Detaljplan och idrottsplatser
Med detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden. En avvägning ska ske mellan allmänna och enskilda intressen men det kan också innebära en avvägning mellan olika allmänna intressen. Detaljplanekrav på en idrottsplats förutsätter normalt att den idrottsliga verksamheten, och eventuella kringfunktioner, kommer att ingå i en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk.
Reglering genom detaljplaneläggning
I ett planläggningsskede, eller vid bygglovsprövning utanför detaljplanelagt område, ska hänsyn tas till allmänna intressen. En avvägning ska ske mellan allmänna och enskilda intressen men det kan också vara nödvändigt att först göra avvägningar mellan olika allmänna intressen. Buller från en idrottsplats, kan påverka lokalisering, placering, utformning och utförande av byggnadsverk eller föranleda olika slags skyddsåtgärder i detaljplan.
12 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.
Särskilda skäl kan också medföra reglering i detaljplan av högsta tillåtna ljudnivåer i ett planområde.
12 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.
Detaljplanekravet
Detaljplanekravet innebär att lagstiftningen ställer krav på att kommunerna i vissa fall måste pröva att ett område är lämpligt för bebyggelse genom en detaljplan. Säkerställandet av denna lämplighet sker genom antagande av detaljplan, som måste ta hänsyn till omgivningspåverkan och störningsrisker. Detaljplanen granskas utifrån dessa aspekter av länsstyrelsen, som kan överpröva och upphäva en detaljplan.
Om en detaljplan redan finns kan planeringen av en ny, eller befintlig – men väsentligt förändrad – idrottsplats innebära att gällande detaljplan behöver ändras. Behov av eventuell ändring beror på areal, verksamhet och omfattning, liksom en rad faktorer som nya och större byggnadsverk, ökad trafik, behov av vägar, infarter och parkeringar.
Detaljplanekrav på en idrottsplats förutsätter normalt att den idrottsliga verksamheten, och eventuella kringfunktioner, kommer att ingå i en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk. Detaljplanekravet kan även aktualiseras om detaljplan behövs med hänsyn till den övriga bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen eller till behovet av samordning med bebyggelse såsom bostäder, kollektivtrafik, trafikförsörjning m.m. eller till förhållandena i övrigt. Ett nytt lovpliktigt byggnadsverk kan också aktualisera detaljplanekravet om byggnadsverket i sig får betydande inverkan på omgivningen.
Omgivningen kan påverka idrottsverksamheten
Vid planläggning av idrottsplatser kan även en eventuell omgivningspåverkan på själva idrottsverksamheten beaktas. Det kan handla om trafikbuller från närliggande väg eller järnväg, som kan påverka möjligheten att bedriva idrott, eller medföra risker för publik. Lokalisering bör undvikas i närheten av sådan kemikalieindustri som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso-lagen).
Länsstyrelsens tillsyn
Länsstyrelsen kan också utöva tillsyn enligt plan- och bygglagen. Med stöd av ingripandegrunderna i 11 kap. 10–11 §§ PBL kan länsstyrelsen upphäva en detaljplan som riskerar att åsidosätta kraven på människors hälsa till följd av olägenhet som förorsakas av idrottsverksamhet.
10 §
När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .
10 a §
Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .
11 §
Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.
Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .