Barn- och socialkonsekvensanalyser
Göteborgs stad har fokuserat på social hållbarhet inom den fysiska planeringen. De har bland annat utvecklat analysverktyg för att lyfta barnperspektiv och sociala aspekter i planeringsprocesser.
Varför fokuserar Göteborg på social hållbarhet?
Ulrika Lundquist är arkitekt och har arbetat i Göteborgs stad sedan år 2000. Hon arbetar som strateg med inriktning på social hållbarhet på stadsbyggnadskontoret. Hon berättar att de sociala frågorna har fått mer genomslag i samhällsplaneringen under de senaste åren på grund av att skillnaderna i samhället har blivit tydligare.
”Att planera och gestalta en stad med människan i fokus är en process som kräver reflektion, dialog och sociala perspektiv i varje steg av planerings- och byggprocessen. De här verktygen är ett stöd för att få med alla viktiga sociala aspekter i alla skeden”, säger Ulrika Lundquist.
Arbetet med social hållbarhet inom den fysiska planeringen
För att möta målen om en socialt hållbar stad och att all stadsutveckling ska ske utifrån ett barnperspektiv har man inom kommunen tagit fram tre verktyg; två analysverktyg och en kunskapsmatris.
Det var svårt att få en långsiktig modell för att hålla kunskapsmatrisen aktuell och efter omorganisering i staden uppdateras den inte längre. Analysverktygen som kommunen tog fram är en barnkonsekvensanalys och en social konsekvensanalys. Flera kommunala förvaltningar var med och utarbetade verktygen.
Analysverktygen utgår från forskning och kunskap om social hållbarhet. Matrisen består av fyra teman som är av avgörande betydelse för att skapa en socialt hållbar stadsmiljö; sammanhållen stad, samspel, vardagsliv och identitet. I barnkonsekvensanalysen ingår även aspekterna hälsa och säkerhet. Matrisen består också av fem olika skalnivåer.
Viktigt att belysa perspektiven tidigt i processen
För att fånga de sociala aspekterna och barnperspektivet i ett tidigt skede av planprocessen är det viktigt att de blir belysta redan i förprövningsprocessen. Den sociala komplexitetsnivån fastställs i samråd med utvecklingsledare stadsutveckling med stadsområdesansvar på socialförvaltning. Den sociala komplexitetsnivån bygger på analys och reflektion kring planens sociala påverkan och ska fastställas tidigt, redan i förprövningen. Den fastställda sociala komplexitetsnivån ska ses som en riktlinje genom hela projektet där eventuella avsteg och förändrade förutsättningar ska diskuteras och dokumenteras. Skillnaden mellan nivåerna gäller även omfattningen på de olika utredningar, aktiviteter och metoder som genomförs inom processen.
Social- och barnkonsekvensanalyserna sker löpande genom hela planprocessen och görs för samtliga detaljplaner och verktygen är även utformade för att kunna användas på andra planeringsnivåer. Under arbetet med den senaste översiktsplanen prövades verktygen på strategisk nivå.
Analysverktygens implementering i verksamheten
Ulrika Lundquist berättar att själva analysen i första hand är en hjälp att på ett systematiskt sätt få in sociala aspekter och barnperspektiv i planeringsprocesser. Resultatet av analysen ska påverka själva planen och en sammanfattning av konsekvensbedömningen förs in i planbeskrivningen. Rent konkret handlar det om att man fört in frågeställningar från analysverktygen i plan- och arbetsbeskrivningsmallarna som man använder vid framtagandet av detaljplaner.
Göteborgs stad håller regelbundet utbildningar om verktygen. Det finns både instruktioner för hur man kan genomföra diskussioner när man tar fram analyserna och en processmall för hur man genomför själva analysen. Kommunen har även hållit utbildningar för externa aktörer som byggherrar och fastighetsägare för att skapa ett gemensamt språk och för att få dem att tänka på de sociala frågorna även i de projekt som kommunen har mindre möjlighet att bestämma över.
Framgångsfaktorer
Ulrika Lundquist menar att den största vinsten med analysverktygen är att de sociala frågorna lyfts tidigt i processen. Verktygen lägger ramarna för tydligare målsättningar som planen kan stämmas av mot. Processen är utformad efter planprocessen och analysverktygen är en del av inventeringen under startskedet. "Använd modellen och gör den till er egen. Det gemensamma arbetet är det viktiga, arbetet kan inte göras som en enmansprodukt utan är en gemensam lärandeprocess", säger Ulrika Lundquist.
Under fliken "fördjupning" kan du läsa mer om verktygen för barn- och socialkonsekvensanalyser.