Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

I förstudien sätts målen

Granskad:

Förstudieskedet börjar med att byggherren vill bygga, bygga om eller anlägga något. Aktuella frågeställningar är: Vad ska byggas? Var ska det byggas? och Hur ser förutsättningarna och behoven ut? Vad finns det för ramar för ekonomi, funktion, tekniska egenskaper, legala förutsättningar och miljöhänsyn? Redan här behöver mål för grönska och ekosystemtjänster komma in i byggherrens förstudie.

Förstudie i processbilden
Förstudieskedet i processen för byggandet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Nyttan med en förstudie

I förstudien kan övergripande mål och visioner för bland annat ekosystemtjänster formuleras. I det här skedet finns goda möjligheter att fundera på hur naturförutsättningarna på platsen kan tas tillvara och vilka ekosystemtjänster som är angelägna att bevara, utveckla eller skapa. Det kan även finnas ekosystemtjänster som av olika skäl behöver väljas bort. I detta tidiga skede kan byggherren också bestämma om verktyg för grönytefaktor ska användas i byggprojektet eller om projektet ska miljöcertifieras enligt ett kommersiellt certifieringssystem.

Att tänka på i förstudien:
  • Arbeta med ekosystemtjänster i ditt byggprojekt – det finns lagstöd för det.
  • Ta del av styrande planer och befintliga kunskapsunderlag.
  • Komplettera med egna utredningar.
  • Knyt sakkunniga till projektet.
  • Hämta inspiration om vad som kan göras för ekosystemtjänster i samband med byggprojekt.
  • Formulera mål som ger stöd för det fortsatta arbetet.

Det finns lagstöd

Det finns lagstöd i både miljöbalken och plan- och bygglagen för att arbeta med ekosystemtjänster i byggande och förvaltning, även om begreppet ekosystemtjänst inte står i reglerna.

Enligt plan- och bygglagen ska hänsyn tas till stads- och landskapsbild och natur- och kulturvärden på platsen när byggnadsverk utformas och placeras och när en obebyggd tomt ska bebyggas.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Tomten ska också ordnas så att bland annat naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, samt så att betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Om tomten ska bebyggas med bostäder, fritidshem, förskola eller skola ska det också finnas en friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten av den.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Läs mer om lagstöd för ekosystemtjänster på nedanstående länkar:

Ekosystemtjänster och allmänna intressen

Krav på tomter som ska bebyggas och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster vid lov

Boverkets byggregler och Boverkets konstruktionsregler

Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS, ska tillämpas när en ny byggnad uppförs eller när en befintlig byggnad ändras. Ska till exempel gröna tak eller andra typer av växtbäddar på bjälklag anläggas, är det särskilt viktigt att tidigt uppmärksamma reglerna om fukt och brandsäkerhet i BBR och konstruktioners hållfasthet i EKS.

Gröna tak

Bjälklag på bostadsgårdar

I BBR preciseras reglerna i PBL och plan- och byggförordningen (2011:338) PBF om tomter som ska bebyggas. Det gäller exempelvis skydd mot olyckor på tomten, säkerhet vid användning, tillgänglighet på allmänna platser och tillgänglighet på tomter.

Ta del av styrande planer och befintliga kunskapsunderlag

Som underlag för att formulera övergripande målsättningar för ekosystemtjänster och grönska behöver du som byggherre kunskap om de naturförutsättningar och ekosystemtjänster som finns på platsen, och om kommunens eventuella regleringar och intentioner när det gäller dessa. Använd följande planer och underlag:

  • Detaljplanen. I detaljplanen kan det finnas reglerat hur mycket som får byggas (utnyttjandegrad) och om byggnadsverks och tomters placering, utformning och utförande. Flera av dessa regleringar, och motiveringarna till dessa, finns i planbeskrivningen och kan ha stor betydelse för ekosystemtjänster.
  • Miljökonsekvensbeskrivning. Om en miljökonsekvensbeskrivning gjorts under detaljplanearbetet behöver du ta del av den. I den kan det finnas kartläggningar och förslag på åtgärder för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster.
  • Översiktsplanen. I översiktsplanen anger kommunen den framtida mark- och vattenanvändningen i hela kommunen. Ställningstaganden i planen är vägledande för detaljplaneläggning, förhandsbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. I översiktsplanen kan det till exempel finnas ställningstaganden om viktiga grönstråk och andra områden med särskilda naturvärden. Kanske just din tomt ingår i ett viktigt grönstråk.
  • Grönplaner och andra program. Kommunen kan ha andra typer av planer och program som ger ett kunskapsunderlag om de gröna och blå värdena i samband med ett byggprojekt. Till exempel har många kommuner en grönplan eller naturvårdsplan. Även gestaltningsprogram, stadsutvecklingsprogram, kvalitetsprogram, friluftslivsplan, klimatanpassningsplan och dagvattenstrategier kan ge kunskap och insikt i hur kommunen ser på olika frågor kopplade till grönska och natur. Fråga kommunen vilka planer och program som kan vara relevanta för ditt byggprojekt.
  • Handlingsplan för grön infrastruktur. Länsstyrelsen har tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Handlingsplanen är ett underlag för kommunens översiktsplanering, men alla kommuner har inte hunnit arbeta in förslagen och underlaget. Därför kan det vara värt att ta del av länsstyrelsens handlingsplan även för enskilda byggprojekt.
  • Inventeringar. För vissa områden kan till exempel länsstyrelsen ha gjort en naturvärdesinventering. Även en lokal naturskyddsförening kan ha gjort inventeringar, som du kan få ta del av om du frågar. Ofta har också de närboende god lokal kunskap om naturvärden.

Planbestämmelser för ekosystemtjänster på kvartersmark

Om detaljplan saknas, behöver ändras eller upphävas

Om ditt tänkta byggprojekt medför att en detaljplan behöver antas, ändras eller upphävas kan du som byggherre söka ett planbesked hos kommunen.

Planbesked

Komplettera med egna utredningar

De befintliga styrande dokumenten och underlagen som beskrivs ovan kan behöva kompletteras med underlag som ni tar fram inom projektet. Exempelvis är det bra att ta fram följande underlag:

  • Översiktlig identifiering av ekosystemtjänster på tomten, till exempel med hjälp av Boverkets verktyg för ekosystemtjänstanalys ESTER eller en matris.
  • Översiktlig identifiering av vilka som nu och i framtiden använder byggnaden eller anläggningen och tomten. Det finns olika sätt att samla in användarnas synpunkter, till exempel genom att diskutera området utifrån karta eller en modell eller att göra en "ekosystemtjänstvandring", där man tillsammans med användare vandrar runt på tomten och diskuterar värden, behov och önskemål. Är det av olika skäl inte möjligt att ha dialoger med dessa användare, behöver ni inom projektet på andra sätt utreda användarnas behov och önskemål, så att området blir så attraktivt som möjligt.

ESTER – verktyg för kartläggning av ekosystemtjänster

Ekosystemtjänstmatris ger överblick

Knyt sakkunniga till projektet

För att lyckas med ekosystemtjänster och grönska i ett byggprojekt är en framgångsfaktor att sakkunniga kommer med så tidigt som möjligt i projektet, helst redan här i förstudien. Det behövs exempelvis kunskap om sociala värden, utformning, gestaltning, ekosystem och biologisk mångfald som landskapsarkitekter, ekologer och biologer kan bidra med. Ska gröna tak eller växtbäddar på bjälklag på bostadsgårdar anläggas, är det angeläget med goda kunskaper om bland annat fuktsäkerhet och brandskydd.

Det är också angeläget att sakkunniga inom fastighetsförvaltning och skötsel av grönska och ekosystemtjänster kommer med så tidigt som möjligt i projektplaneringen. Skötseln kommer att ha en avgörande betydelse för hur långsiktiga ekosystemtjänsterna kommer att bli under förvaltningsfasen, det vill säga när fastigheten sedan sköts och används.

Få inspiration om vad som kan göras i samband med byggprojekt

Oavsett om ditt byggprojekt handlar om nyexploatering eller ombyggnad av en befintlig bebyggelse, finns det mycket du kan göra för att utveckla ekosystemtjänster och grönska.

Ekosystemtjänster för klimatanpassning – dagvattenlösningar och temperaturreglering

Öka den ekologiskt aktiva gröna ytan – Gröna tak och väggar

Biologisk mångfald

Platser på tomten och i staden som kan göras grönare

Formulera vision och mål som ger stöd för det fortsatta arbetet

Redan i förstudien kan en vision och mål för byggprojektet formuleras. Visionen beskriver en önskad framtid och fungerar som ledstjärna när mål ska tas fram. Övergripande mål om ambitionsnivå kan komplettera visionen. Visionen och de övergripande målen behöver sedan konkretiseras i mer operativa mål.

Ekosystemtjänster och grönska behöver komma med i vision och mål för att väcka förståelse för frågorna, förankra dem bland olika aktörer och kunna integrera dem i det fortsatta arbetet. Visionen och målen bör formuleras bland annat utifrån de kartläggningar av förutsättningar som gjorts här i förstudien.

Det är också angeläget att de, som kommer att använda fastigheten när byggprojektet är färdigt, får vara med när mål ska formuleras. Likaså bör de som kommer att arbeta med drift, det vill säga tillsyn och skötsel, få möjlighet att bidra till målformulering.

Kommunens styrdokument som detaljplan och översiktsplan och andra typer av program, till exempel grönplan eller klimatanpassningsplan, kan ge utgångspunkt för formulering av vision och mål. Det finns också nationella mål, EU-mål och internationella mål för grönska och ekosystemtjänster som kan vara bra att känna till.

Mål för ekosystemtjänster

Mer att tänka på i förstudien:

  • Ju tidigare ekosystemtjänstbaserade lösningar beaktas i byggplaneringen, desto större är möjligheterna att hålla nere projektkostnaderna.
  • Det är en fördel, såväl ekonomiskt som ekologiskt, om de befintliga naturförutsättningarna på platsen kan tas tillvara så långt som möjligt, till exempel vad gäller topografi, befintlig växtlighet och markbeskaffenhet. Detta stämmer också med plan- och bygglagens intentioner. Av särskild vikt är det att bevara naturligt näringsfattiga miljöer, eftersom de är gynnsamma för bland annat pollinatörer, är relativt ovanliga och lätt förbises i den anlagda miljön.
  • Grönska är så gott som alltid mångfunktionell, det vill säga samma gröna element kan samtidigt ge flera olika nyttor.
  • Har området eller tomten särskild betydelse för grön infrastruktur i ett större perspektiv? Det kanske är så att just den tomt som du vill bebygga är en viktig länk i ett grönt stråk. Då blir det extra viktigt att försöka anpassa byggprojektet så att den funktionen inte går förlorad. Kanske är det rent av möjligt att förstärka funktionen genom välplanerade åtgärder.

Naturvårdsverket skriver om grön infrastruktur på sin webbplats. Ta del av Naturvårdsverkets webbplats via länk under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Överlämning till nästa steg som är programskedet

Förstudien avslutas med att byggherren beslutar att gå vidare med byggprojektet eller inte. Om beslutet är att fortsätta byggprojektet är nästa skede programskedet. Då har byggherren eller byggherrens projektledare i uppgift att ta med de övergripande målen och ambitionerna som formulerats för grönska och ekosystemtjänster in i programskedet.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen