur, åtgärder kan påverka omgivningen
- utreda vilka risker som behöver och kan byggas, eller planeras bort.
Sammantaget handlar riskhantering om att ställa sig frågan om det som planeras är lämpligt eller inte, och om eventuella risker kan hanteras eller inte. Det handlar om att hantera riskerna genom att förebygga dem eller att begränsa följderna.
I vägledningen används begreppet hanterbara risker med samma innebörd som begreppet hanterliga risker i proposition 2017/18:243 sidan 193:
"Hanterliga risker – dvs. risker som bedöms kunna hanteras på ett sätt som gör att det inom ramen för vattenförvaltningen eller genom andra åtgärder fortfarande är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås – bör alltså kunna accepteras och inte betraktas som ett äventyrande."
Vattenmiljö och vattenkraft. Prop. 2017/18:243 (på Sveriges regerings webbplats)
Riskhantering är kopplad till de allmänna intressena
Bebyggelse och byggnadsverk ska enligt lag lokaliseras på mark som är lämplig för ändamålet. Grunden till riskhantering i planläggning och beslut enligt PBL är den hänsyn som främst ska tas till de allmänna intressena, däribland kravet att ta hänsyn till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.
Hänsyn till de allmänna intressena gäller i all planläggning från regionplan till detaljplan, vid handläggning av lovärenden och genomförandet av ett lovärende, under själva genomförandet och byggprocessen inklusive kontrollplan och dess innehåll, vid underhåll och annan förvaltning av bebyggelse och vård av tomter.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
4 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
Riskhantering är ett viktigt verktyg i samband med planläggning och beslut enligt PBL för att du ska kunna avgöra om, och hur, du har tagit tillräcklig hänsyn till de allmänna intressena. Vid planläggning och beslut enligt PBL gäller det att avgöra vilka risknivåer som samhället kan eller inte kan hantera beroende på risken i sig, dess konsekvenser, ändamål och riskmiljön i stort. Det gäller också att se till att, och hur, samhället kan fungera även om det som inte får hända ändå händer. Dessutom ska planläggning och beslut enligt PBL bidra till ett samhälle som blir alltmer robust och som kan upprätthålla grundläggande funktioner trots störningar.
Allmänna intressen kan du läsa mer om på sidan Hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen.