Flyttkedjor
Den som väljer att flytta till en nybyggd bostad lämnar ofta efter sig en bostad som blir tillgänglig för ett annat hushåll, som i sin tur lämnar en bostad som ett tredje hushåll kan flytta in i, osv. En nybyggd lägenhet ger i så fall kedjeeffekter i form av en följd av flyttningar för flera hushåll, som får möjlighet att byta bostad inom det befintliga bostadsbeståndet.
Flyttkedjor är ett begrepp för att beskriva hur nyproduktionen ger upphov till omflyttningar inom bostadsbeståndet, som gör att flera hushåll kan förbättra sin bostadssituation. En förutsättning är att det faktiskt frigörs en bostad efter den som flyttar in i nyproduktionen. Om den nybyggda bostaden tas i anspråk av någon som flyttar hemifrån eller flyttar i sär eller av någon anledning väljer att behålla sin tidigare bostad så uppstår inga vakanser i bostadsbeståndet.
I den mån nyproduktionen går till hushåll som kommer inflyttande till kommunen (vilket mycket väl kan ha varit avsikten), så uppstår den eventuella flyttkedjan i någon annan kommun. Något som talar för att åtminstone första länken i flyttkedjan uppstår inom kommunen är att närmare två tredjedelar av alla flyttningar sker inom en kommun och många flyttar är ytterst lokala. När det gäller nyproduktion kommer ofta merparten av förstagångsinflyttarna från närområdet.
Flyttkedjeeffekter har använts som argument för att inrikta nyproduktionen på förhållandevis välbärgade hushåll, som efterfrågar stora bostäder i attraktiva lägen, för att det genom flyttkedjor så småningom ska frigöras billigare bostäder för hushåll som har sämre ekonomiska förutsättningar men kanske det mest akuta behovet av bostad. Större bostäder ger generellt sett längre flyttkedjor men det finns ingen garanti för att kedjan når de hushåll som har störst eller mest akut behov av en bostad. Korta flyttkedjor beror däremot ofta på att det har byggts direkt för dem som inte redan har en bostad.
Ur ett bostadsförsörjningsperspektiv är det inte flyttkedjans längd som är det mest intressanta. Kommuner och fastighetsägare gör ibland egna, lokala flyttkedjestudier. Som underlag för framtida planering är det då mer relevant att sätta fokus på vilken typ av bostäder som faktiskt frigörs och vilka hushållstyper som deltar i flyttkedjor och även vad det är som utlöser flytten.
På uppdrag av de tre storstadsregionerna gjordes 2019 en sammanställning av befintlig forskning kring flyttkedjor i Sverige och även internationellt. Med reservation för att de flesta studier är gjorda för länge sedan bekräftar sammanställningen att nyproduktion av större bostäder i de flesta fall ger upphov till längre flyttkedjor än byggandet av mindre bostäder. Det finns däremot ingen samstämmighet när det gäller vilken eller vilka upplåtelseformer som leder till längst flyttkedjor.
Den forskning som finns visar att flyttkedjor oftast är lokala. Vanligen börjar och slutar flyttkedjor inom samma prisklass och samma geografiska område. När det byggs en dyr bostad centralt så frigörs andra dyra bostäder centralt. Det uppstår flyttkedjor som gör det möjligt för socioekonomiskt starka hushåll att byta bostad. Om det däremot byggs billigare hyreslägenheter i utkanten av en stad kommer det att frigöras andra billiga icke-centralt belägna hyreslägenheter. Det saknas belägg i forskningen för att flyttkedjorna når hushåll med låga inkomster eller hushåll som står utanför bostadsmarknaden. Flyttkedjorna bryts vanligen i ett tidigare skede. Det finns alltså inget stöd i forskningen för att använda flyttkedjor som strategi för att tillgängliggöra bostäder för socioekonomiskt svaga grupper. En länk till rapporten finns i ”Relaterad information”.
En annan slutsats av forskningssammanställningen är att resultaten av flyttkedjestudier ofta speglar specifika egenskaper inom en geografiskt väl avgränsad bostadsmarknad, som studerats vid en viss tidpunkt. Vad som faktiskt händer som en effekt av nyproduktion kan variera beroende på lokala förutsättningar och konjunkturläge.
Vetenskapliga flyttkedjestudier visar att en flyttkedja som initieras av nyproduktion i genomsnitt består av 2–2,5 flyttar. Men i sammanställningen jämförs också med resultat från icke-vetenskapliga flyttkedjestudier, som genomförts av kommuner, bostadsbolag eller konsultföretag. I sådana studier, som ofta är av senare datum än forskningsrapporterna, är den genomsnittliga längden på flyttkedjorna 4,5 flyttar.