Bedöm riskerna

I översiktsplanen ska kommunen ge sin syn på klimatrelaterade risker, samt hur riskerna kan minska eller upphöra. Till stöd för kommunens bedömning behöver riskerna för den byggda miljön analyseras och värderas. Både befintlig och tillkommande bebyggelse berörs.

Förutsättningar för kommunens bedömning av risker

Här följer kort information om förutsättningar för kommunens riskbedömning vad gäller omfattning, detaljeringsgrad, tidsperspektiv, samt vilka underlag som kan behövas.

Bedömningens omfattning

Bedömningen ska omfatta den byggda miljön som omfattar bebyggelse och byggnadsverk, men även parker och andra anläggningar i nära anslutning till byggnader. Även anläggningar som vindkraftverk och energianläggningar samt vägar och järnvägar är del av den byggda miljön. Bedömningen behöver inte avse enskilda byggnader eller anläggningar. (jfr prop. 2017/18:163 s. 14 och 88)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

Övergripande nivå

Riskbedömningen ska vara på en övergripande nivå. Syftet är att identifiera geografiska områden där det finns risk för skador på den byggda miljön och där det kan krävas mer detaljerade utredningar. Såväl användning och utveckling som bevarande av den byggda miljön ska behandlas. Kommunen bör prioritera fortsatt arbete med de områden där risken för skador framstår som störst. (jfr prop. 2017/18:163 s. 12-13)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

Olika tidsperspektiv

Bedömningen ska omfatta risken för skador som kan uppstå både i närtid och i ett längre tidsperspektiv. Förväntad livslängd för berörd bebyggelse, infrastruktur eller anläggning är relevant att förhålla sig till. Genom att kommunen i bedömningen tar hänsyn till risker som kan uppstå i ett längre tidsperspektiv möjliggörs en långsiktig planering för användning av marken. Då finns möjlighet att reservera fysiskt utrymme för att i framtiden kunna uppföra exempelvis kustskydd eller utrymmeskrävande dagvattenanläggningar. (jfr prop. 2017/18:163 s. 88)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

Befintligt underlag och eventuella ytterligare behov

Det uttryckliga kravet på riskbedömning i översiktsplanen omfattar översvämning, ras, skred och erosion. Riskbedömningarna bör i huvudsak kunna genomföras utifrån befintliga relevanta underlag som finns hos länsstyrelser och nationella myndigheter. Om kommunen har tagit fram ytterligare eller mer detaljerat underlag som rör översvämning, ras, skred eller erosion så är det värdefullt. Ofta finns behov av att exempelvis ta fram lokala skyfallskarteringar för att kommunen ska kunna bedöma översvämningsrisker till följd av skyfall.

Vissa kommuner kan se behov av att bedöma ytterligare klimatrelaterade risker utöver vad som omfattas av det uttryckliga kravet på översiktsplanens innehåll, exempelvis risker i samband med höga temperaturer och värmebölja.

En sammanställning av karteringar och annan geodata från nationella myndigheter som är användbara för analys av klimatrelaterade risker vid översvämning, ras, skred och erosion finns sidan Sammanställning av statliga planeringsunderlag.

Sammanställning av statliga planeringsunderlag

Redovisning av riskbedömning i översiktsplanen

Delar av informationen från kommunens riskbedömning kan behöva redovisas i översiktsplanen för att ge god vägledning för efterföljande detaljplanering och bygglovsprövning. Relevant information finns i hotkartor som visar utbredning av geografiska områden med förutsättningar för översvämning, ras, skred eller erosion. Sådana risker kan anses vara förhållanden av väsentlig betydelse som behöver beaktas i fortsatt planering och prövning. Informationen kan redovisas i karta för att ge tydlig vägledning.

