Ansvar och regler
Det är kommunen som har ansvar för att ordna den allmänna vattenförsörjningen. Med stöd av regler och genom planering på olika nivåer finns redskap att både långsiktigt skydda dricksvattenförekomster och att skapa en grund för ansvarsfull användning.
Vattenförsörjning
Det är kommunen som ansvarar för att ordna allmän vattenförsörjning. Allmän vattenförsörjning kallas ofta kommunal vattenförsörjning. Huvuddelen av Sveriges befolkning har kommunal vattenförsörjning. Det finns även enskild vattenförsörjning, som innebär att dricksvattnet hämtas från egen brunn eller eget vattenuttag från en sjö eller vattendrag. Det kan även vara en gemensamhetsanläggning som ordnar dricksvattenförsörjningen för ett område från en gemensam vattentäkt. I Sverige är drygt en miljon permanentboende och ungefär lika många fritidsboende beroende av enskild vattenförsörjning.
Kommunens skyldighet att ordna vattenförsörjning
Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, är kommunen skyldig att ordna allmän vattenförsörjning. Kommunen ska bestämma det verksamhetsområde inom vilket dricksvattenförsörjning behöver ordnas och se till att behovet tillgodoses genom en allmän vatten- och avloppsanläggning, VA-anläggning. Kravet kan inträda exempelvis om det uppstår problem med vattentillgång eller vattenkvalitet i ett område med bostäder som har enskild vattenförsörjning.
Varje kommun ska också ha en aktuell vattentjänstplan med långsiktig planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Vattentjänstplanen ska även innehålla kommunens bedömning av åtgärdsbehov relaterat till ökad belastning på de allmänna VA-anläggningarna på grund av skyfall.
6 §
Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-
anläggning.
Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Lag (2022:1249) .
6 a §
Det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun.
Kommunfullmäktige beslutar om antagande och ändring av en vattentjänstplan.
Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Lag (2022:1249) .
6 b §
En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.
En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-
anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.
Planen är inte bindande. Lag (2022:1249) .
6 c §
Utöver det förfarande som följer av bestämmelserna om strategiska miljöbedömningar av planer och program i
6 kap. miljöbalken ska kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan
1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.
Kommunen ska informera om utställningen på sin anslagstavla före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem synpunkter ska lämnas.
Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte förslag till ändring av en vattentjänstplan som endast berör ett fåtal fastighetsägare eller annars är av mindre betydelse. Lag (2022:1249) .
6 d §
Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats. Lag (2022:1249) .
Lagstiftning på flera olika nivåer
Även om ansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen ligger på kommunen finns det regler på flera nivåer som ger förutsättningar för dricksvattnet. Den nationella och regionala nivån ger förutsättningar för den kommunala fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen, som är ett av de viktigaste verktygen för att säkra en hållbar dricksvattenförsörjning. Det finns även annan tillämplig lagstiftning, som exempelvis miljöbalken, som har betydelse för hanteringen av vattenförsörjning vid planläggning.
Nationell och regional nivå ger förutsättningar
Den nationella och regionala nivån ger grundläggande förutsättningar för den kommunala planeringen av vattenförsörjningen. Det handlar exempelvis om riksintressen, regionplaner och regionala vattenförsörjningsplaner.
Kommunal fysisk planering
Den kommunala fysiska planeringen har en viktig roll när det gäller att skapa en hållbar dricksvattenförsörjning. Med hjälp av planering på olika nivåer finns redskap att både långsiktigt skydda dricksvattenförekomster och att skapa en grund för ansvarsfull användning. Översikts- och detaljplanering utgår främst från regler i plan- och bygglagen.
Annan tillämplig lagstiftning
Utöver regler i plan- och bygglagstiftningen finns det flera andra lagar som reglerar frågor kopplat till dricksvattenförsörjning. Det gäller exempelvis tillståndskrav för vattenuttag och beslut om vattenskyddsområde enligt miljöbalken.