Karlstad kommun

Arkitektur Karlstad, kommunens riktlinjer för arkitektur, innehåller både mål och konkreta arbetssätt för hur arkitekturfrågorna kan lyftas i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden. Riktlinjerna, som även innefattar ett nytt arbetssätt i form av arkitekturpresentationer för större projekt, utgör ett viktigt stöd i kommunens arbete med gestaltad livsmiljö.

Riktlinjer för arkitektur möjliggör dialog både internt och externt

År 2018 lämnades ett politiskt initiativ från den styrande majoriteten i Karlstad för att stärka arkitekturens ställning i kommunen. Initiativet ledde till att stadsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att bland annat beskriva hur kommunen idag ger arkitekturfrågorna plats i samband med ny- eller ombyggnad, att ta fram ett förslag på hur arkitekturfrågorna kan bli mer konkreta i samhällsbyggnadsprocessens olika delar, och att utveckla visionsarbetet för god arkitektur och stadsbyggnad.

Resultatet från uppdraget blev dokumentet Arkitektur Karlstad, kommunens riktlinjer för arkitektur. Henrik Sjöberg, kommunens stadsarkitekt sedan 2015, berättar att riktlinjerna inte innehåller några ”färdiga svar”. I stället försöker dokumentet lyfta frågor kring mänskliga behov på en mer övergripande nivå och kommunicera ett antal kärnvärden för god arkitektur. Den är ett sätt, berättar Henrik, att fånga upp frågorna och sätta fokus på de mjuka värdena.

Arkitektur Karlstad (på Karlstads kommuns webbplats)

Jag upplever att det är mycket hårda frågor och värden, typ BBR-krav, ljud och ljus med mera. Det tar lätt överhand. - Henrik Sjöberg

Innehållet i Arkitektur Karlstad består dels av mål och visioner, dels av konkreta beskrivningar för hur kommunen ska arbeta för att lyfta in arkitekturfrågor i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.

I det inledande kapitlet, som också är det längsta, beskrivs olika förutsättningar för kommunens gestaltningsarbete som till exempel plan- och bygglagen, nationella och regionala arkitekturmål, kommunens översiktsplan och exempel på olika typer av gestaltningsprogram. I detta kapitel beskrivs också hur arkitekturfrågor fångas upp idag i markanvisningar och i plan- och bygglovsärenden och vilka roller olika berörda förvaltningar har.

De två övergripande målen för god arkitektur i Karlstad, som presenteras i dokumentets andra kapitel, är följande:

• Bygga på Karlstads identitet och befintliga värden!
• Skapa positiva och tydliga förväntningar på det som byggs i Karlstad!

Dessa målsättningar är inte kopplade till specifika riktlinjer kring vad god arkitektur i Karlstad är, utan handlar snarare om hur kommunen ska arbeta, både internt och gentemot externa aktörer, för att lyfta fram gestaltningsfrågorna. Ett exempel är skrivningen om hur arkitekturen ska lyftas in i markförsäljning:

För markförsäljning genom direktanvisning, anbud och tävling ska arkitektur vara en tydlig utvärderingsfaktor inför tilldelning och försäljning av kommunal mark för bebyggelse. - (Arkitektur Karlstad, 2020, s. 14)

Utöver förutsättningar och övergripande mål för kommunens gestaltningsarbete ingår flera andra aspekter i Karlstads riktlinjer för arkitektur. I dokumentet återfinns till exempel förtätningsprinciper för tätortens centrala delar som kan utgöra ett stöd i bedömningen av huruvida ett förtätningsprojekt är lämpligt eller ej.

I Arkitektur Karlstad ingår även kommunens stadsbyggnadsvision som innehåller 10 punkter. Dessa punkter beskrivs som strategiska mål, som framöver även kan komma att utvecklas och beskrivas närmare i framtida översiktsplanering. Bland punkterna återfinns exempelvis ”Vi månar om vårt kulturarv” och ”Vi bygger nytt, om, och till med god arkitektur och hållbara material”.  

Sammanfattningsvis är Arkitektur Karlstad ett centralt dokument i kommunens arbete med arkitektur och gestaltad livsmiljö. Riktlinjernas innehåll, med både övergripande målsättningar och konkreta arbetssätt, är ett viktigt stöd i att inkludera gestaltningsfrågor i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.

Arkitekturpresentationer

För att stärka arkitekturens roll i Karlstad har kommunen infört något de kallar arkitekturpresentationer, vilket också finns beskrivet i riktlinjerna för arkitektur. Detta innebär att byggaktören, i större eller för allmänheten viktiga byggprojekt, tar fram en skriftlig arkitekturpresentation.

Presentationen innefattar en redogörelse för hur ett antal, av kommunen utpekade, kärnvärden ska uppnås. Kommunen vill att byggaktören redovisar bland annat hur projektet utformats för att ges en god utformning i förhållande till sin plats/omgivning, placering, volym, fasadgestaltning, materialval och färgsättning samt uppnår god tillgänglighet och användbarhet.

Henrik menar att arkitekturpresentationer är särskilt verkningsfulla i bygglovsskedet:

Fackmässiga ritningar på planer och fasader, men det finns inget krav på att man ska redovisa motivet eller bakgrunden till det man vill åstadkomma – det blir upp till den som granskar. – Henrik Sjöberg

Presentationen blir ett underlag för kommunen att kunna göra en bättre bedömning av hur ett projekt uppfyller 8 kap. 1 § PBL om ”god form-, färg- och materialverkan”. Detta är viktigt menar Henrik, då det är något som många kommuner kämpar med.

En arkitekturpresentation blir ett effektivt sätt för kommunen att kunna fånga upp frågor som kan behöva ytterligare bearbetning. Bedömningen av inkomna presentationer gör den aktuella bygglovshandläggaren tillsammans med Henrik.

Det handlar om att möta och förstå byggherren där den är, om att ha en positiv inställning där medvetna val och gestaltningsfrågor inte ses som hot och som kostnadsdrivande (…). Nyckeln är nog att arkitekter och byggherrar själva känner att de vill ha ett gott resultat, att vi inte uppfattas som dogmatiska eller att jag som stadsarkitekt blir en ’mästerbyggare’. Arkitekturpresentationerna har varit ett bra sätt att fånga byggherrarnas ingångsvärden. -  Henrik Sjöberg

Arkitekturpresentationerna har genererat ett ökat intresse för gestaltningsfrågor

Arbetet med arkitekturpresentationer har pågått sedan ungefär två år tillbaka. Henrik menar att de har lett till att frågor kring arkitektur och gestaltning har fått mer utrymme och uppmärksamhet. Det har varit gynnsamt, menar Henrik, och det har medfört ett ökat intresse och en ökad förståelse för arkitekturfrågor hos byggherrarna.

Att Karlstad bedriver ett ambitiöst arbete med gestaltningsfrågor är något som uppmärksammats även utifrån. Två år i rad, både 2020 och 2021, vann Karlstad Sveriges Arkitekters och HSB:s pris ”Årets arkitektkommun”.

Att ta fram riktlinjer för arkitektur behöver inte vara ett omfattande arbete

En lärdom som Henrik berättar om utifrån sin erfarenhet av att ta fram kommunens riktlinjer för arkitektur är att det inte behöver vara en så hög tröskel.

Det finns många kommuner som gjort mycket mer omfattande riktlinjer än vad Karlstad har gjort, men vi har försökt fånga det väsentliga och göra oss begripliga. Det ska inte kännas så arbetskrävande och ansträngande, just att det inte blir för mycket prestationskrav. - Henrik Sjöberg

Att ha riktlinjer för arkitektur menar Henrik är främst ett stöd i diskussioner, ett sätt att lyfta frågorna. Och i slutänden, menar Henrik, handlar det trots allt om dialog med byggherrar och arkitekter, ”det är där man åstadkommer ett bra resultat”.