Bjälklag på bostadsgårdar
Det är vanligt att nya bostadsgårdar ligger på bjälklag. Planteringar på bjälklag på innergårdar har fördelen att grönska ryms på samma yta som garage eller andra lokaler. Men vissa förutsättningar begränsar vilka ekosystemtjänster som kan erhållas. Dagvatten kan inte infiltrera och fuktsäkerhet måste garanteras. Djupet på växtbädden begränsar vilka typer av växter som kan odlas.
Livslängden på bjälklaget påverkar ekosystemtjänsterna
Betongbjälklag och tätskiktsystem har begränsad livslängd. Detta påverkar vilka träd som hinner utvecklas och därmed vilka ekosystemtjänster som dessa träd kan komma att leverera. På betongbjälklag kan infiltration av regnvatten inte ske som på en bostadsgård på naturlig mark. Från en planteringsyta på bjälklag behöver därmed mer regnvatten ledas till dagvattennätet än från andra bostadsgårdsmiljöer. Avvattningen och dränering som behövs från ett bjälklag kan kompliceras med en grön överbyggnad eftersom avvattningspunkter och dräneringssystem inte längre är synliga och riskerar att sättas igen av rötter. En noggrann och smart planering av anläggningen samt tydlig överlämning till driftorganisationen är viktiga framgångsfaktorer för gröna lösningar på bjälklag.
Det begränsade djupet ställer särskilda krav på jorden
Växtbäddar på bjälklag har ofta ett begränsat djup beroende på bjälklagets bärande kapacitet samt hur högt markytan kan komma i förhållande till placering av fönster och dörrar på omgivande byggnader. Samtidigt saknar växtbädden kontakt med grundvattnet. Det begränsade jorddjupet och bristen på fukt underifrån gör att bjälklagsmiljöer lättare torkar ut och behöver bevattnas. Men de blir också blötare när det regnar och måste därför avvattnas. I norra Sverige kan marken på bjälklaget frysa igenom under vintertid, vilket ställer krav på att noga välja växtarter som klarar detta.
Risken för torka i kombination med att god avvattning måste säkerställas ställer höga funktionskrav på jorden i växtbädden. Jorden eller substratet behöver vara poröst och väldränerat för att avleda vatten och samtidigt har en god fukthållande kapacitet. Olika material som pimpsten, tegelkross eller biokol kan tillföras jorden för att säkerställa denna goda funktion. Jordkvaliteten i kombination med växtbäddens djup är avgörande för vilken vegetation som är möjlig och hur väl den kommer utvecklas.
Se hela gårdsbjälklaget som ett system
Det är viktigt att se hela gårdsbjälklaget som ett system, istället för att de ingående delarna bjälklag, tätskikt, avvattning, eventuell isolering och vegetationsöverbyggnad behandlas som separata tekniska delar. Utan ett systemperspektiv riskerar man att de olika delarna optimeras utifrån respektive teknisk aspekt snarare än utifrån systemets bästa.
Det kan därför vara bra att överväga att ta in en bredare expertgrupp, med experter på bjälklagsplanteringar, tätskikt, jord, växter och fuktproblematik, redan i tidigt skede för att stämma av den planerade anläggningen.
Skarvar mellan tätskikt och splittrat ansvar medför risk
Under driften av en bostadsgård på bjälklag kan läckage vara svåra att lokalisera och kostsamma att åtgärda. Därför är det viktigt att det blir tätt från början med korrekt installerade tätskiktsystem. Detta kan kompliceras av att tätskiktet i vissa fall installeras i olika etapper eller att ett tätskikt på ett bjälklag från en byggnad möter ett tätskikt på en annan byggnads bjälklag och att det är olika byggherrar för de olika byggprojekten. Skarvarna riskerar att bli ett ansvar som faller mellan stolarna och läckage är vanligt i dessa övergångar. När ett kvarter delas upp mellan olika byggherrar är det därför viktigt att se över hur markanvisningen är uppdelad och att samverkan mellan byggherrar säkerställs för att minska risken för läckage i dessa riskområden.
Samhällets krav på fuktsäkerhet
I Boverkets byggregler, BBR, finns krav på att byggnader och deras installationer ska utformas så att inte fukt orsakar skador, lukt eller mikrobiell påverkan som kan påverka hygien eller hälsa.
Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).
Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3).Det är byggherren som ska se till att alla samhällets krav följs. Har hen inte kompetens själv så kan hen behöva anlita en rådgivare med kunskap om fuktsäkerhet. Rådgivaren bör komma med tidigt i projektplaneringen.
Med syfte att säkerställa att byggnaden inte får fuktskador bör en fuktsäkerhetsprojektering göras. I resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen anges även förslag på fuktkontroller i produktionsskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsfasen. I kontrollplanen kan byggnadsnämnden ställa krav på redovisning av egenkontroll och dokumentation från både projekteringen och utförandet.