Större fokus på de sociala frågorna

Göteborgs stad har fokuserat på social hållbarhet inom den fysiska planeringen. De har bland annat tagit fram en kunskapsmatris för hållbar stadsutveckling och utvecklat analysverktyg för att kartlägga konsekvenserna ur ett barnperspektiv och för sociala faktorer.

Varför fokuserar Göteborg på social hållbarhet?

Ulrika Lundquist är arkitekt och har arbetat i Göteborgs stad sedan år 2000. Hon arbetar nu som procesledare för social hållbarhet på stadsbyggnadskontoret. Hon berättar att de sociala frågorna har fått mer genomslag i samhällsplaneringen under de senaste åren på grund av att de sociala problemen i samhället blivit tydligare.

Ulrika Lundquist
Ulrika Lundquist, arkitekt, Göteborgs stad. Fotograf: Gösta Rydvall

"Göteborg har blivit en allt mer socialt polariserad stad. Social hållbarhet har kommit upp på den politiska dagordningen och tas tydligt upp i olika styrdokument inom kommunen. I vårt arbete på stadsbyggnadskontoret har vi haft stort stöd från den interna arbetsgruppen S2020", säger Ulrika Lundquist.

 

S2020 – socialt hållbar utveckling år 2020

S2020 står för socialt hållbar utveckling år 2020 och är ett uppdrag till alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad. S2020 är även namnet på den strategiska arbetsgrupp som fungerar som en stödfunktion i stadens arbete med social hållbarhet. Syftet med uppdraget är att se till att sociala frågor tas på allvar i den kommunala planeringen på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi.

Bland S2020s initiativ finns bland annat webbplatsen "socialhallbarhet.se – en plattform för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet". Webbplatsen riktar sig till såväl privatpersoner som tjänstemän och där finns möjlighet att nätverka och gå med i grupper för att diskutera specifika ämnesområden eller projekt inom social hållbarhet. I "Relaterad information" finns en länk till webbplatsen socialhallbarhet.se där du kan ta del av det material som projektet S2020 initierat.

Arbetet med social hållbarhet inom den fysiska planeringen

För att möta målen om en socialt hållbar stad och att all stadsutveckling ska ske utifrån ett barnperspektiv har man inom kommunen tagit fram tre verktyg; två analysverktyg och en kunskapsmatris.

Kunskapsmatrisen är en webbaserad kunskaps- och exempelbank som samlar forskning och kunskap om social hållbarhet. Matrisen består av sex teman som är av avgörande betydelse för att skapa en socialt hållbar stadsmiljö; En sammanhållen stad, Samspel och möten, Ett fungerande vardagsliv, Identitet och upplevelse, Hälsa och gröna stadsmiljöer samt Trygghet och öppenhet. Under varje tema finns möjlighet att ta del av fördjupad forskning. Matrisen består också av fem olika skalnivåer. På varje skalnivå finns olika exempel på stadsutvecklingsprojekt, föreläsningar och konferenser med temat social hållbarhet från Göteborg. I "Relaterad information" finns en länk till kunskapsmatrisen. 

Kunskapsmatris Göteborgs stad
Webbaserad kunskapsmatris som tagits fram av Göteborgs stad. Illustration: Göteborgs stad

De analysverktyg som kommunen har tagit fram är en barn- och en socialkonsekvensanalys. Flera kommunala förvaltningar har varit med och utarbetat verktygen, med stöd av kommunens strategiska arbetsgrupp S2020. Social- och barnkonsekvensanalyserna sker löpande genom hela planprocessen och görs för samtliga detaljplaner, men verktygen är även utformade för att kunna användas på andra planeringsnivåer.

Analysverktygens implementering i verksamheten

Ulrika Lundquist berättar att själva analysen i första hand är ett arbetsmaterial och att resultatet förs in i planbeskrivningen. Rent konkret handlar det om att man fört in frågeställningar från analysverktygen i plan- och arbetsbeskrivningsmallarna som man använder vid framtagandet av detaljplaner.

Göteborgs stad håller regelbundet utbildningar om verktygen. Det finns både instruktioner för hur man kan genomföra diskussioner när man tar fram analyserna och en processmall för hur man genomför själva analysen. Kommunen har även hållit utbildningar för externa aktörer som byggherrar och fastighetsägare för att skapa ett gemensamt språk och för att få dem att tänka på de sociala frågorna även i de projekt som kommunen har mindre möjlighet att bestämma över.

Framgångsfaktorer

Ulrika Lundquist menar att den största vinsten med analysverktygen är att de sociala frågorna lyfts tidigt i processen. Verktygen lägger ramarna för tydligare målsättningar som planen kan stämmas av mot. Processen är utformad efter planprocessen och analysverktygen är en del av inventeringen under startskedet. "Använd modellen och gör den till er egen. Det gemensamma arbetet är det viktiga, arbetet kan inte göras som en enmansprodukt utan är en gemensam lärandeproess", säger Ulrika Lundquist.

Under fliken fördjupning kan du läsa mer om barn- och socialkonsekvensanalysverktygen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej