Underlag för planläggning intill transportleder för farligt gods
Här redovisar vi ett urval av underlag som kan vara till nytta vid planläggning intill transportleder för farligt gods.
Annan regional och kommunal planering som underlag
Regioner och kommuner tar fram planer och strategier som inte regleras genom plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och som kan vara till stor nytta i planläggning intill transportleder för farligt gods.
Ett exempel är att alla regioner har ett ansvar för utveckling och tillväxtarbete. Enligt PBL ska det framgå av regionplanen hur hänsyn har tagits till den regionala utvecklingsstrategin samt länsplanen för regional transportinfrastruktur.
Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar (på Sveriges riksdags webbplats)
Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete (på Sveriges riksdags webbplats)
Om regionen eller kommunen har tagit fram en trafikstrategi kan den vara ett bra underlag vid riskhantering i samband med planläggning intill transportleder för farligt gods. Trafikverket har, i samverkan med Boverket och Sveriges Kommuner och Regioner, tagit fram en handbok för trafikstrategiskt arbete. Handboken visar hur frågor om tillgänglighet konkret kan hanteras i kommunal planläggning och regional planering. Det ger förutsättningar att hantera avvägningar mellan motstående intressen i de olika planeringsprocesserna.
Handbok för trafikstrategiskt arbete (på Trafikverkets webbplats)
Underlag till kartläggning av risker i planläggning kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.
Kartlägg risker i planläggning
Kartlägg risker i regionplanering
Vägplaner och järnvägsplaner
Vid sidan av planering enligt PBL finns planinstrumenten vägplaner och järnvägsplaner som regleras i väglagen (1971:948) respektive lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, järnvägslagen. Både väg- och järnvägsplaner hanterar ofta risk- och säkerhetsfrågor som är knutna till farligt gods och är därmed värdefulla underlag i regionens eller kommunens planering enligt PBL.
Väglag (1971:948) (på Sveriges riksdags webbplats)
Lag (1995:1649) om byggande av järnväg (på Sveriges riksdags webbplats)
Statistik och data
För att kunna ta hänsyn till transporter av farligt gods i samband med planläggning behöver regionen respektive kommunen underlag om dessa transporter. Det är dock svårt att med säkerhet veta hur stora mängder av olika typer av farligt gods som transporteras längs med olika sträckor, och det är ännu svårare att prognosticera framtida transporter av farligt gods.
Transporter av farligt gods
Trafikanalys sammanställer årlig statistik över totala transportmängder för både vägtransporter och järnvägstransporter där farligt gods ingår, även om det inte går att se exakt vilka typer av farligt gods det rör sig om eller vilka rutter godset gått på.
Du hittar underlagen om farligt gods på Trafikanalys webbplats.
Lastbilstrafik (Trafikanalys webbplats)
Det finns ingen data över vilka transporter som genereras på enskilda vägavsnitt och bandelar och med den geografiska upplösningen som skulle krävas för fysisk planering.
Det finns inte heller data med tillräckligt hög upplösning geografiskt och över tid för enskilda delar av transportsystemet, såsom för enskilda vägavsnitt och bandelar.
Vilka typer och mängder av farligt gods som transporteras på våra vägar och järnvägar förändras. Industrier kan flytta eller byta ut sina kemikalier och produktionsmetoder och nya verksamheter kan tillkomma. Transportörer kan byta transportmedel och transportvägar. Det finns också osäkerheter med statistik eftersom vissa transporter endast levereras vid enstaka tillfällen eller under vissa tider på året.
Det finns lokala och regionala varaktiga skillnader mellan vilka typer och mängder av farligt gods som transporteras på våra vägar. Detta framgår av den senaste nationella kartläggning av transporter med farligt gods som genomfördes av dåvarande Statens räddningsverk för september månad år 2006.
Trafikanalys statistik om väg- och bantrafik
Trafikanalys ansvarar för den officiella olycksstatistiken. Deras statistik innehåller uppgifter om:
- Vägtrafik: olyckor och skador, den svenska fordonsparken, körsträckor och svensk lastbilstrafik.
- Bantrafik: statistiken omfattar järnvägar, spårvägar och tunnelbana. Den visar utvecklingen och innehåller uppgifter om gods- och persontransporter, punktlighet för persontågen samt olyckor.
Trafikanalys tar även fram kunskapsunderlag som är värdefulla i planläggning. Trafikanalys gör bland annat granskningar, analyser, uppföljningar och utvärderingar inom områdena vägtrafik och bantrafik.
Trafikanalys (Trafikanalys webbplats)
MSB RIB – ett beslutsstöd till räddningstjänst
MSB:s information MSB RIB är ett beslutstöd till räddningstjänsten och innehåller bland annat information om farliga ämnen. RIB står för räddningstjänstpersonal i beredskap. Informationen vänder sig primärt till olika typer av räddningstjänst men kan ge en hel del nyttig information i planläggning.
MSB RIB kopplar ihop databaser som tillsammans ger omfattande information om hur en olycka kan hanteras, hur det förebyggande arbetet kan planeras, vilka riskerna är när olyckan inträffat och var resurserna finns.
MSB RIB – beslutstöd till räddningstjänst (på MSB:s webbplats)
MSB:s årliga sammanställningar av händelser med farligt gods
För att dra lärdom av inträffade händelser ska vissa olyckor och tillbud som inträffar i samband med lastning, lossning eller transport av farligt gods rapporteras till MSB senast en månad efter det inträffade. Det innebär att det går att få fram uppgifter om bland annat personskador, utsläpp av farligt gods, skada på egendom eller miljö i samband med en olycka eller ett tillbud med farligt gods.
På MSB:s webbplats kan du hitta årliga sammanställningar av dessa rapporter.
Rapportera olyckor och tillbud vid transport av farligt gods (på MSB:s webbplats)
MSB:s utredningsrapporter efter olyckor och räddningsinsatser
På MSB:s webbplats kan du hitta ett urval av kommunala och statliga utredningsrapporter efter olyckor och räddningsinsatser, bland annat olycksutredningar efter tillbud och olyckor med farliga ämnen, gaser eller andra ämnen. Olycksutredning, olycksundersökning, insatsutvärdering, kompletterande händelserapport är vanliga benämningar på de utredningar som genomförs.
Utredningsrapporter efter olyckor och räddningsinsatser (på MSB:s webbplats)
Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods
Verksamheter som lämnar farligt gods till någon annan för transport eller transporterar farligt gods (inklusive lastar eller lossar) ska, som grundregel, ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren har ett särskilt ansvar för att upprätta en årsrapport till verksamhetsledningen som beskriver verksamheten om transport av farligt gods samt för att sammanställa en olycksrapport till verksamhetsledningen när det inträffat en olycka eller ett tillbud.
Via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är det möjligt att ta reda på vem som är säkerhetsrådgivare för en viss verksamhet.
Trafikverket: Den nationella vägdatabasen, NVDB
Via Trafikverkets karttjänst Nationell Vägdatabas, NVDB, kan du söka ut vägar med inskränkningar för transport av farligt gods som är meddelade genom föreskrift samt rekommenderad väg för farligt gods. En del uppgifter kan kräva inloggning.
Samproduktioner
Genom åren har flera myndigheter och Sveriges regioner och kommuner, SKR, samarbetat med att ta fram information om farligt gods kopplad till planering. Här är ett exempel.
Farligt gods på vägnätet – underlag för samhällsplanering
1998 gav dåvarande Räddningsverket tillsammans med Boverket och dåvarande Vägverket ut rapporten Farligt gods på vägnätet – underlag för samhällsplanering.
Utgångspunkten med rapporten var att transporter med farligt gods ska integreras i samhällsplaneringen för att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt kunna minska antalet olyckor och deras konsekvenser.
I rapporten beskrev myndigheterna, på ett översiktligt sätt, hur risker som uppstår i samband med transporter av farligt gods på väg kan bearbetas i samhällsplaneringen.
Även om rapporten är gammal så innehåller den information som kan vara till nytta vid planläggning intill transportleder för farligt gods. Den innehåller exempelvis en arbetsmodell som kan tillämpas för tvärsektoriell riskhantering på kommunal nivå. Vägvalsstyrning, vägutformning och uppställningsplatser är åtgärder som särskilt diskuteras i rapporten. Vidare ges exempel på åtgärder som kan vidtas då konflikter avseende mark- och vattenanvändning ställer krav på en ökad säkerhetsnivå. I slutet av rapporten finns ett antal bilagor som förtydligar och exemplifierar arbetet med farligt godstransporter i samhällsplaneringen.
Farligt gods på vägnätet – underlag för samhällsplanering (rapport på MSB:s webbplats)
MSB:s information om transport av farligt gods
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för regelverk för transport av farligt gods på väg och järnväg, exempelvis för ADR-S, RID-S och säkerhetsrådgivare. MSB utfärdar intyg till förare som ska transportera farligt gods på väg, examinerar säkerhetsrådgivare, har tillsyn över bestämmelser om säkerhetsrådgivare, transportskydd och utbildningsanordnare för transport av farligt gods samt marknadskontroll över transportabla tryckbärande anordningar. MSB tar fram planeringsunderlag som bland annat kan användas vid fysisk planering intill transportleder för farligt gods.
MSB har samlat mycket information om transporter av farligt gods på dels på sidan Farligt gods, dels på sidan Publikationer, riktlinjer och studier om transport av farligt gods. Där hittar du bland annat MSB:s handbok om transport av farligt gods på väg och järnväg. MSB publicerar en ny handbok vartannat år.
Farligt gods (på MSB:s webbplats)
Publikationer, riktlinjer och studier om transport av farligt gods (på MSB:s webbplats)
Broschyrer, riktlinjer och studier om transport av farligt gods
Restriktioner för transport på järnvägen (på MSB:s webbplats)
Trafikverkets information om farligt gods i samhällsplanering
Trafikverket ansvarar dels för sin egen planering av infrastruktur, vilken sker i samverkan med andra aktörer. De deltar också som sakägare och som rådgivande i vid planläggning eller lovgivning enligt plan- och bygglagen eller prövning enligt miljöbalken. Trafikverket ska även också tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3–5 kapitlet miljöbalken och av PBL inom sitt verksamhetsområde.
Trafikverket har tillsammans med andra aktörer en viktig roll i planeringen och utvecklingen av samhället. Planering av bebyggelse och transportsystem behöver gå hand i hand. Trafikverket har också mycket information om transporter av farligt gods i samhällsplaneringen.
En del av Trafikverkets underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen är rapporten ”Transportsystemet i samhällsplaneringen: Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kapitlet miljöbalken och av plan- och bygglagen” ger Trafikverket sin syn på hur infrastruktur behöver hanteras i den fysiska planeringen. Den beskriver hur Trafikverket önskar att trafikplaneringen ska integreras i samhällsplaneringen och hur kommuner bör beakta transportsystemets behov i arbetet med översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och tillstånd enligt miljöbalken. Du hittar rapporten på sidan Samhällsplanering på Trafikverkets webbplats.
Samhällsplanering (på Trafikverkets webbplats)
På sidan Säkerhet och konflikter i samhällsplaneringen har Trafikverket samlat fakta om säkerhet och konfliktområden vid planering, bland annat farligt gods.
Säkerhet och konflikter i samhällsplaneringen (på Trafikverkets webbplats)
Information om utpekade vägar för transport av farligt gods
Trafikverket publicerar länskartor som bland annat innehåller uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods.
Du kan söka fram kartan över de olika länen via Trafikverkets publikationsdatabas genom att söka efter farligt gods.
Publikationsdatabas (på Trafikverkets webbplats)
Transportstyrelsens information
Transportstyrelsen tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur de efterlevs. Transportstyrelsen ansvarar också för webbplatsen Svensk trafikföreskriftssamling – Transportstyrelsen, STFS, som innehåller trafikföreskrifterna meddelade av bland annat kommuner, länsstyrelser och polismyndigheter. Transportstyrelsen för också register över skador i vägtrafiken.
Transportstyrelsens webbplats över trafikföreskrifter
Trafikföreskrifter kan du hämta via den särskilda webbplatsen över trafikföreskrifter, Svensk trafikföreskriftssamling, STFS.
Svensk trafikföreskriftssamling - Transportstyrelsen (på Transportstyrelsens webbplats)
STFS innehåller trafikföreskrifter som enligt förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter ska publiceras på den särskilda webbplatsen. Av förordningen framgår vilka slags trafikföreskrifter som ska publiceras på webbplatsen.
Webbplatsen innehåller trafikföreskrifterna meddelade i huvudsak av kommuner, länsstyrelser, polismyndigheter, Trafikverket och myndigheter som har hand om väg- eller gatuhållningen. Webbplatsen innehåller samtliga trafikföreskrifter som gäller eller som varit gällande efter den 31 december 2010.
För att göra det så enkelt som möjligt för dig att hitta de trafikföreskrifter som finns på webbplatsen kan du söka per län, kommun och till och med väg- eller gatunamn. Om föreskriften har kompletterats med geografiska data kan du även hitta den via karta.
