Avstånd för elsäkerhet och hälsa vid översiktsplanering
I planeringen bör hänsyn tas till de skyddsavstånd som behövs. Det kan förebygga att det sker skador på grund av brand eller kontakt med el samt motverkar påverkan på människors hälsa på grund av elektromagnetiska fält och buller.
Behov av avstånd till elnätsanläggningar
Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
Omgivningspåverkan från elnät, stationer och andra elnätsanläggningar behöver därför beaktas vid fysisk planering. Skyddsavstånd kan förebygga att det sker skador på grund av brand eller kontakt med el samt motverkar påverkan på människors hälsa på grund av elektromagnetiska fält och buller.
Elsäkerhet
Elsäkerhet handlar om att förebygga fara för personskada och sakskada på grund av el. Det gäller skador som uppstår omedelbart, exempelvis vid fysisk kontakt med el eller i händelse av brand.
Beakta avståndsregler i planering
Elsäkerhetsverket har tagit fram starkströmsföreskrifter och allmänna råd med regler för minsta avstånd mellan kraftledningar och bland annat byggnader och vissa typer av verksamheter. Starkströmsföreskrifterna anger också att starkströmsanläggningar ska vara utförda enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Det innebär att det förutom föreskrifterna kan finnas standarder eller andra bedömningsgrunder som har etablerats på elsäkerhetsområdet och behöver beaktas i planeringen. (ELSÄK-FS 2022:1, 2 kap. 1 §)
Elnätsföretag är skyldiga att ta hänsyn till dessa regler och god elsäkerhetsteknisk praxis när en kraftledning byggs. På samma sätt behöver kommunen känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna vid översiktsplanering, så att inte bebyggelse eller byggnadsverk kommer för nära en befintlig kraftledning.
Avståndskraven varierar med bland annat spänning, strömstyrka, utförande av kablar och stolpar, samt beroende på om det rör detaljplanelagt område eller inte. För att få information om vilka minsta avstånd som gäller vid olika elnätsanläggningar behöver kommunen kontakta det berörda elnätsföretaget. Elnätsföretagen har kunskap om avståndsbestämmelser utifrån både starkströmsföreskrifterna och kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder som är relevanta för aktuell plan eller bygglovsärende. Eftersom reglerna och god elsäkerhetsteknisk praxis anger minimikrav är det inget som hindrar elnätsföretagen från att anföra högre krav.
Elnätsföretag är skyldiga att ta hänsyn till dessa regler och god elsäkerhetsteknisk praxis när en kraftledning byggs. På samma sätt behöver kommunen känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna vid översiktsplanering, så att inte bebyggelse eller byggnadsverk kommer för nära en befintlig kraftledning.
Avståndskraven varierar med bland annat spänning, strömstyrka, utförande av kablar och stolpar, samt beroende på om det rör detaljplanelagt område eller inte. För att få information om vilka minsta avstånd som gäller vid olika elnätsanläggningar behöver kommunen kontakta det berörda elnätsföretaget. Elnätsföretagen har kunskap om avståndsbestämmelser utifrån både starkströmsföreskrifterna och kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder som är relevanta för aktuell plan eller bygglovsärende. Eftersom reglerna och god elsäkerhetsteknisk praxis anger minimikrav är det inget som hindrar elnätsföretagen från att anföra högre krav.
Högspänningsledning över byggnad är oftast inte tillåtet
En högspänningsledning får inte vara framdragen över en byggnad. Det finns dock viss möjlighet till undantag. Under vissa förutsättningar kan mindre byggnader utan el, till exempel uthus, jordkällare eller friggebodar, få finnas under kraftledningar. (ELSÄK-FS 2022:1, 6 kap. 5 §)
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, ELSÄK-FS 2022:1 (på Elsäkerhetsverkets webbplats)
Byggnader nära kraftledningar (på Elsäkerhetsverkets webbplats)
Minsta höjd över marken
Ledningens minsta tillåtna höjd över marken ökar med stigande spänning, och är beroende av om marken är detaljplanelagd eller inte. För ledningar i lokalnät och vissa regionnät, med spänning lägre än 55 kV är minsta tillåtna höjd över marken ofta mellan 4,5 - 7 meter. Vid högre spänningsnivåer krävs större höjd över marken. (ELSÄK-FS 2022:1, 6 kap. 3 §)
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, ELSÄK-FS 2022:1(på Elsäkerhetsverkets webbplats)
Minsta horisontella avstånd till byggnadsdel
Även minsta tillåtna horisontella avstånd mellan ledning och en byggnad varierar med spänning, och är beroende av om marken är detaljplanelagd eller inte. För ledningar i lokalnät och vissa regionnät, med spänning lägre än 55 kV, är minsta tillåtna avstånd ofta 5 - 10 meter. Vid högre spänningsnivåer krävs större avstånd.(ELSÄK-FS 2022:1, 6 kap. 6 §)
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, ELSÄK-FS 2022:1(på Elsäkerhetsverkets webbplats)
Högspänningsledning vid vissa platser
En högspänningsledning ska vara framdragen på betryggande avstånd från platser där många människor samlas utomhus. Det horisontella avståndet till platsen bör vara minst 20 meter. Under vissa förutsättningar får dock en luftledning vara framdragen över områden för fritidsaktiviteter som normalt inte har åskådarplatser. (ELSÄK-FS 2022:1, 6 kap. 11 §)
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, ELSÄK-FS 2022:1(på Elsäkerhetsverkets webbplats)
Ytterligare bestämmelser
Starkströmsföreskrifterna innehåller också regler om minsta höjd eller minsta horisontella avstånd från kraftledning till följande typer av objekt eller platser.
- höjd över trafikled: vägtrafik, järnvägstrafik respektive sjötrafik,
- horisontellt och vertikalt avstånd till parkeringsplats, avståndet är beroende av om det är tillåtet att parkera fordon med last av brandfarliga eller explosiva varor,
- horisontellt avstånd till upplag med brännbart material och områden med explosionsrisk,
- horisontellt avstånd till skjutbanor.
(ELSÄK-FS 2022:1, 6 kap. 8, 12, 13, 14 §§)
På Elsäkerhetsverkets webbplats finns även råd kring minsta avstånd mellan vindkraftverk och kraftledningar.
Byggnader nära kraftledningar (på Elsäkerhetsverkets webbplats)
Magnetfält runt kraftledningar och stationer
När ström förs genom en kraftledning alstras magnetfält. Detta påverkar vilken markanvändning som är lämplig i närhet av ledningarna. Magnetfältet kring en kraftledning beror framför allt på hur stark ström som går genom ledningen och dess tekniska utformning. Magnetfältens styrka avtar med avståndet från kraftledningen. Rakt under kraftledningens mitt är magnetfältets styrka som högst.
Magnetfält anges oftast med enheten mikrotesla (μT). Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bedöms magnetfält upp till 0,2 µT i årsmedelvärde som normala, medan årsmedelvärden över 2 µT kan anses vara kraftigt förhöjda. Dessa nivåer har dock ingen koppling till eventuella hälsorisker utan baseras på magnetfältsmätningar som utförts i boendemiljöer.
Magnetfält (på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats)
2012:69 Magnetfält i bostäder (rapport på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats)
Magnetfält och hälsopåverkan
Det råder idag oklarhet kring eventuella hälsoeffekter av långvarig exponering för svaga lågfrekventa magnetfält, som bland annat uppstår runt kraftledningar och stationer. Det finns en vetenskapligt grundad misstanke om att långtidsexponering för svaga magnetfält skulle kunna öka risken för barnleukemi. I flera oberoende studier har forskare sett samband mellan exponering för magnetfält som ligger över det normala under barnaåren, och en något ökad risk för leukemi. Forskarna har däremot inte hittat någon biologisk mekanism som kan förklara hur exponering för magnetfält skulle kunna orsaka leukemi. Världshälsoorganisationen, WHO, har klassat magnetfält som möjligen cancerframkallande.
Magnetfält och hälsorisker (på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats)
Ny vägledning om hälsoeffekter av magnetfält
Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram vägledning för bedömning av hälsopåverkan av långvarig exponering för magnetfält från starkströmsledningar och andra elnätsanläggningar. Syftet är att minska osäkerheterna och effektivisera prövning och tillsyn vad gäller hälsoeffekter av långtidsexponering för magnetfält. Uppdraget ska rapporteras den 1 september 2024.
Vid resonemang kring långsiktiga hälsoeffekter av magnetfält vid kraftledningar nämns ofta värdet 0,4 μT (mikrotesla). Detta är dock inte ett referensvärde utan endast ett värde som har använts i många epidemiologiska studier av hälsoeffekter.
Vad Boverket känner till finns hittills (2023-09-30) inga domar avgjorda utifrån plan- och bygglagen som behandlar omgivningspåverkan från magnetfält vid kraftledningar. Det finns dock några domar avgjorda med stöd av miljöbalken avseende omgivningspåverkan från magnetfält som rör några olika typer av byggnader och användningar.
Kraftledning i närheten av kolonistugor
I en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, 2017 fastställdes ett föreläggande riktat mot ett elnätsföretag om att vidta åtgärder för att minska årsmedelvärdet för magnetfältsexponering från 0,65 till 0,25 μT för de boende i ett kolonistugeområde. I bedömningen av magnetfältsexponering utgick domstolen ifrån att kolonistugorna utnyttjades för boende under halva året. (MÖD 2017-02-16 mål nr M 2192–16))
Mål 2192-16 (på Mark-och miljööverdomstolens webbplats)
Kraftledning i närheten av bostadsbyggnad
I en dom från Mark- och miljödomstolen, MÖD, 2011 användes årsmedelvärdet 0,4 µT som utgångspunkt vid bedömning olägenhet för människors hälsa orsakad av påverkan från elektromagnetiska fält. Målet rörde också gnisturladdning och de boendes oro. Domen rörde avstånd mellan en kraftledning och en fastighet med bostadsbyggnad. I domskälen konstaterade domstolen att det inte fanns något fastslaget gränsvärde för påverkan från elektromagnetiska fält. MÖD beskrev vidare att det aktuella forskningsläget dock angav 0,4 µT som den gräns under vilken någon risk för negativ påverkan på människor inte kunde förväntas, och att i avsaknad av fastställda gränsvärden fick 0,4 µT anses vara en lämplig utgångspunkt för bedömningen. (MÖD 2011-08-26 mål nr M 4127–10)
Kraftledning i närheten av skolbyggnad och skolgård
I en dom från Mark- och miljödomstolen, MMD, vid Nacka tingsrätt 2023 fastställdes länsstyrelsens beslut om förbud att använda delar av en skolbyggnad och skolgård inom visst avstånd från kraftledning, med undantag för matsal och gymnastiksal. Undantaget gällde under förutsättning att elevernas vistelsetid i matsal och gymnastiksal begränsades, med angiven maximal vistelsetid per dag och per vecka. Länsstyrelsens bedömning baserades på utgångspunkten att magnetfältsnivån 0,4 µT inte skulle överskridas. En avvägning gentemot möjligheten att kunna bedriva skolverksamhet var motiv till undantaget som medgav tidsbegränsad vistelse för elever i matsal och gymnastiksal. (MMD Nacka 2023-04-14 mål nr M 7906–22)
Rekommendationer vid samhällsplanering och byggande
I Sverige är ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält fördelat på fem myndigheter: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten (tidigare Socialstyrelsen) och Strålsäkerhetsmyndigheten. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande. Myndigheterna ger följande rekommendationer, under förutsättning att de kan genomföras till rimliga kostnader.
- Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
- Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
- Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
Magnetfält och hälsorisker (på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats)
Schablonvärden för minsta avstånd till transmissionsnätet från Svenska kraftnät
Svenska kraftnät redovisar vilka minsta avstånd de anser är lämpliga mellan transmissionsnätets ledningar och bebyggelse för bostäder, skola eller förskola. Siffrorna baseras på maximerat årsmedelströmvärde och ska ses som schablonvärden. Informationen presenteras på Svenska kraftnäts webbsida om byggnation och elsäkerhet vid kraftledning och kabel, se rubrik Avstånd byggnation med tanke på magnetfält.
Byggnation - elsäkerhet invid kraftledning och kabel (på Svenska kraftnäts webbplats)
Referensvärden för skydd mot omedelbara hälsoeffekter för magnetfält och elektriska fält
När ström förs genom en ledning alstras förutom magnetfält även elektriska fält. Kraftiga elektriska och magnetiska fält kan ge omedelbar hälsopåverkan så som uppvärmning av kroppsvävnad eller nerv- och muskelretningar. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram referensvärden för hur starka fälten får vara för att skydda allmänheten från omedelbara skadliga hälsoeffekter. De magnetfält som finns under kraftledningar är betydligt lägre än referensvärdena för omedelbara hälsoeffekter. De elektriska fälten under en 400 kV-ledning kan däremot ligga i närheten av referensvärdena. Det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet till ledningen och redan efter ett tiotal meter har det reducerats till en tiondel. Vid översiktsplanering blir det därför i stället långtidspåverkan från magnetfält som blir normerande för lämpliga skyddsavstånd.
Referensvärden (på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats)
Buller från elnätsanläggningar
Elnätets stationer alstrar ett ihållande lågfrekvent ljud som kan uppfattas som surrande eller brummande. Även kraftledningar kan vid fuktigt väder alstra ett sprakande ljud som liknar ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudet beror på att det uppstår urladdningar kring ledningarna, så kallade koronaurladdningar. Vid kraftigt regn eller rimfrost på ledningen kan också rena toner höras.
Forskning visar att buller kan påverka människors hälsa negativt och att hälsopåverkan ofta underskattas. Vid planering behöver hänsyn tas till risker för människors hälsa i närheten av elnätsanläggningar.
Enligt skriften Elnät i fysisk planering kan större transformatorer alstra förhållandevis höga ljudnivåer. Exempelvis kan en större 400/130 kV-transformator ge upphov till en ljudnivå på 55 - 65 dB(A) på 100 meters avstånd från transformatorn. Intill kraftledningar i transmissionsnätet kan ljudnivåerna uppgå till 40 - 45 dB(A) vid regn.
Elnät i fysisk planering (på Energiföretagen Sveriges webbplats)
Allmänna råd och vägledning om buller
Boverkets allmänna råd med tillhörande vägledning ger stöd vid planläggning och byggande av bostäder i områden som är utsatta för buller från industrier eller annan verksamhet med likartad ljudkaraktär. Detta omfattar också buller från elnätsanläggningar. Bästa möjliga ljudnivå bör alltid eftersträvas.