Inget bidrag för åtgärder som behövs för att sökanden avvikit från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet
Bygglagstiftningen innehåller generella krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven gäller för alla som bygger nytt eller gör ändringar. Om en åtgärd som bostadsanpassningsbidrag söks för behöver utföras för att sökanden själv har avvikit från dessa generella krav lämnas inte bidrag. Är det däremot någon annan än sökanden som avvikit från kraven ska bidrag beviljas om alla andra villkor för bidraget är uppfyllda.
Bygglagstiftningens generella tillgänglighetskrav
Det finns sedan lång tid tillbaka krav i bygglagstiftningen på att bostäder som byggs ska göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven framgår i dag av plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler (2011:6).
Ändringar
I grunden gäller kraven på tillgänglighet och användbarhet också vid ändringar. Men vid ändringar ska kravet anpassas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet. Dessutom gäller ett förvanskningsförbud för särskilt värdefulla byggnader.
Plan- och bygglagen (2010:900) definierar "ändring av en byggnad" som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde (1 kapitlet 4 §).
Mer information
Du kan läsa mer om de generella kraven på tillgänglighet och användbarhet liksom om ändringsbegreppet på Boverkets PBL kunskapsbanken, bland annat i de vägledande texter som du finner länkar till i "Relaterad information".
De generella kravens betydelse i ärenden om bostadsanpassningsbidrag
8 §
Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte om de sökta åtgärderna behöver utföras av följande orsaker:
1. byggnadstekniska brister,
2. eftersatt underhåll,
3. avsaknad av eller avsevärda brister i grundläggande bostadsfunktioner, eller
4. avvikelser från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Första stycket 4 tillämpas endast när ansökan gäller
1. ett en- eller tvåbostadshus som sökanden har låtit uppföra eller låtit utföra ändringar av,
2. en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som sökanden har låtit utföra ändringar i, eller
3. en ägarlägenhetsfastighet som sökanden har låtit utföra ändringar i.
När den som söker bidrag avvikit från de generella kraven på tillgänglighet och användbarhet
Bygglagstiftningens generella krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ha betydelse när kommunen prövar en ansökan om bostadsanpassningsbidrag.
Om ansökan innehåller åtgärder som måste utföras för att sökanden själv i egenskap av byggherre har avvikit från kraven ska något bidrag inte beviljas för dessa åtgärder. Det är den bygglagstiftning som gällde vid tidpunkten för uppförandet eller ändringen som ska läggas till grund vid bedömningen av om avvikelser från de generella kraven har gjorts (proposition 2017/18:80 sid. 73).
Kammarrättsdom om när sökanden hade avvikit från tillgänglighetskraven i samband med anpassningen
Här följer ett referat av en kammarrättsdom där domstolen prövade två frågor:
- Kunde bostadsanpassningsbidrag beviljas för en redan utförd anpassning – en större duschplats – som genom att ha en för hög kant/tröskel inte följde bygglagstiftningens tillgänglighetskrav?
- Kunde bostadsanpassningsbidrag beviljas för en ramp till duschplatsen när rampen behövdes på grund av den höga kanten/tröskeln?
Kammarrätten kom fram till att bidrag inte kunde beviljas.
Sökanden hade anlitat en byggfirma och gjort sin duschplats större för att få plats med sin nya duschstol. Hon ansökte därefter om bostadsanpassningsbidrag dels för denna åtgärd, dels för en tröskelramp vid duschplatsen.
Kommunen
Enligt kommunen uppfyllde inte den nya duschplatsen kraven på tillgänglighet, eftersom den hade en hög inkaklad kant.
Förvaltningsrätten
Sökanden överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten avslog överklagandet.
Enligt förvaltningsrätten hade ändringen av duschplatsen medfört avvikelser från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet. Anpassningen av badrummet och tröskelrampen till duschhörnan var därför inte bidragsberättigande.
Kammarrätten
Sökanden överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten.
Där anförde sökanden bland annat att de åtgärder som bidrag sökts för inte hade utförts på grund av avvikelser från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet. Åtgärderna skedde för att duschplatsen skulle anpassas för hennes funktionsnedsättning. Ändringen av duschplatsen medförde inte en hög kant. Kanten var redan hög. Den blev ungefär 1,5 centimeter högre för att den behövde kaklas i samband med ombyggnaden. Tröskeln hade alltid suttit där och skyddat resten av badrumsgolvet från fukt. Hon hade inget fall i resten av badrummet och hade därför en tröskel in i duschen som höll kvar vattnet. Tröskeln var byggd så låg som möjligt och fasad med en limmad tröskelramp.
Kommunen anförde följande vid kammarrätten.
Det är fullt möjligt att göra en tillgänglig duschplats med samma placering utan den höga kanten på 7 centimeter. Vid ombyggnationen borde det ha varit möjligt att sänka ned golvbrunnen för att få rätt lutning på golvet. En kant på mer än max 2 centimeter ska inte behövas oavsett våtrumsmatta eller kakel. Sökanden har i stället byggt på höjden med en ännu högre kant än ursprunget. Det har inneburit en avvikelse från gällande bygglagstiftning.
Kammarrättens domskäl
Kammarrätten gick igenom vissa avsnitt i Boverkets byggregler (BBR 2011:6). Där sägs att minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. Avsteg från det kravet får göras vid ändring av byggnader om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar, se avsnitten 3:146 och 3:511 i byggreglerna.
När det först gällde frågan om bostadsanpassningsbidrag kunde beviljas för att duschplatsen hade gjorts större gjorde kammarrätten följande bedömning. Kammarrätten pekade på att sökanden hade låtit ändra duschplatsen utan att det hinder som fanns i form av en tröskel runt duschplatsen togs bort. Tröskeln blev i stället högre genom ändringen. Det innebar att duschplatsen även efter ändringen inte var ändamålsenlig för sökanden. Hon hade därför inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för den utförda ändringen av duschplatsen.
När det sedan gällde frågan om bidrag kunde beviljas för rampen till duschplatsen gjorde kammarrätten följande bedömning. Eftersom tröskeln fanns kvar även efter ändringen avvek utformningen av duschplatsen från kravet på tillgänglighet i avsnitt 3:146 i byggreglerna. Sökanden hade inte anfört något som gav anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att det hade varit möjligt – trots att det var fråga om en ändring – att ordna en duschplats med samma placering utan tröskel. Därmed fanns det, enligt kammarrätten, inte något synnerligt skäl att göra avsteg från det nämnda kravet på tillgänglighet. Tröskeln utgjorde alltså en otillåten avvikelse. Ansökan om bidrag till en tröskelramp föranleddes av just den avvikelsen. Därför hade sökanden inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för tröskelrampen heller.
Kammarrätten i Göteborg, dom 2023-12-12, målnummer 2164–23.
När någon annan än sökanden har avvikit från kraven på tillgänglighet och användbarhet
Om det är någon annan än sökanden som avvikit från de generella kraven ska detta inte påverka sökandens möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag. Det innebär bland annat följande (proposition 2017/18:80 sid. 73):
- Hyresgäster ska inte nekas bidrag för att nuvarande eller tidigare ägare av hyreshuset inte har följt bygglagstiftningen.
- Sökande som äger ett en- eller tvåbostadshus eller är bostadsrättsinnehavare ska inte gå miste om bidrag om det är en tidigare ägare respektive bostadsrättsinnehavare som avvikit från bygglagstiftningen.
- Bostadsrättsinnehavare kan ha rätt till bostadsanpassningsbidrag för åtgärder i anslutning till bostaden (till exempel i trapphuset) även om nuvarande eller tidigare fastighetsägare inte har följt bygglagstiftningen.
Kammarrättsdom där sökanden var ett barn och föräldrarna hade avvikit från tillgänglighetskraven
Kammarrätten i Göteborg har ansett att bostadsanpassningsbidrag borde beviljas till en sökande, som var ett barn, trots att föräldrarna hade avvikit från tillgänglighetskraven.
Barnet hade sökt bidrag för att göra dörröppningen till badrum och sovrum bredare, anpassa nivåskillnader mellan hallen och köket/matsalen och ordna en plan köryta till ytterdörren.
Kommunen ansåg att sökanden inte borde beviljas något bidrag för dessa åtgärder. Motiveringen var att föräldrarna hade ansvarat för både tillbyggnad och markbeläggning och då inte följt bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Enligt kammarrätten är det bara möjligt att avslå en ansökan med hänvisning till att det har gjorts avvikelser från tillgänglighetskraven när sökanden och byggherren är samma person. Bidrag borde därför beviljas. (Kammarrätten i Göteborg, dom den 27 februari 2024, målnummer 4245–23.) Observera att kommunen har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen, målnummer 1525–2024. Domen har alltså inte vunnit laga kraft.
Särskilt om ägarlägenhetsfastighet
Lagen om bostadsanpassningsbidrag är tillämplig också på anpassningar i ägarlägenhetsfastigheter och det talas om denna boendeform i bland annat lagens 8 §.
Med ägarlägenhetsfastighet avses en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet. Det framgår av 1 kapitlet 1 a § jordabalken. Äganderätten till en ägarlägenhetsfastighet kan jämställas med att vara ägare till en fastighet med ett en- eller tvåbostadshus.
Har den som ansöker om bostadsanpassningsbidrag låtit utföra ändringar i en ägarlägenhetsfastighet och avvikit från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska sökanden inte kunna få bostadsanpassningsbidrag. (Proposition 2017/18:80 sid. 73.) Är det den förra ägaren som avvikit från kraven kan bidrag dock beviljas.