Underlag från länsstyrelsen
Länsstyrelsens information om planläggning intill transportleder för farligt gods
Det finns idag inga generella nationella riktvärden som slår fast vilka risker eller skyddsavstånd som kan vara tolerabla i samband med planering av markanvändning i närheten av trafikleder för farligt gods på vägnätet. Däremot finns ofta rekommendationer för enskilda län och på kommunal nivå.
Länsstyrelsen ansvarar för att säkerställa att kommunerna tar hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods genom tillsyn av kommunernas detaljplaner och områdesbestämmelser enligt PBL.
10 §
När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .
10 a §
Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .
11 §
Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.
Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .
För sin tillsyn avseende hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods tillämpar flera länsstyrelser rekommendationer för hur de anser att den kommunala planeringen bör förhålla sig till risker från transporter med farligt gods. Dessa rekommendationer är antingen framtagna av länsstyrelsen själv eller av en annan länsstyrelse.
Flera länsstyrelser och även vissa kommuner har egna vägledningar, underlag, riktlinjer, rekommendationer eller policys för hur transporter av farligt gods ska hanteras i den fysiska planeringen.
Länsstyrelsen har en gemensam plattform för att samla kunskapsunderlag för samhällsplaneringen, Planeringskatalogen. I katalogen finns geodata, rapporter, kunskapsunderlag och vägledningar samlade på ett och samma ställe. Där finns även material som rör farligt gods.
Du kan även kontakta länsstyrelsen i ditt län för mer information om vilka rekommendationer som finns där.
Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys
Ett underlag som kan vara bra är den fristående risk- och sårbarhetsanalys som länsstyrelsen är skyldig att upprätta enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Denna risk- och sårbarhetsanalys följs upp av den kommunala räddningstjänsten.
Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap (på Sveriges riksdags webbplats)
SKR:s information
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har information om farligt gods på sin webbplats som du kan hitta genom att söka efter ”farligt gods”.
Sveriges kommuner och regioner (SKR:s webbplats)
Samordnad bebyggelse- och transportplanering
I rapporten Samordnad bebyggelse- och transportplanering beskriver SKR ett antal fall som utgör exempel på hur en samordnad bebyggelse- och transportplanering kan komma till stånd på lokal och regional nivå.
Exemplen är hämtade från tre regioner; Gävleborg, Skåne och Örebro och beskriver olika planeringssituationer och objekt. Exemplen har dock mycket gemensamt och det finns ett antal framgångsfaktorer av generell art.
Förhoppningen är att rapporten ska bidra till diskussionen om hur kopplingen mellan kommunal planering, regionalt tillväxtarbete och kollektivtrafik- och infrastrukturplanering samt statlig planering för tillväxtfrämjande insatser och nationell transportinfrastruktur kan stärkas.
Samordnad bebyggelse- och transportplanering (på SKR:s webbplats)
Rapport Riskvärdering och riskkontroll vid överdäckning av transportleder för farligt gods
Trafikverket har finansierat ett projekt om riskvärdering och riskstyrning vid överdäckning av transportleder för farligt gods. Rapporten ”Riskvärdering och riskkontroll vid överdäckning av transportleder för farligt gods” redovisar en förstudie som fokuserar på hur risk med avseende på transport av farligt gods hanteras i samband med projektering av överdäckningar.
Rapporten fokuserar på att undersöka problem och vetenskapligt kunskapsunderlag som finns vid hanterings av risker i samband med överdäckningsprojekt, som värdering av risker och val av åtgärder för att hantera risker. En potentiell svårighet i dessa sammanhang är att åstadkomma en väl avvägd balans mellan olika intressen, exempelvis mellan riksintresset kommunikation och säkerhet med avseende på liv och hälsa för personer i nära anslutning till eller ovan en transportled för farligt gods. Denna typ av svårighet kan uppstå som en följd av en målkonflikt mellan att å ena sidan tillåta alla typer av transporter på vägar och järnvägar, och å andra sidan önskan att kunna exploatera området ovan, eller i nära anslutning till, överdäckningen maximalt.
Fler underlag
Underlag som kan vara relevanta i samband med kartläggning av risk kopplade till transporter av farligt gods kan du läsa mer om i Vägledning om Sevesoverksamhet i riskhantering. Även om den vägledningen är inriktad på Sevesoverksamhet innehåller den information som kan vara relevant som riskhänsyn i fysisk planering, riskhantering som metodik samt krisberedskap.