Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Uppföljning av plan- och bygglagens tillämpning

Granskad:

Boverket följer årligen upp tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. Uppföljningen syftar till att ge ett material som i förlängningen kan ligga till grund för en utvärdering av hur väl plan- och byggprocessen fungerar samt hur ändamålsenlig myndigheternas ärendehantering är inom området. Här redogörs kort för Boverkets senaste rapportering gällande år 2023 med länkar till rapporter och öppna data.

Årlig uppföljning av plan- och bygglagens tillämpning

Boverket och länsstyrelserna får årligen uppdrag i sina regleringsbrev att följa upp plan- och bygglagstiftningens tillämpning. Även i 8 kap. 19 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, regleras att Boverket ska följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Boverket ska också enligt 8 kap. 17 § PBF regelbundet sammanställa erfarenheterna från kommunernas tillsynsarbete samt länsstyrelsernas och Boverkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning.

Resultaten riktar sig till politiska beslutsfattare inom stat och kommuner, tjänstemän som är verksamma i hanteringen av plan- och byggärenden samt till alla som är aktiva inom eller intresserade av plan- och byggprocessen.

Boverket tillhandahåller även öppna data i form av dataunderlag till den statistik som redovisats för uppföljningen av plan- och bygglagstiftningens tillämpning under åren 2013–2023. Dataunderlaget är främst hämtat från Boverkets plan- och byggenkäter som besvarats av länsstyrelser och kommuner och finns både som årsfiler och tidsserier.

Öppna data plan- och byggenkäten

Tendenser utifrån Boverkets årliga uppföljning

Rapporten för år 2023 innehåller aktuella tendenser avseende plan- och bygglagstiftningens tillämpning, utifrån den statistik som Boverket årligen samlar in från kommuner och länsstyrelser. Nedan redovisas kortfattat resultatet med länkar till öppna data för respektive avsnitt. Länk till rapporten ”Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen år 2023” finns under Relaterad information.

Översiktsplanering

Gällande översiktsplanering är det få planer som fått laga kraft under år 2023, vilket är förväntat under den här delen av en mandatperiod. En majoritet av kommunerna, cirka 80 procent, behöver göra en översyn av planens aktualitet och anta en planeringsstrategi eller en ny översiktsplan senast den 11 september 2024. Boverket har via länsstyrelserna fått indikationer på att de flesta kommunerna är i gång med arbetet. Det finns fortfarande ett fåtal översiktsplaner som är antagna före år 2004, vilka kommer att upphöra att gälla vid slutet av år 2025.

Öppna data översiktsplanering

Detaljplanering

Antalet detaljplaner som det har beslutats om år 2023 är den lägsta noteringen sedan Boverket började samla in statistiken. Trots det har länsstyrelserna överprövat fler detaljplaner än tidigare år och det är fortsatt ett stort antal planer som överklagas till mark- och miljödomstolarna. Det är dock fortsatt relativt få planer som helt eller delvis upphävs av domstol.

Öppna data detaljplanering

Lov och byggande

Även när det gäller lov och byggande har antalet ansökningar och anmälningar fortsatt minskat under år 2023. Exempelvis är antalet inkomna ansökningar om lov och förhandsbesked nästan en tredjedel lägre än år 2021. Även antalet inkomna anmälningar för bygglovsbefriade åtgärder har fortsatt minska och ligger cirka 40 procent lägre än åren 2020 och 2021. Den minskning som har skett under år 2023 beror sannolikt på inflationen, kronans växelkurs och de ökade räntorna, som medfört att det har blivit dyrare att genomföra olika typer av byggåtgärder.

Öppna data lov och byggande

Tillsyn

Gällande byggnadsnämndens tillsyn visar enkätsvaren att merparten av byggnadsnämnderna har en tillsynsplan. Boverket ser dock en fortsatt trend att tillsynsärenden kommer in till byggnadsnämnderna i en högre takt än vad nämnderna generellt hinner hantera. Statistiken visar också att överklagade och upphävda kommunala tillsynsbeslut till länsstyrelsen fortsätter att öka.

Öppna data tillsyn

Markanvisning

Antalet genomförda markanvisningar har också minskat under år 2023. Sedan år 2021 har antalet markanvisningar minskat med 47 procent, vilket speglar den allmänna konjunkturen. Trots det fortsätter antalet kommuner med antagna riktlinjer att öka. Fortsatt görs dock var tjugonde markanvisning utan stöd i riktlinjer.

