Lokala bostadspolitiska mål
I riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska kommunens mål för bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet redovisas.
Mål kan finnas på olika nivåer
Förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner och bostadsförsörjningslagen reglerar därför inte vilken typ av mål som ska sättas eller inom vilka områden eller på vilken nivå som mål ska formuleras. Det kan skifta från kommun till kommun och från tid till annan.
Kommunen kan ha mål på olika nivåer. Ett övergripande mål för bostadsförsörjningen skulle till exempel kunna vara att utbudet av bostäder i kommunen ska svara mot behov hos och efterfrågan från den förväntade framtida befolkningen, inklusive nyanlända som kommunen tar emot enligt bosättningslagen. En del kommuner utgår i stället från en befolkningsmålsättning. Det innebär att kommunen siktar på en viss årlig ökning av befolkningen eller att kommunen ska uppnå en viss befolkningsstorlek vid en viss framtida tidpunkt. Men sådana övergripande målformuleringar är inte till mycket hjälp när det gäller att föreslå konkreta åtgärder för bostadsförsörjningen.
Tänk på att ett mål inte är detsamma som en åtgärd utan beskriver ett önskat tillstånd!
Exempel på mål
Analysen av underlaget bör ge en grund för att ta fram förslag till förhållandevis konkreta lokala bostadspolitiska mål. Beroende på hur efterfrågan ser ut och vilka särskilda bostadsbehov ni har identifierat kan de lokala bostadspolitiska målen till exempel handla om att:
- ungdomar som vill flytta hemifrån ska kunna få tag i en bostad till rimlig kostnad,
- äldre invånare, som önskar flytta från ett småhus eller en lägenhet med bristande tillgänglighet, ska kunna erbjudas attraktiva och tillgängliga bostäder i alla kommundelar,
- unga barnfamiljer ska kunna få tag i ett småhus – eller en småhustomt – av lämplig storlek, i attraktivt läge till ett rimligt pris,
- det ska finnas ett varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer i alla kommundelar,
- kommunen ska ligga i framkant när det gäller att erbjuda alternativa boendeformer, såsom kollektivhus och andra former av gemenskapsboende.
Ovanstående målformuleringar riktar in sig på att öka utbudet av bostäder, genom nyproduktion eller genom succession efter ny- eller ombyggnad. Mål för bostadsförsörjningen kan också mer direkt ta sikte på att utveckla det befintliga bostadsbeståndet, med mål som att:
- det kommunala bolagets bostadsbestånd ska vara väl rustat att möta efterfrågan från en åldrande befolkning – och/eller från ungdomar, eller att
- det ska gå att få information om hur det ser ut med tillgängligheten i olika delar av bostadsbeståndet, exempelvis var det finns hus med hiss.
Kommunens bostadssociala ambitioner kan komma till uttryck i målformuleringar som:
- ingen invånare ska behöva leva i akut hemlöshet, eller
- barnfamiljer som bor trångt (enligt vald definition) ska kunna erbjudas större bostäder
- även ungdomar med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att flytta hemifrån till en egen bostad i kommunen
Det kan också finnas en politisk vilja att sätta upp mål för hur villkoren för att få fram bostäder ska se ut, med målformuleringar som:
- all nyproduktion av bostäder ska bidra till att motverka boendesegregationen eller i vart fall inte öka boendesegregationen, eller att
- en viss del av nyproduktionen av flerbostadshus ska uppföras av byggemenskaper.
Samordning med andra kommunala mål och program
De lokala bostadspolitiska målen behöver vara väl förankrade i kommunen och samordnade med andra verksamhetsområdens målsättningar. De mål och program som tas fram för till exempel utbyggnad av skolor och äldreomsorg kan ha stor betydelse för bostadsförsörjningen – och vice versa.