Krav på tomter som ska bebyggas och ekosystemtjänster
Utöver de allmänna intressen som finns i 2 kap. PBL finns det krav på byggnader och tomter i 8 kap. PBL. Flera av kraven är preciseringar av allmänna intressen. Vissa krav som ställs på obebyggda tomter som ska bebyggas har betydelse för ekosystemtjänster. Kraven gäller oavsett om en åtgärd är lov- eller anmälningspliktig eller inte enligt PBL. Flera av kraven gäller också på allmän plats enligt 8 kap. 12§ PBL.
Krav på obebyggda tomter
Kraven på obebyggda tomter som ska bebyggas handlar om följande:
Hänsyn till stads- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden på platsen
När tomter tas i anspråk för bebyggelse ska de ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden på platsen.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Vad gäller ekosystemtjänster kan det handla om landskapets topografi, markegenskaper eller vegetation som är viktiga för upplevelsevärden, parkers och grönområdens natur- och kulturvärden och betydelse för stadsbilden.
Av förarbetena framgår att när byggnader placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader, har även områdets topografi och landskapsbilden betydelse. Det kan till exempel vara lämpligare att förlägga en byggnad invid ett skogsbryn än fritt på öppen åkermark. I ett starkt kuperat landskap kan det vara lämpligt att inte förlägga byggnader till de högsta partierna där de bryter landskapets konturer. (jfr prop. 1985/86:1 sid 480 f.)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Naturförutsättningarna ska så långt möjligt tas tillvara
När en tomt ska bebyggas ska dess naturliga förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet samt sol-, temperatur- och vindförhållanden beaktas. Tomter med en på platsen naturligt uppvuxen vegetation är i allmänhet tåligare mot slitage än nyanlagda och nyplanterade tomter. Byggnads- och anläggningsarbeten bör därför utföras så att skador på mark och vegetation så långt möjligt undviks. (jfr prop. 1985/86:1 s.517)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Naturförutsättningarna på platsen kan ha stor betydelse för att bevara och utveckla ekosystemtjänster. Topografi kan till exempel ha stor betydelse för ekosystemtjänster som dagvattenfördröjning och rekreation. Befintlig växtlighet på tomten ger karaktär och identitet, och kan också vara en viktig livsmiljö för olika arter. Markens beskaffenhet kan ha betydelse för infiltration och fördröjning av dagvatten. Det kan till exempel vara lämpligt att vara varsam med en lerig jord för att inte förstöra dess vattenhållande förmåga. Sol- temperatur- och vindförhållanden har stor betydelse för lokalklimatet och för ekosystemtjänster.
Krav på friyta för lek och utevistelse
För obebyggda tomter som ska bebyggas med en eller flera bostäder, lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, finns också ett krav på friyta. Friytan ska vara tillräckligt stor och lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
På tomten eller i närheten av den ska det också i skälig utsträckning finnas lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Om det inte finns tillräckligt med utrymme för att anordna både parkering och friyta, ska i första hand friyta anordnas. Friyta för lek och utevistelse ska därmed prioriteras före utrymme för uppställning av fordon. (jfr prop. 1985/86:1 s.521-522)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Friytorna kan vara både hårdgjorda och grönskande, men de är mycket viktiga för människors hälsa och rekreation. Stora träd, varierad topografi, vegetation, ljud-, ljus- och klimatförhållanden kan vara avgörande för om platsen ger välbefinnande och rekreation och stimulerar till fysisk aktivitet och lek. Friytor med träd och vegetation bidrar också med flera ekosystemtjänster som att reglera lokalklimatet.
Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor
Om tomten är bebyggd
Om tomten är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt friyta i 8 kap. 9 § tillämpas i skälig utsträckning
10 §
Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.
Byggnadsnämnden kan dessutom i bygglov- och anmälningsärenden ställa krav angående naturförutsättningar enligt 8 kap. 9§ så länge det är skäligt med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
11 §
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .
Detta innebär att byggnadsnämnden kan ställa krav på tomtens förutsättningar för att till exempel hantera dagvatten eller för att tillgodose behovet av friyta vid utbyggnader av befintliga byggnader eller byggandet av så kallade Attefallshus.
För friytor vid skolor och förskolor på bebyggd tomt finns Boverkets allmänna råd ta del av detta under rubriken "Boverkets författningssamling" i Relaterad information.