Hushålla och skydda
Det finns vissa möjligheter att i detaljplan införa regleringar som bidrar till att hushålla med dricksvatten eller att skydda en dricksvattenresurs. Det kan till exempel handla om att skapa förutsättningar för olika former av dagvattenlösningar, eller att införa lovplikt för grundvattentäkter i områden där det råder brist på grundvatten.
Typ av reglering beror på förutsättningarna
Vilka planbestämmelser som behöver användas för att en detaljplan ska bli lämplig sett ur ett dricksvattenperspektiv varierar med förutsättningarna på platsen. Exemplen nedan är därför enbart en hjälp för att hitta rätt typ av reglering för den aktuella detaljplanen.
I Boverkets e-tjänst Planbestämmelsekatalogen finns alla gällande planbestämmelser att söka fram.
Dagvattenlösningar skapar förutsättning för såväl skydd som återanvändning
Förbrukningen av dricksvatten kan minskas genom att exempelvis använda dagvatten för bevattning av grönytor. Det är inte möjligt att i en detaljplan reglera vad vattnet ska användas till, men detaljplanen kan skapa förutsättningar för en återanvändning genom att mark planläggs för till exempel dagvattendammar eller liknande dagvattenlösningar. Användningsbestämmelser för allmän plats som kan användas är exempelvis Natur eller Park. Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän plats kan användas för att exempelvis styra mer exakt placering eller utformning av en damm i en park.
7 § Användningen park ska tillämpas för områden för grönområden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. I användningen ingår även komplement till parkens användning.
Tabell 4.11 Park
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 4.12 Precisering av bestämmelsen park
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
8 § Användningen natur ska tillämpas för områden för friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll. Även mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar och andra komplement till naturområdets användning ingår.
Tabell 4.13 Natur
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 4.14 Precisering av bestämmelsen natur
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
2 § Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.
Tabell 7.1 Utformning av allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Dagvattenlösningar kan även bidra till att minska risken för att förorenat dagvatten når dricksvattenresursen. En detaljplan kan reglera olika former av dagvattenlösningar som dammar och diken i syfte att få till en fungerande dagvattenhantering för ett område, vilket då även skapar förutsättningar för att förorenat dagvatten tas om hand. Även här är det lämpligt att placera dessa dammar och diken inom exempelvis allmän plats Natur eller Park, och eventuellt styra mer exakt placering eller utformning med egenskapsbestämmelser för utformning av allmän plats. Det är även möjligt att exempelvis reglera täta diken inom allmän plats för att leda bort dagvatten till en plats där det renas. Eventuella ledningar och diken ingår generellt sett i användningen för allmän plats, men vid behov kan ledningar regleras med markreservat för allmännyttigt ändamål.
7 § Användningen park ska tillämpas för områden för grönområden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. I användningen ingår även komplement till parkens användning.
Tabell 4.11 Park
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 4.12 Precisering av bestämmelsen park
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
8 § Användningen natur ska tillämpas för områden för friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll. Även mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar och andra komplement till naturområdets användning ingår.
Tabell 4.13 Natur
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 4.14 Precisering av bestämmelsen natur
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
2 § Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.
Tabell 7.1 Utformning av allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
19 § Bestämmelser om markreservat för allmännyttiga ändamål ska tillämpas på allmän plats, kvartersmark och vattenområde för att reglera att ett område reserveras för att ge utrymme för ett visst allmännyttigt ändamål.
Tabell 7.22 Markreservat för allmännyttiga ändamål, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.23 Markreservat för allmännyttiga ändamål, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.24 Markreservat för allmännyttiga ändamål, vattenområde
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
För att säkerställa ett genomförande av den aktuella dagvattenlösningen är det lämpligt att i första hand förlägga den inom allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Det är då kommunens ansvar att iordningställa de allmänna platserna efter hand som detaljplanen byggs ut.
18 §
Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.
Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.
När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.
Utökad bygglovsplikt för grundvattentäkter
Enligt miljöbalken krävs inte tillstånd för vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastigheters eller jordbruksfastigheters husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning. Om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning har kommunen dock möjlighet att införa bygglovsplikt i detaljplan för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter. Sådana skäl anses föreligga om det råder brist på grundvatten eller om det finns risk för att brist ska uppkomma eller för saltvatteninträngning (jfr prop. 1990/91:146 sid. 83).
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
23 § Bestämmelser om ändrad lovplikt ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att minska eller öka omfattningen av kraven på bygg-, rivnings- eller marklov. Bestämmelser om ändrad lovplikt ska alltid preciseras med vad som avses.
Tabell 7.32 Ändrad lovplikt, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.33 Ändrad lovplikt, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
8 §
Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.
Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .
11 §
Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för
1. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning,
2. utförande av anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur, eller
3. utförande av anläggningar för utvinning av värme, om åtgärden inte avser vattentäkt.
Genom att även mera omfattande ändringar av befintliga anläggningar görs bygglovspliktiga, kan det kontrolleras att grundvattenuttaget inte ökas alltför mycket genom exempelvis borrning till större djup eller genom andra åtgärder som kan höja kapaciteten. Lovplikt kan också införas inom områden där det finns risk för föroreningar av grundvattnet genom olämpliga brunnar. Bygglovsplikten kan begränsas till vissa åtgärder beroende på hur planbestämmelsen formuleras, så att det exempelvis inte krävs bygglov för att gräva en brunn, men att det krävs bygglov för att borra en brunn. Bedömningen av skälen för att införa lovplikt måste ske med utgångspunkt från vattensituationen. I många fall kan det krävas utomstående experter för att få ett fullgott underlag för kommunens ställningstagande (jfr prop. 1990/91:146 sid. 55 f., 77, 83).
Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)
Hushållning inom en byggnad
En byggnad ska vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att den medger god hushållning med vatten och så att den inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. I Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, finns krav på att byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav. I normala fall prövas om dessa krav är uppfyllda inom ramen för byggprocessen vid bedömning av om startbesked ska ges.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Enligt plan- och byggförordningen finns dock en möjlighet för kommunen att i detaljplan införa de bestämmelser om hushållning med vatten inom en byggnad som situationen kräver, förutsatt att det är inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten. Sådana bestämmelser om en byggnads tekniska egenskapskrav regleras med egenskapsbestämmelser om utförande.
20 §
För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.
Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.
Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.
20 a §
För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).
20 b §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
20 c §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon.
Första stycket gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kravet ska då alltid uppfyllas.
Kravet gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2020:274).
10 § Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.
Tabell 7.9 Utförande
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Vad Boverket känner till har möjligheten att införa sådana bestämmelser inte använts i någon större omfattning. Det är viktigt att säkerställa att den tekniska lösning som regleras fungerar i praktiken och får avsedd effekt, annars är det inte lämpligt att reglera. Planbestämmelser som reglerar tekniskt utförande av byggnader kan snabbt bli föråldrade i takt med att tekniken utvecklas. En detaljplan får heller inte vara mer detaljerad än vad som krävs utifrån syftet med planen. Med tanke på att många detaljplaner gäller i flera decennier innan de ändras så behöver kommunen noga överväga om det finns behov av att införa en reglering av tekniskt utförande. Det behöver också säkerställas att det är möjligt att följa upp ett genomförande av bestämmelserna vid prövning av lov eller startbesked. Sådana bestämmelser är därför normalt olämpliga att använda inom en befintlig bebyggelse.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .