Mål för ekosystemtjänster
Både internationellt och nationellt finns det flera målsättningar för parker, grönområden, tätortsnära natur och ekosystemtjänster. På den här sidan presenterar vi de viktigaste målen att använda i arbetet med ekosystemtjänster i den byggda miljön.
Miljökvalitetsmålen
Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta är det så kallade generationsmålet för miljöpolitiken.
Två av strecksatserna som hör till generationsmålet handlar om ekosystemtjänster och biologisk mångfald:
Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
Flertalet av de miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen har bäring på ekosystemtjänster. Exempelvis omfattar miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ekosystemtjänster. Det miljökvalitetsmål som har allra tydligast koppling till ekosystemtjänster är Ett rikt växt- och djurliv. Till detta mål finns åtta preciseringar som samtliga handlar om ekosystemtjänster.
Etappmål om ekosystemtjänster och stadsgrönska
I miljömålssystemet finns också flera etappmål som handlar om ekosystemtjänster. Etappmålen är beslutade av regeringen. Fyra av etappmålen är särskilt viktiga för arbetet med ekosystemtjänster i den byggda miljön:
Ekosystemtjänster och resiliens
Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast år 2013.
Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden
Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.
Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer
En majoritet av kommunerna ska senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.
Metod för stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer
Kommunerna ska senast år 2020 ha tillgång till en utvecklad metod för att ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.
Läs mer om miljömålen i "Relaterad information".
Mål för hållbar stadsutveckling
Sedan 2017 har Sverige ett nationellt mål för hållbara städer. Hållbara städer är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Målet lyfter också att en helhetssyn i planeringen, tillsammans med smarta lösningar, bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt.
Läs mer i Strategi för levande städer – politik för en hållbar stadsutveckling – (Skr. 2017/18:230) under "Relaterad information".
Friluftspolitiska mål
Sverige har också en friluftslivspolitik med tio mål. Flera mål handlar om tillgång till tillgänglig och attraktiv natur för friluftsliv – både tätortsnära och längre bort. De kulturella ekosystemtjänsterna som hälsa, rekreation och friluftsliv lyfts här särskilt.
Läs mer om Sveriges friluftslivsmål i "Relaterad information".
Globala mål samt EU-mål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald antogs år 2010 en strategisk plan med 20 delmål fram till år 2020, de så kallade Aichimålen. Beslutet togs i Nagoya i Japan. Det övergripande målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att säkra resilienta ekosystem och ekosystemtjänster. Målen i strategin ska nås genom att varje land sätter egna mål, anpassade efter nationella förutsättningar, samt genom samarbete länderna emellan.
I de internationella förhandlingarna förs EU-ländernas åsikter fram gemensamt, och därför har också EU tagit fram en strategi för biologisk mångfald. EU:s strategi innehåller sex mål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, exempelvis ett mål om bättre skydd för ekosystem och ökad användning av grön infrastruktur. EU har också uttalat icke-bindande mål om att ingen ny mark ska tas i anspråk för stadsutvidgning (netto) år 2050, och att minst 15 procent av de förstörda ekosystemen ska återställas till 2020. EU:s sjunde miljöhandlingsprogram anger som första prioriterade mål att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital. Detta mål handlar bland annat om att skydda, bevara och stärka ekosystemtjänster. Ett annat prioriterat mål handlar om att förbättra hållbarheten i unionens städer, och har också koppling till ekosystemtjänster.
Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen
Flera av FN:s 17 hållbarhetsmål enligt Agenda 2030, som ska gälla åren 2016–2030, har också bäring på ekosystemtjänster. De mest relevanta för ekosystemtjänster i den byggda miljön är mål 11 och mål 15.
Hållbara städer – mål 11
Ekosystemtjänster är en viktig del för att kunna uppfylla målet om hållbara städer (mål 11). Det sjunde delmålet för hållbara städer innebär att senast 2030 ska städerna tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Hållbar utveckling av jordens ekosystem – mål 15
Ett av målen handlar om att säkerställa en hållbar utveckling av jordens ekosystem: mark, skog, hav, luft och biologisk mångfald (mål nr 15). Ett av delmålen innebär att senast 2020 ska ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden integreras i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper (delmål 9).
Läs mer om de globala hållbarhetsmålen i "Relaterad information"
New Urban Agenda
FN har också antagit New Urban Agenda. New Urban Agenda är en global överenskommelse på frivillig basis. Genomförandet bygger på medverkan från aktörer på olika nivåer i medlemsländerna.
Tillgängliga, sammanhängande och mångfunktionella grönområden
Enligt New Urban Agenda åtar sig medlemsländerna bland annat att se till att det finns tillgängliga och sammanhängande, mångfunktionella grönområden i städerna. Syftet är bland annat att förbättra städernas resiliens mot naturkatastrofer och klimatförändringar, inklusive översvämning, torka och värmeböljor, säkra tillgång på mat, främja fysisk och psykisk hälsa hos invånarna, förbättra luftkvaliteten och minska buller. Alltså att bidra till attraktiva och livskraftiga stadsmiljöer och tätorter.
Gröna offentliga rum
I New Urban Agenda beskrivs också vikten av kvalitativa gröna offentliga rum som torg, gator, gång- och cykelvägar, strandpromenader, parker och trädgårdar. Dessa rum ska vara mångfunktionella platser som stöttar sociala möten och integration, hälsa och välbefinnande, ekonomiskt utbyte och kulturella uttryck. Samtidigt ska de stimulera till en dialog mellan en mångfald av människor och kulturer.
Läs mer om New Urban Agenda i "Relaterad information".