Ta beslut i handläggning av lovärende och genomförandet
När byggnadsnämnden ska fatta beslut om lov är riskhanteringen som sådan avslutad. Resultatet av riskhantering kan dock lämpligen vara en del av beslutsunderlaget och kan behövas som beslutsmotivering.
Möjlighet att överklaga beslut finns
Det är den som beslutet angår som får överklaga ett beslut om bygglov eller förhandsbesked, om det har gått honom eller henne emot. För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.
8 §
Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .
42 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Ta beslut om lov kan du läsa mer om på sidan Beslut om lov.
Överklagan kan du läsa mer om på sidan Vem som får överklaga lov och förhandsbesked.
Vem som får överklaga lov och förhandsbesked
Länsstyrelsens överprövningsmöjlighet
Om det finns särskilda skäl kan länsstyrelsen besluta att beslut om lov och förhandsbesked prövas av länsstyrelsen om de ryms inom ett visst geografiskt område, så kallat tillsynsområde. Förutsättningen är att myndigheten först har beslutat om att denna prövning av lov och förhandsbesked har övertagits av länsstyrelsen inom detta så kallade tillsynsområde.
12 §
För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.
Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats.
Länsstyrelsens roll kan du läsa mer om på sidan Regionens och länsstyrelsens roll och ansvar.
Regionens och länsstyrelsens roll och ansvar
Beslut om startbesked och slutbesked
När byggnadsnämnden ska fatta beslut om startbesked är inte riskhanteringen avslutad. Byggnadsnämnden har ansvar under byggprocessen, exempelvis arbetsplatsbesök, som kan påverka riskhanteringen. Resultatet av den riskhantering som gjorts inför startbeskedet kan dock lämpligen vara en del av beslutsunderlaget.
Ta beslut om startbesked
Med startbeskedet godkänner byggnadsnämnden att en åtgärd får påbörjas. I startbeskedet ska byggnadsnämnden
- fastställa kontrollplanen där risker kan hanteras
- bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, där åtgärder för att hantera risker kan vara en del, om sådana villkor behövs
- bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för, exempelvis inom område där åtgärder krävs för att hantera risker, om utstakning behövs
- bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, där vissa handlingar kan ha betydelse för riskhantering
- ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, inklusive upplysningar som kan ha betydelse för riskhantering, i den mån sådana upplysningar behövs.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
Möjlighet att överklaga beslut om startbesked
Ett beslut om startbesked för en anmälningspliktig åtgärd får enligt 13 kapitlet 15 § PBL överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet.
15 §
Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668) .
Vem som får överklaga beslut om startbesked kan du läsa mer om på sidan Startbesked under rubriken Överklagan av startbesked för lovpliktiga åtgärder och Överklagan av startbesked för anmälningspliktiga åtgärder.
Ta beslut om slutbesked
Byggnadsnämnden ska ge ett slutbesked om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lov, startbesked, kontrollplan eller kompletterande villkor i särskilda beslut är uppfyllda och nämnden inte har funnit skäl att ingripa.
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Ett slutbesked hindrar inte att byggnadsnämnden ingriper i ett senare skede med tillsyn om det framkommer att krav och villkor i plan- och bygglagstiftningen eller olika beslut inte har följts.
Ett slutbesked innebär inte heller att byggnadsnämnden tar ansvar för eller ställning till att åtgärderna uppfyller alla krav i plan- och bygglagstiftningen. Det är byggherren som ensam ansvarar för att så är fallet. (Jämför propositionen 2009/10:170 sidan 326 och framåt)
En enklare plan- och bygglag. Prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Om krav på slutbesked inte uppfylls
Kommunen har vissa verktyg att ta till om byggherren inte genomför den lovpliktiga åtgärden som tänkt, det vill säga inte uppfyller kraven för slutbesked. När det gäller riskhantering kan det handla om att åtgärder för att hantera risker inte har genomförts enligt detaljplan eller beslut om lov.
Om byggherren inte uppfyller kraven för slutbesked bör byggnadsnämnden i första hand ge byggherren en chans att uppfylla kraven.
19 §
Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
1. arbetets planering och organisation,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,
3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
5. behovet av ett färdigställandeskydd,
6. behovet av utstakning,
7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
8. behovet av ytterligare sammanträden. Lag (2020:603) .
20 §
Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet.
Hjälper inte det kan nämnden besluta att inte ge slutbesked, ge ett interimistiskt slutbesked eller ge ett slutbesked med anmärkning.
35 §
Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.
Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.
36 §
Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.
Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.
När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .
Ett vägrat slutbesked kan få långtgående konsekvenser för de berörda. Därför måste nämnden bedöma att det är en proportionerlig åtgärd och göra en avvägning i varje enskilt fall mellan konsekvenserna för den enskilde och det allmänintresse som finns av att åtgärden från säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt uppfyller föreskrivna krav. (jämför propositionen 2009/10:170 sidan 327)
En enklare plan- och bygglag. Prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Möjlighet att överklaga beslut om slutbesked
I PBL saknas en särskild bestämmelse som reglerar klagorätten för slutbesked liknande den som finns i 13 kap. 15 § PBL avseende startbesked. Klagorätten beträffande slutbesked regleras i 13 kap. 8 § PBL i vilken det görs en hänvisning till 42 § förvaltningslagen (2017:900). Av sistnämnda paragraf framgår att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
8 §
Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .
42 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Vem som får överklaga beslut om slutbesked kan du läsa mer om på sidan Slutbesked under rubriken Överklagan av slutbesked.