Öppna data markanvisning

Sammanställning av länsstyrelsernas återrapportering

Rapporten för år 2023 innehåller också en sammanställning av de uppgifter som Boverket får från länsstyrelserna i enlighet med uppdragen i länsstyrelsernas regleringsbrev. För år 2023 gällde uppdragen:

  • inriktningsmål för länsstyrelsernas handläggning av överklagade beslut om lov och förhandsbesked,
  • flyttning av byggnader,
  • tillsyn av säkerhetskrav för befintliga hissar samt kommunernas personal- och
  • kompetensförsörjning inom tillsynsområdet.

Nedan redovisas resultatet kortfattat. Länk till rapporten ”Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen år 2023” finns under Relaterad information.

Inriktningsmål för länsstyrelsernas handläggning av överklagade beslut om lov och förhandsbesked

När det gäller inriktningsmål för länsstyrelsernas handläggningstider för ärenden om överklagade beslut om lov och förhandsbesked går det fortsatt att se en stor variation i hur väl länsstyrelserna når de uppsatta målen. Vanliga orsaker till att målen inte nås är bland annat personalbrist och komplexa ärenden som tar lång tid att handlägga.

Flyttning av byggnader

Länsstyrelserna har även haft i uppdrag att sammanställa genomförda och nekade avsteg vad gäller flyttning av byggnader. Resultatet visar att avsteg från egenskapskraven är sällsynt och Boverket ser sammantaget inga behov av fler möjligheter till avsteg.

Tillsyn av säkerhetskrav för befintliga hissar

I ett tredje uppdrag skulle länsstyrelserna redovisa goda exempel på byggnadsnämndernas dokumentation och rutiner i arbetet med tillsyn av säkerhetskrav för befintliga hissar. Sammanställningen visar att få kommuner bedriver planerad eller aktiv tillsyn av hissar och att det
finns en bristande kännedom om vilka hissar som kan ha säkerhetsrisker. Rutiner saknas ofta för att rapportera olyckor och tillbud med hissar. Länsstyrelsernas sammanställning av goda exempel finns tillgänglig i sin helhet på deras webbplats om byggnadsnämndens tillsynsvägledning.

Tillsynsvägledning för byggnadsnämnden (på Länsstyrelsens webbplats)

Kommunernas personal- och kompetensförsörjning inom tillsynsområdet

När det gäller att redovisa läget inom kommunernas personal- och kompetensförsörjning inom tillsynsområdet visar sammanställningen att de flesta kommuner saknar tillräckliga resurser för tillsyn. Att få kostnadstäckning för arbetet lyfts som en av de främsta förutsättningarna för att kunna bedriva tillsyn.

Avgiftsreduktion

Boverket har även haft i uppdrag att utvärdera effekterna av systemet med avgiftsreduktion och om det har skapat incitament till att följa de tidsfrister som gäller för handläggning av lov- och anmälningsärenden. Resultatet av en genomförd enkätstudie visar att en majoritet av ärendena om lov, förhandsbesked och anmälan beslutats inom 10 respektive 4 veckor under åren 2019–2022. Under denna period har det samtidigt skett en minskning i andelen ärenden som har beslutats, vilket har påverkats av faktorer som till exempel en ökad ärendemängd under covid-19-pandemin. Den ökade ärendemängden under pandemin gör det svårt att med säkerhet säga att det är införandet av reglerna i sig som gjort det svårt för kommunerna att hålla tidsfristerna.

Däremot anger de flesta kommuner i en genomförd intervjustudie att systemet gett incitament till att följa gällande tidsfrister. Vissa kommuner som ser att systemet har gett incitament betonar dock samtidigt att systemets införande även lett till negativa konsekvenser, exempelvis gällande kvalitet på handläggningen, arbets-belastningen och kommunikationen med de sökande. När det gäller tolkning av reglerna så anser de flesta kommuner att det är mest komplicerat att avgöra när tidsfristen för en ansökan eller anmälan kan förlängas.

Länk till rapporten ”Utvärdering av reglerna om handläggningstider och avgiftsreduktion” finns under Relaterad information.

Tidigare uppföljning

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning från de senaste fem åren finns samlat under Tidigare uppföljning.

Tidigare uppföljning

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen