I programskedet preciseras målen

I programskedet preciseras målen för och kraven på byggnadsverket och på tomten eller området, utifrån de övergripande mål som formulerats i förstudien. Krav från samhället och eventuell markägare samt byggherrens egna krav ger också en utgångspunkt. De preciserade målen och kraven beskrivs i programhandlingar. Preciserade mål och krav för grönska och ekosystemtjänster behöver också ingå i upphandlingsunderlag.

Välja entreprenadform

I programskedet bestämmer du som är byggherre vilken typ av entreprenad som ska användas för byggprojektet. I en totalentreprenad svarar entreprenören för såväl projektering som utförande. I så fall ska ett förfrågningsunderlag tas fram för upphandling av totalentreprenaden. Väljs istället en utförandeentreprenad, sker upphandlingen först i nästa skede som är projektering.

Kostnad vid nybyggnad

Ta del av styrande planer och olika kunskapsunderlag

Kommunens olika styrande planer, som detaljplan och översiktsplan, är viktiga även i detta skede. Andra typer av kunskapsunderlag, kommunala program och regionala handlingsplaner som samlades in under förstudieskedet är också fortfarande relevanta, till exempel grönplan, dagvattenprogram, handlingsprogram för grön infrastruktur och liknande dokument. På webbsidan om förstudien nämns fler program och planer som kan vara relevanta att ta del av.

I förstudien sätts målen

Ta fram egna mer detaljerade kunskapsunderlag

Förutom de kunskapsunderlag som tagits fram under förstudieskedet kan mer detaljerade kunskapsunderlag behöva tas fram om naturvärden och ekosystemtjänster på tomten, allt eftersom målen med projektet blir mer konkreta.

Precisera målen för grönska och ekosystemtjänster

Visionen och de övergripande målen som togs fram i förstudien behöver preciseras i mer operativa mål, som ger ett tydligare stöd för det fortsatta arbetet. Målen ska kunna fungera i olika sammanhang, till exempel för upphandling av byggentreprenad.

Det finns en metod för att formulera så kallade SMARTa mål. Nedan ges en kort beskrivning vad SMART-metoden kan innebära för mål om grönska och ekosystemtjänster. Ett bra mål ska vara:

• Specifikt. Målet ska vara tydligt avgränsat. Det ska vara utpekat vad och helst var det gäller. Det bör framgå vilken typ av ekosystemtjänst eller mångfunktionell lösning som ska eftersträvas. Olika delar av en fastighet kan utifrån förutsättningar och behov behöva olika mål för grönska och ekosystemtjänster. Förutsättningarna för lokal infiltration av dagvatten kan exempelvis vara olika på olika delar av fastigheten, beroende på markförhållanden.
• Mätbart. Målet behöver vara mätbart så att det går att följa upp om det har nåtts eller om ytterligare åtgärder behöver genomföras. Det är dock viktigare att målet är möjligt att bedöma än att det är mätbart på ett vetenskapligt korrekt sätt.
• Accepterat. Målet ska vara accepterat av de olika aktörer som behöver medverka för att det ska kunna nås. Om användarna av fastigheten och de som kommer att förvalta och stå för driften av den är med i arbetet med att formulera mål, ökar sannolikheten att målen blir accepterade. Acceptansen hos viktiga aktörer får stor betydelse för hur grönska och ekosystemtjänster kommer att kunna leverera nyttigheter över tid.
• Realistiskt och relevant. Det ska vara möjligt att uppnå målet med de resurser som finns tillgängliga, till exempel ekonomiska eller personella resurser, som kommer att behövas för drift. Målet bör också ligga i linje med de mål, riktlinjer och ställningstaganden som ges i kommunens styrdokument, framför allt översiktsplan och detaljplan.
• Tidsatt. Det ska vara tydligt vid vilken tidpunkt målet ska vara uppnått. Eftersom grönska och gröna lösningar ofta utvecklas över tid kan det vara bra att ange etappmål för vad som ska uppnås vid olika tidpunkter, till exempel när byggskedet är färdigt, när garantitiden tar slut, efter fem, tio eller tjugo år. Behoven av etappmål beror också på i vilket sammanhang de ska användas: om det är i ett förfrågningsunderlag för en entreprenadupphandling eller för en skötselplan. När det gäller tidsaspekten bör man också tänka på årstidsvariationer. Det behövs mål även för vintern, till exempel att en plats som kan användas för att lagra snö på också ska kunna användas för pulkaåkning och annan lek.

