Tillgänglighet

Byggnader och tomter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tillgänglighetskrav finns som tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav.

Tillgänglighetskrav i PBL och PBF

Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen, PBL samt i plan- och byggförordningen, PBF. Tillgänglighetskraven i PBL och PBF förtydligas i tillämpningsföreskrifter, bland annat i Boverkets byggregler, BBR.

Tillgänglighetskrav finns som tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav.

  • Tomtkraven för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 9 § PBL.
  • Utformningskrav för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 1 § PBL och 3 kap. 4 § PBF.
  • Tekniska egenskapskrav för tillgänglighet har sin grund i 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 18 § PBF.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 18 §

Ansvaret för att uppfylla tillgänglighetskraven

Det är byggherren som ansvarar för att reglerna i PBL, PBF och BBR uppfylls. Kraven i PBL, PBF och BBR är samhällets minimikrav på byggnader när det gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger. Men utifrån PBL kan samhället endast ställa krav och ingripa med sanktioner om minimikraven inte uppfylls.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 5 §

Begreppen tillgänglig och användbar

När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i reglerna menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda till exempel rullstol, rollator eller käpp.

Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel vara utvecklingsstörning och hjärnskada.

BBR - BFS 2011:6 - avsnitt 3:112

Syftet med reglerna om tillgänglighet

Syftet med reglerna om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön.

FN konventionen

Sverige är sedan år 2009 juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen syftar till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att dessa personer inte berövas sina mänskliga rättigheter. Konventionen är införlivad i svensk lagstiftning, till exempel i PBL.

Du kan läsa FN-konventionen här. 

Tillgänglighetskraven och undantag

Tillgänglighetskraven gäller byggnader och vissa bygglovpliktiga anläggningar. Det handlar om tillgänglig entré till byggnadsverket och tillgänglighet inne i byggnadsverket.

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 5 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 19 §

Det finns några undantag från kraven på tillgänglighet för byggnader.

  • Fritidshus med högst två bostäder behöver inte vara tillgängliga. Fritidshus definieras inte i PBL, PBF eller BBR. Enligt Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 är fritidshus småhus som inte är inrättat för helårsboende. Du hittar TNC 95 termer i Rikstermbanken här.
  • Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495)
  • Entrén till ett en- eller tvåbostadshus behöver inte vara tillgängligt om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i en- eller tvåbostadshuset.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 6 §

Tillgänglighetskraven gäller också obebyggda tomter som ska bebyggas. Det handlar om att kunna använda tomten och komma fram till byggnadsverket.

Det finns ett undantag från kravet på att tomten ska vara tillgänglig. Kravet gäller inte om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt är orimligt. Undantaget finns eftersom tillgänglighetskravet inte kan tillgodoses i alla typer av terräng. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i byggnadsverket, utan enbart undantag från kravet på tomten.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 §

Hisskrav i PBF

Grundkravet i PBF är att byggnader som har fler än en våning ska ha hiss eller någon annan lyftanordning om det behövs för att uppfylla kravet på tillgänglighet.

Bostäder i byggnader med färre än tre våningar behöver dock inte ha hiss eller annan lyftanordning. Innehåller sådana byggnader bostäder som inte nås från marken ska de dock vara projekterade och utförda så att det utan svårighet går att installera en hiss eller annan lyftanordning i efterhand. Det ingår dock inte i byggherrens ansvar enligt bygglagstiftningen att installera en sådan hiss eller annan lyftanordning i efterhand.

Behovet av hiss är kopplat till antalet våningar, inte antalet plan. När det gäller krav på hiss ska vind jämställas med våning om det på vinden finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 4 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 18 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 1 kap 4 §

Tillgänglighetskrav i attefallshus

Attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller ett bygglovsbefriat komplementbostadshus. Attefallshuset får inte ha större byggnadsarea än 25,0 m2. Det är yttermåtten som avses med 25,0 m2. Ett attefallshus som är ett komplementbostadshus och ska användas för permanentboende ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven på tillgänglighet och användbarhet bedöms inför startbeskedet eftersom det inte behövs något bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 6 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Tillgänglighetskrav i BBR

I BBR finns tillämpningsföreskrifter till reglerna om tillgänglighet i PBL och PBF. BBR gäller när man uppför eller ändrar en byggnad. Reglerna innehåller också krav på tomter.

Reglerna för tillgänglighet på tomt och vid uppförande av byggnad finns i avsnitt 3:1. Regler för tillgänglighet vid ändring av byggnad finns i avsnitt 3:51. Avsnitt 3:1 BBR är uppdelad i allmänna regler under avsnitt 3:11, tomtregler under avsnitt 3:12, regler om tillgängliga entréer till byggnader under avsnitt 3:13 och regler om tillgänglighet i byggnader i avsnitt 3:14.

Här kan du läsa mer om ändring av byggnader. 

Avsnitt 3:14 innehåller generella regler för byggnader, till exempel för entré- och kommunikationsutrymmen i bostäder och i arbetslokaler. Det finns dessutom särskilda regler för publika lokaler i avsnitt 3:145, bostäder i avsnitt 3:146 och 3:147 och bostadskomplement i avsnitt 3:148.

Tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav i BBR

Tillgänglighetskrav finns i BBR som tre olika typer, det är tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Utformningskraven om tillgänglighet och användbarhet och tomters tillgänglighet och användbarhet prövas i samband med handläggning av bygglovet. Tekniska egenskapskrav om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga hanteras vid det tekniska samrådet och startbeskedet.

I inledningen till avsnittet 3:1 förtydligas vad som är regler till utformningskrav, tekniska egenskapskrav eller bådadera. För att underlätta för läsarna har Boverket tagit fram ett stöddokument som med olika färgsättning och stil skiljer på vad som är vad. Ta del av dokumentet under rubriken "Dokument" under rubriken " Relaterad information".

Boverket har vidare gjort en webbutbildning som tydliggör skillnaderna mellan utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Ta del av webbutbildningen Utformningskrav och tekniska egenskapskrav under rubriken "Boverkets webbutbildningar" i "Relaterad information".

Hisskrav i BBR

Det finns inte enbart regler om krav på hiss i PBF, utan det finns också regler om krav på hiss i BBR. Reglerna i BBR handlar om när det är krav på två hissar och när det är krav på hiss för transport med sjukbår.

Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan.

Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. För båda hissarna gäller att de ska nå ända upp till sista plan som ska vara tillgängligt. Båda hissarna behöver vara tillgängliga. Om den översta bostaden är i två plan så behöver hissen endast nå det tillgängliga första planet i bostaden. Om man frivilligt väljer att ha fler hissar än vad reglerna om byggande föreskriver så behöver dessa extra hissar inte vara tillgängliga.

I BBR används begreppet plan som en samlingsbeteckning för alla våningsplan, källarplan eller vindsplan.

Det finns regler i BBR om hur tillgängliga hissar ska utformas.

Om nivåskillnader behöver utjämnas på ett plan som ska vara tillgängligt kan hiss vara ett sätt att utjämna skillnaden. Men det finns andra alternativ, som till exempel ramp.

BBR - BFS 2011:6 - BBR avsnitt 3:144

Starka kopplingar till säkerhet vid användning

I avsnitt 8 om säkerhet vid användning finns regler som berör tillgänglighet. Det finns starka kopplingar mellan reglerna om tillgänglighet och reglerna om säkerhet vid användning. Ett exempel är kontrastmarkering i trappor.

Standarder

BBR hänvisar ibland i allmänna råd till standarder. Man kan följa de standarder som BBRs allmänna råd hänvisar till. De allmänna råden i BBR är exempel som visar hur man kan uppnå de krav som ställs i föreskriften. Byggherren kan göra på ett annat sätt om byggherren kan visa att kraven i föreskriften ändå uppfylls. Standarder finns inte på nätet att ladda ner utan får beställas från SIS-Förlag AB.

När det gäller tillgänglighet hänvisar BBR i allmänt råd till den svenska standarden SS 91 42 21:2006. Där finns det exempel på dimensionerande tillgänglighetsmått i bostäder. I standarden finns bland annat exempel på hygienrum som uppfyller kraven på både tillgänglighet och bostadsutformning.

Här kan du läsa mer om standarden SS 91 42 21:2006. 

Arbetsmiljöverkets regler om tillgänglighet

Arbetsmiljöverket ger utifrån arbetsmiljölagen ut föreskrifter om arbetsplatsens utformning som innehåller regler om tillgänglighet för arbetstagare.

Du hittar Arbetsmiljöverkets föreskrift om Arbetsplatsens utformning här. 

Särskilda boendeformer för äldre är bostäder men oftast även arbetsplatser för vårdpersonal. Det innebär att i särskilda boendeformer gäller både de särskilda reglerna om tillgänglighet för bostäder i BBR liksom Arbetsmiljöverkets regler om arbetsplatsens utformning. Till exempel är regler om storlek på hygienrum olika i BBR jämfört med Arbetsmiljöverkets regler. Arbetsmiljöverkets mått tar över eftersom de är större än BBRs mått. Men byggnadsnämnden ska endast pröva måtten utifrån BBR.

Certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL

Byggnadsnämnden kan kräva att en certifierad sakkunnig ska kontrollera att de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet är uppfyllda, när byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig. Du kan söka efter certifierade sakkunniga tillgänglighet i tjänsten Hitta certifierade. Här kan du söka efter certifierade personer. 

Boverket skriver reglerna som säger vilka krav som gäller för att en person ska kunna bli certifierad som sakkunnig i tillgänglighet. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL. Ta del av TIL under rubriken "Boverkets författningssamling" i Relaterad inrfomation. Motiv till TIL finns i konsekvensutredningen till TIL. Konsekvensutredningen skrevs när reglerna togs fram. Konsekvensutredning till reglerna hittar du här.

Företaget Kiwa Sverige sköter certifiering av sakkunniga i tillgänglighet. Boverket utfärdar alltså inga certifikat. Länk till Kiwa Sverige, hittar du i "Relaterad information".

Handböcker

Det finns en mängd olika handböcker som behandlar tillgänglighet. Handböcker kan innehålla beskrivningar av gällande regler men är inte bindande.

"Enklare utan hinder" är ett exempel på handbok. Den har getts ut av Boverket och handlar om reglerna om enkelt avhjälpta hinder, HIN. I handboken visas hur enklare hinder kan byggas bort på ett bra sätt. Den visar att det inte finns ett enda givet enkelt sätt att undanröja hindren. Handboken illustrerar olika sätt att gå till väga i konkreta situationer.

"Bygg ikapp" är ett annat exempel på handbok. Den ges ut av Svensk byggtjänst. Handboken innehåller information om gällande regler och fördjupad kunskap om vad som behövs för att göra miljön tillgänglig och användbar. Den innehåller också en mängd exempel på lösningar som uppfyller kraven i reglerna, men också exempel på lösningar som går utöver kraven i reglerna.

"Riv Hindren" är ytterligare ett exempel på en handbok. Publikationen ges ut av Myndigheten för delaktighet, MFD. Riktlinjerna är rekommendationer för vad som krävs för att en myndighet ska betraktas som tillgänglig. De är tänkta att ge stöd och inspiration för alla som strävar efter att ta bort hinder och göra sin verksamhet, sina lokaler och sin information tillgänglig. De statliga myndigheterna har ett speciellt ansvar för att genomföra funktionshinderspolitiken. Myndigheterna ska bland annat särskilt verka för att den egna verksamheten, informationen och lokalerna är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Fler regler om tillgänglighet finns i ALM och HIN

PBL kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM. När man anlägger nya allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska de göras tillgängliga och användbara. Det gäller till exempel gator, torg, parker, fritidsområden och friluftsbad. Reglerna finns i ALM.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 12 §

PBL kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas enligt HIN. Reglerna i HIN gäller retroaktivt. Till exempel kan tillgänglighetskonsulter bedöma om ett hinder är enkelt att åtgärda och även hjälpa till med en handlingsplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 12 §

Du kan hitta reglerna i ALM och HIN under rubriken Boverkets författningssamling i "Relaterad information".

Diskriminering

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Läs mer om diskriminering och diskrimineringslagen här.  

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet, MFD, är en sammanslagning av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. MFD arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter.

Myndigheter ska särskilt verka för att deras lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Förordningen (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderpolitiken.

Läs mer om verksamheten hos Myndigheten för delaktighet, MFD, i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej