Hudiksvalls kommun

För att arbetet med gestaltningsfrågor genom hela PBL-kedjan ska lyckas krävs både hårda och mjuka styrmedel och stödjande arbetssätt. Genom att använda såväl kvalitetsprogram som dialog, möten och samverkansforum har Hudiksvalls kommun funnit arbetssätt som lyfter fram gestaltningsfrågorna.

Gestaltning i hela PBL-kedjan med dialog som viktigt verktyg

Hudiksvalls kommun arbetar med gestaltningsfrågor på flera sätt genom PBL-kedjan. Kommunen har i dagsläget inget arkitekturprogram, men frågor kring gestaltning tas upp i flera övergripande och strategiska dokument såsom i den översiktsplan som just nu är under framtagande, i kommunens träbyggnadsstrategi och i flera kvalitetsprogram för enskilda områden.

Som en del av den nya översiktsplanen ingår exempelvis gestaltad livsmiljö som en del av det hållbarhetsperspektiv som genomsyrar planen. Även i många av kommunens detaljplaner finns ett särskilt fokus på gestaltningsfrågor där kommunen arbetar med regleringar för att säkerställa en gestaltning som passar in i sammanhanget, exempelvis i viktiga kulturmiljöer.

För att lyckas få med gestaltningsfrågorna genom hela PBL-kedjan på ett bra sätt lyfter kommunen fram både den interna och externa dialogen som ett viktigt verktyg för att nå framgång.

Dialog viktigt för att åstadkomma en god gestaltning

För att lyckas skapa en god gestaltning och skapa samsyn kring vad 8 kap. 1 § i plan- och bygglagen, PBL, form-, färg- och materialverkan innebär menar Emma Nordebo Snygg, stadsarkitekt i Hudiksvalls kommun, att det är viktigt att föra en tidig dialog med byggherren. Detta gäller särskilt i de projekt som är av lite större karaktär eller om projektet ligger i en viktig kulturmiljö. Kommunen brukar därför bjuda in byggherren till dialog tidigt i bygglovsprocessen, gärna redan innan själva bygglovet söks.

Det kan vara svårt att i ett bygglovsskede hävda kap. 8 §1, den ger inte alltid jättemycket stöd. När en bygglovsansökan väl inkommer har byggherren ofta kommit långt i sin projektering och det kan vara svårt att föra in andra tankar och idéer. Det kan vara en stor utmaning att komma i mål om man redan har en inlämnad bygglovsansökan och det är inte alltid lätt att ta diskussionen i det skedet. Det är därför mycket bättre om man kan ta den diskussionen redan innan ansökan har kommit in. - Emma Nordebo Snygg

En tidig dialog med byggherren redan innan bygglovsansökan gör det enklare för kommunen att tydliggöra vad som avses med detaljplanen och diskutera viktiga element. Fokus under dialogerna ligger på att gå igenom detaljplanen och lägga en gemensam grund för det fortsatta arbetet. Detta menar Emma är särskilt viktigt vid mer komplexa detaljplaner som kan vara svåra att tolka.

Frågorna som lyfts under dialogen kan vara av både mer övergripande och mer detaljerad karaktär. På en mer övergripande nivå kan exempelvis kvartersmarkens möte med den allmänna platsmarken diskuteras. På detaljnivå kan sådant som val av sockelmaterial eller balkongers utformning lyftas upp för diskussion.

Att föra en tidig dialog med byggherren behöver dessutom inte ta mer tid i anspråk, snarare tvärt om. Om man kommer långt i den inledande dialogen blir bygglovsprocessen ofta mycket smidigare, menar Emma.

Emma lyfter även fram den interna dialogen och samtalet som ett viktigt verktyg för kommunen. Sedan en tid tillbaka arbetar kommunen med stående mötestider varje vecka dit kommunens bygglovshandläggare kan vända sig om de är i behov av stöd och vägledning i något ärende som berör gestaltningsfrågor. På mötet får de chans att gå igenom aktuella ärenden med Emma, i rollen som stadsarkitekt. Frågorna som tas upp kan handla om allt från kulturmiljöfrågor, till exempel att en fasadfärg eller ett fönster ska bytas, till gestaltningsfrågor i större nybyggnationsprojekt.

På dessa möten kan vi diskutera vad detaljplanen säger, vad PBL säger och vilket stöd vi har för olika argument. Vi kan också ta beslut om kontakt ska tas med sökande för dialog, om kompletteringar behövs eller om ett yttrande för avslag behöver skrivas. Veckomötet har varit väldigt positivt och det är ett bra sätt för att fånga upp ärenden och viktiga frågor som annars kanske hade försvunnit - Emma Nordebo Snygg

Emma menar att veckomöten har haft stor positiv påverkan på kommunens arbete. Genom mötena kan frågor som innan kanske bara skulle släppts i väg utan närmare reflektion diskuteras och fångas upp.

Arbetet med Kattvikskajen

Sedan ett par decennier tillbaka genomgår Hudiksvalls stora kajområden en stor omvandling. Kattvikskajen ligger centralt i staden, precis intill Hudiksvalls resecentrum. Detaljplanearbetet för den första detaljplanen i området påbörjades 2016 och under slutet av 2019 vann planen laga kraft. Ett par år senare nominerades planen till Arkitekturgalans Planpris.

I arbetet med Kattvikskajen har kommunen valt att ta fram ett kvalitetsprogram i syfte att säkerställa att kajer, torg, parker, gator och kvarter bidrar till en varierad blandstad i lagom skala. Emma menar att kvalitetsprogrammet har varit ett stort stöd och bidragit till att gestaltningsfrågorna har lyfts fram genom hela PBL-kedjan. Kvalitetsprogrammet har utvecklats parallellt med detaljplanen, med stöd av en arkitektkonsult. Konsulten har varit med under hela processen och arbetar fortfarande i projektet, just nu med den allmänna platsmarken. Emma berättar att det har varit viktigt att ha med en och samma dialogpart under hela processens gång, som arbetat fram både kvalitetsprogram och sedan plankarta och bestämmelser.

Emma menar att kvalitetsprogrammet, och dess koppling till plankartan, har varit något av en nyckel för arbetet med gestaltningsfrågorna i projektet: 

Kopplingen mellan kvalitetsprogrammet och plankartan har varit väldigt viktig för gestaltningen i projektet. I programmet förklaras tankarna med detaljplanen, vilka linjer från staden som tagits med, vilka stadsbyggnadsprinciper som är med, höjder, fasadliv, entréer som gör gatan levande med mera. När man sen läser planbestämmelserna blir de enklare att förstå, för programmet förklarar resonemanget bakom och då blir det också lättare att förstå och följa. – Emma Nordebo Snygg

En fördel med att ta fram ett kvalitetsprogram är att det också ger möjlighet att ta upp aspekter som inte är krav, till exempel vilket material för sockel som bör användas.

Etapp 1 av Kattvikskajen har nu börjat byggas och till stor del menar Emma att utvecklingen lever upp till kommunens visioner för området. I den första etappen har kommunen ägt en stor del av marken och arbetat med direktanvisningar till intresserade byggherrar. I denna process menar Emma att kvalitetsprogrammet fyllt ett viktigt syfte för att utvärdera de förslag som kommit in.

Nu ska vi tilldela kvarter B, då slår vi upp kvarter B i kvalitetsprogrammet. Vad har den här intressenten lämnat för förslag, och hur väl stämmer det överens med våra tankar kring kvarter B? – Emma Nordebo Snygg

Emma lyfter fram att det faktum att kommunen har ägt marken för den första etappen av Kattvikskajen har underlättat arbetet med gestaltningsfrågorna. I nästa etapp som nu ska utvecklas äger kommunen inte marken, vilket Emma ser kan komma att leda till vissa utmaningar. En sådan utmaning är att markägaren på sikt kommer sälja marken till olika byggherrar. Eftersom det ännu inte är fastställt vilka dessa aktörer blir ser markägaren ett stort behov av att hålla detaljplanen relativt öppen och flexibel. För att kunna säkra framdriften av projektet kommer kommunen därmed inte kunna styra lika hårt kring gestaltningsfrågor som gjorts i den tidigare etappen.

Kommunen har ju ett väldigt starkt verktyg i form av planmonopolet – kommunen behöver inte släppa fram en plan som inte är bra. Samtidigt kan det finnas stora samhälleliga intressen i ett projekt såsom nya bostäder vilket kan vara viktigt för de lokala politikerna. För att hitta bra lösningar som tar hänsyn till gestaltningsfrågorna är en tät dialog med politiken jätteviktig, menar Emma.

Trots utmaningarna pågår dock även i denna etapp ett aktivt arbete med att finna lösningar för att nå goda gestaltningsmässiga kvaliteter, berättar Emma. Exempelvis har markägarens arkitekt tagit fram ett kvalitetsprogram. Det finns också en god och kontinuerlig dialog, både med markägaren och med politiken, tillägger Emma.

Olika forum en framgångsfaktor för kommunens arbete med gestaltad livsmiljö

En framgångsfaktor som kommunen lyfter fram i sitt arbete med gestaltad livsmiljö är två samverkansforum som kommunen har deltagit i under de senaste åren. Emma menar att kommunens deltagande både har bidragit till att uppmärksamma och sprida kunskap om gestaltningsfrågorna och till att nya kontakter har kunnat knytas med personer både inom och utanför kommunen.

Ett exempel är den regionala förstudie kring gestaltad livsmiljö med fokus på konst som avslutades i juni 2022. Arbetet med förstudien leddes av region Gävleborg och i projektet deltog förutom Hudiksvall även Gävle-, Sandvikens- och Söderhamns kommun. Från Hudiksvalls sida deltog flera personer från kommunen, bland annat stadsarkitekten och chefen för kommunens kultur- och fritidsförvaltning.

Den regionala förstudien har fört med sig att vi fått till ett internt samarbete, att vi har hittat varandra. Tack vare ett sådant projekt, som egentligen hade regionalt fokus, så fick vi också till massa interna dialogvägar som har använts även efter projektet. – Emma Nordebo Snygg

De interna dialogvägar som etablerades under den regionala förstudien har stärkt det förvaltningsöverskridande samarbetet, menar Emma. Som exempel nämner hon en upprustning av kommunens resecentrum som tekniska förvaltningen ansvarade för, där Emma blev inkopplad i sin roll som stadsarkitekt. I och med att Emma under förstudien etablerat en starkare kontakt med den tjänsteperson som arbetar med offentlig konst i kommunen så kopplade Emma även på henne i projektet. Detta har lett till att tekniska förvaltningen nu sitter tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen med projektet, och för att även få med ett ungdomsperspektiv har också en gymnasieklass inkluderats i arbetet.

Ett annat samverkansforum som kommunen har deltagit i är BID-processen.”Gladare Hudik”. BID står för Business Improvement District och syftet med processen i Hudiksvall är att utveckla tätorten och två andra, mindre orter, i kommunen. Genom arbetet, som har pågått under ett och ett halvt år, har ett stort nätverk av bland annat fastighetsägare, butiksägare, föreningar, ungdomar, pensionärer samt flera kommunala tjänstepersoner skapats. Som en del av BID-arbetet har en arbetsgrupp med fokus på ”platsen” skapats där man bland annat arbetar med hur platser fungerar rent gestaltningsmässigt. Vi behöver stadskärnor där man trivs och då finns ett stort intresse för frågan kring gestaltning, säger Emma, som också är med i arbetsgruppen. Då ett stort antal aktörer ingår i BID-processen menar Emma att samtalen kring gestaltningsfrågorna kommer att få framtida ringar på vattnet även efter arbetsprocessens slut eftersom flera aktörer, både stora och små, kommer att komma ihåg de diskussioner kring gestaltad livsmiljö som fördes inom ramen för BID-processen.

När en aktör (som varit med i BID-processen) längre fram vill söka bygglov för något så kan det tidigare samtalet kring gestaltningsfrågorna och vad som kommunen ansåg var viktigt fortfarande sitta i bakhuvudet. - Emma Nordebo Snygg

En arkitekturpolicy hade kunnat lyfta frågan om gestaltad livsmiljö till en ny nivå

Som nämndes inledningsvis har Hudiksvall i dag ingen arkitekturpolicy eller motsvarande dokument. Emma berättar att hon framöver gärna ser att kommunen tar fram en strategi för gestaltad livsmiljö och att hon kommer att lyfta frågan till politiken. Emma ser en tydlig koppling mellan gestaltad livsmiljö och hållbarhetsfrågor, särskilt social hållbarhet, vilket är en prioriterad fråga i kommunen. Vidare ser Emma att framtagandet av en strategi för gestaltad livsmiljö skulle kunna stärka det interna arbetet på kommunen:

Hade man haft en gemensam strategi så skulle det skapas mer arenor för den interna diskussionen också. – Emma Nordebo Snygg

Både arbetet med att ta fram en strategi, och strategin i sig, är något som Emma ser skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan kommunens olika förvaltningar och dessutom ge gestaltningsfrågorna mer tyngd.