Ställ tydliga krav i förfrågningsunderlag

Det är viktigt att förfrågningsunderlaget för en totalentreprenad är så tydligt som möjligt – även när det gäller ekosystemtjänster och grönska. Byggherrens mål och krav när det gäller att tillvarata, stödja, utveckla eller skapa ekosystemtjänster måste klart framgå. Överväg att ange krav på ekonomisk ersättning om inte vissa särskilt viktiga funktioner tillgodoses.

Verktyg som kan underlätta

Det är vanligtvis i programskedet som arbetet med detaljerad ekosystemtjänstanalys, miljöcertifiering eller grönytefaktor drar igång på allvar, om byggherren har valt att använda sådana verktyg. Några verktyg som kan underlätta arbetet i programskedet räknas upp nedan.

• Boverkets verktyg för ekosystemtjänstanalys ESTER.
• Andra metoder för inventering och kartläggning
• Grönytefaktorn är ett planeringsredskap som används för att säkerställa en viss mängd vegetation eller vatten i en byggd miljö både på kvartersmark och på allmän plats.
• Hur du kan använda en matris för översiktlig identifiering av ekosystemtjänster i byggprojekt.
• Kriterier för ekosystemtjänster finns i vissa kommersiella miljöcertifieringssystem som till exempel BREEAM, LEED och City Lab.
• Om det inte är möjligt att ta tillvara ekosystemtjänster på tomten i den utsträckning som du som är byggherre skulle vilja, är det möjligt att arbeta med frivillig ekologisk kompensation på annan plats.
• För att underlätta kommunikationen om olika ekosystemtjänster har en uppsättning symboler/ ikoner tagits fram.
• För att göra en översiktlig bedömning av mångfunktionalitet kan en så kallad värderos användas.

ESTER – verktyg för kartläggning av ekosystemtjänster

Inventeringar och kartläggningar

Grönytefaktor – räkna med ekosystemtjänster

Ekosystemtjänstmatris ger överblick

Ekosystemtjänster i miljöcertifiering

Frivillig ekologisk kompensation i planering och byggande

Grafiskt material för ekosystemtjänster

Värderos

Välj lämpliga material

Välj växtmaterial som passar för de ekosystemtjänster som önskas på platsen. Kontrollera att de arter som används inte är i riskzonen för att vara invasiva. Insekter gynnas av vissa växtarter och miljöer, nektarlevande insekter behöver växter som producerar mycket nektar, vissa arters larver är beroende av specifika värdarter och en del insekter behöver en orörd del med högt gräs som inte störs.

Även hårda material har betydelse för ekosystemtjänsterna. Vissa material lagrar värme och torkar ut omgivningen. Hårda ogenomträngliga material genererar mer dagvatten och belastningen på dagvattenledningar nedströms kan bli hög. Det finns genomsläppliga material som tillåter att vatten tränger ner i jorden och dagvattenmängderna reduceras, dessutom skapar infiltrationen markfukt och ger därför en sänkt temperatur i omgivningen.

Valet av byggprodukter påverkar också ekosystemen

Hur byggprodukter för själva byggnadsverket produceras och transporteras kan få stor betydelse för olika ekosystemtjänster, men inte just på tomten som ska bebyggas. Generellt kan antas att byggprodukter som är mer miljövänliga ur ett livscykelperspektiv också är bättre för olika ekosystemtjänster. Den här vägledningen har fokus på vad som händer på tomten och platsen som ska bebyggas, men valet av byggprodukter är ändå en viktig fråga om man tänker på ekosystemtjänster i ett större perspektiv. Stöd för att välja byggprodukter finns i vissa kommersiella miljöbedömningssystem, till exempel Svanen och Miljöbyggnad. Det finns även organisationer och företag som miljöbedömer byggprodukter.

Om du vill göra livscykelanalys, LCA, för dina byggnader ingår det bland annat att bedöma miljöpåverkan vid produktion och transport av byggprodukter.

Vägledning om LCA för byggnader 

Mer att tänka på i programskedet

• Lokaliseringen och utformningen av byggnaden på tomten kan ha stor betydelse för olika ekosystemtjänster. Exempelvis är det i allmänhet bättre för olika ekosystemtjänster att bygga ett suterränghus på en sluttande tomt än att göra omfattande sprängnings- och schaktningsarbete. Likaså är det oftast bättre att i möjligaste mån bevara och eventuellt utveckla befintligt vegetationstäcke istället för att ta bort det och ersätta med anlagd vegetation.44
• Om byggnadsverket är bostäder eller skola eller förskola ska det på eller nära tomten finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Större träd och naturmark har stora värden för rekreation och välbefinnande. De stimulerar även till fysisk hälsa.
• Finns det ekosystemtjänster på tomten som måste tas bort, är det kanske möjligt att kompensera för dessa på annat ställe, så kallad kompensation.

Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor

Frivillig ekologisk kompensation i planering och byggande