Tillvarata kompetens inom kommunens verksamheter

Klimatanpassning och fysisk planering kan påverka förutsättningarna för en stor del av kommunens verksamheter. Därför är det viktigt att i översiktsplaneringen fånga upp relevant kunskap, erfarenheter och behov hos kommunens olika förvaltningar, kommunala bolag och kommunalförbund med ansvar för kommunala verksamheter. Inom civil beredskap, räddningstjänst, vattenförsörjning, avloppshantering, parkförvaltning och exploatering finns ofta god inblick i olika rådande riskförhållanden, angelägna behov, samt kunskap om detaljerade undersökningar av riskområden som redan utförts.  För en god bedömning av potentiella konsekvenser av klimatrelaterade risker behövs kunskap om lokala förhållanden i kommunen.

Förvaltningsövergripande arbetsgrupp ger stora samordningsvinster

Många kommuner har bildat en förvaltningsövergripande arbetsgrupp för klimatanpassning. Det ger goda förutsättningar att samordna kommunens klimatanpassningsarbete i ett helhetsperspektiv, där även aspekter som inte direkt rör fysisk planering kan inrymmas. Riskbedömningar behöver genomföras för många ämnesområden och det finns stora möjligheter till samordningsvinster genom att anpassa och koordinera olika arbetsinsatser. De klimatrelaterade riskerna behöver bedömas och hanteras i ett större sammanhang, tillsammans med övriga risker i kommunen.

Involvera kommunens ansvariga för informationssäkerhet

Riskbedömningar innebär hantering av information som kan vara känslig för spridning med hänsyn till risk för sabotage. Kommunens ansvariga för frågor om sekretess och informationssäkerhet behöver involveras i tidigt skede av arbetet med riskbedömning. Då kan arbetet utformas för en säker hantering av information.

Skaffa överblick och dra nytta av tidigare arbete

För att få överblick av riskförhållanden i kommunen finns användbara kartvisningstjänster i form av Översvämningsportalen och kartvisningstjänsten Ras, skred och erosion.

Översvämningsportalen (på MSB:s webbplats)

Kartunderlag om ras, skred och erosion (på SGI:s webbplats)

Det är lämpligt att inledningsvis skaffa överblick av tidigare arbeten, utredningar och planer som rör olika typer av klimatrelaterade risker. Där kan finnas underlag eller bedömningar som har betydelse för hur kommunen väljer att lägga upp arbetet med riskbedömning. Exempelvis kan det finnas riskanalyser eller riskbedömningar som är användbara direkt, eller som kan vara användbara efter mindre uppdatering eller komplettering. Det kan också tidigare ha identifierats vissa geografiska områden eller några riskförhållanden som behöver uppmärksammas särskilt i det fortsatta arbetet. Olika typer av riskbedömningar kan ha tagits fram både inom kommunen, hos anknutna kommunala bolag eller kommunalförbund, hos regionen eller länsstyrelsen.

Hur kan en riskbedömning utformas?

Riskbedömningen ska ge en samlad bild av riskerna och utgöra underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram åtgärder för att hantera risken. En riskbedömning kan indelas i riskkartläggning, riskanalys och riskvärdering. Vid riskkartläggning ingår en avgränsning av vilka risktyper som ska hanteras. Enligt lagkravet i PBL för översiktsplanen omfattar det översvämning, ras, skred och erosion.

Riskbedömningar kan utformas på olika sätt. Det finns inga bestämmelser i PBL om någon särskild metodik för att bedöma risker. Kommunen kan använda sig av flera olika riskbedömningar som behandlar olika teman, är gjorda vid olika tidpunkter, gjorda med olika metodik eller i andra sammanhang. 

Här presenteras förslag på hur bedömning av klimatrelaterade risker till stöd för kommunens översiktsplanering kan utformas och genomföras. 

Princip för riskbedömning

Hotkartor - tillgängligt underlag, ytterligare behov

Ta fram karta med skyddsvärda objekt och intressen

Genomför riskanalys

Genomför riskvärdering

Riskbedömningen kan genomföras med stöd av antingen digitala analyser i GIS, geografiskt informationssystem, eller manuella analyser genomförda vid workshop med deltagare från relevanta förvaltningar, kommunalförbund och kommunala eller regionala bolag.

För information om metodvarianter och fördjupning om vissa klimatrelaterade risker i översiktsplanering finns vägledningar som tagits fram av länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götalands län, se Relaterad information.