Barn- och socialkonsekvensanalyser
I Göteborgs stad har man tagit fram barn- och socialkonsekvensanalyser för att säkerställa att kommunen tar hänsyn till de långsiktiga sociala frågorna tidigt i planeringsprocessen. Målet på sikt är att de sociala frågorna och barnperspektivet ska bli en naturlig del i planprocessen. Verktygen är ett stöd för att sortera och identifiera de mest betydelsefulla sociala aspekterna för området, platsen eller den lokalisering som planeras.
När kan man använda analysverktygen?
Barn- och socialkonsekvensanalyser (förkortas BKA och SKA) tas fram löpande genom hela planprocessen. Göteborgs stad använder verktygen främst för att ta fram detaljplaner, men verktygen är även utformade för att kunna användas på andra planeringsnivåer. Ambitionen är att barnperspektivet ska behandlas i en separat analys för att barns situation inte ska glömmas bort bland andra sociala frågor. I praktiken inkluderas dock ofta barnperspektivet som en del i socialkonsekvensanalysen. Barnkonsekvensanalysen görs ofta genom att vuxna med ett barnperspektiv beaktar barns bästa. För att kunna göra det behövs också barns egna perspektiv. Detta kräver en större insats och det vanligaste blir därför att vuxna förmedlar barnens perspektiv.
Hur gör man en barn- och socialkonsekvensanalys?
De inledande skedena i analysprocessen startar långt före de formella samråds- och granskningsfaserna i planprocessen. Under de inledande mötena bestäms ramarna och ambitionsnivån för arbetet.
I analysverktygen finns en matris som stöd för att genomföra analyserna där konsekvenser för till exempel identitet och vardagsliv analyseras på olika skalnivåer, från byggnadsnivå till regionnivå. I Göteborg har matrisen även tryckts upp på en golvmatta som används vid workshoppar och diskussionsmöten. Matrisen används i diskussionerna för att visualisera var olika möjligheter och hot får för konsekvenser på de olika skalnivåerna. Läs mer om de två konsekvensanalyserna i "Relaterad information".
Barn och ungas perspektiv i planeringen
För att involvera barn och unga, eller andra grupper som normalt sett står utanför stadsutvecklingen, så behöver det skapas bra förutsättningar. Den vanliga rutinen i stadsplaneringsprocesser är att medborgarna har möjlighet att lämna synpunkter inför ett samråd. Det betyder att man redan måste vara initierad och ha kunskap om dessa processer, för att ha möjlighet att lämna sina förslag. När det handlar om att involvera barn och unga i stadsutveckling behöver man arbeta på ett annat sätt.
I Göteborgs stad lät man nära 250 barn i åldrarna 8-17 år från hela staden komma till tals inom arbetet med översiktsplanen. Det pedagogiska arbetet genomfördes i skolan med stöd av en arkitektur- och en designpedagog. Arkitekturpedagogik är en modell för hur barn och unga kan komma till tals i stadsplanering och gestaltning på egna villkor. Arbetet beskrivs i en rapport där du kan läsa om hur Göteborg kan utvecklas till en nära, sammanhållen och robust stad, med jämlik tillgång till stadens resurser, utifrån barn och ungas perspektiv.
I rapporten kan du läsa om hur barn och unga tycker att staden ska planeras, och hur detta stämmer överens med översiktsplanens intentioner, samt förslag på hur man kan fortsätta att arbeta för en stad med ett tydligt barnperspektiv, som inkluderar barns egna perspektiv.