En studie av funktionella samband i Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbete mellan regionerna Blekinge, Halland, Jönköpings län, Kalmar län, Kronberg och Skåne. Målet är att skapa en gemensam grund för ökad tillväxt och hållbar utveckling. De samverkar bland annat om infrastruktur, kollektivtrafik, kultur, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, digitalisering och energiförsörjning. Ett delprojekt har varit att genomföra en storregional kartläggning och analys av ortsstrukturer och funktionella samband i Sydsverige. Christian Forsell och Jesper Borgström berättar.

Behov som initierat projektet

Projektet att analysera ortsstrukturer och funktionella samband i Sydsverige initierades utifrån viljan att stärka det mellanregionala perspektivet i regionernas rumsliga planering. Men också utifrån att skapa förutsättningar för ökad samverkan över region- och kommungränser. Det har efterfrågats både av regionerna själva och av kommunerna, bland annat i samband med Region Skånes arbete med Regionplan för Skåne 2022–2040.

Projektet har syftat till att ta fram ett gemensamt kunskapsunderlag om funktionalitet och ortsstruktur ur ett kommunalt, regionalt och storregionalt perspektiv. Utvecklingsförutsättningarna skiljer sig åt i olika delar av Sydsverige och det finns stora skillnader både mellan och inom länen avseende befolkning, näringsliv och regional ekonomi. En del platser upplever en dynamisk utveckling medan andra brottas med stagnation eller rent av avveckling.

Projektet har haft som mål att bygga kunskap om vad som driver och förklarar dessa olikheter samt att undersöka möjligheterna att påverka utvecklingen framåt. Frågorna är av stor betydelse för såväl invånarnas som företagens konkreta vardag. Tillgängligheten till bostäder, jobb, service, utbildning med mera påverkar var människor väljer att bo och var företag väljer att lokalisera sig.

Inom projektet har vi även gjort utblickar till angränsande län samt till storstadsregioner utanför Sydsverige, berättar Jesper Borgström på Region Skåne. Både lokala arbetsmarknadsregioner och tätortsbaserade arbetsmarknadsregioner har legat till grund för analysen.

Arbetssätt, utgångspunkter och verktyg

Studien har genomförts i nära samarbete mellan Regionsamverkan Sydsverige och WSP. Ett expertteam från WSP har tillsammans med en arbetsgrupp med samhällsplanerare och analytiker från regionerna träffats veckovis samt genomfört workshoppar om projektets genomförande och resultat. 

Studien har genomförts utifrån ett ekonomiskt-geografiskt perspektiv, med en utgångspunkt i teoribildningen om Den nya ekonomiska geografin. Denna teori försöker förklara vilka mekanismer som ligger bakom skillnader i hur regioner och orter utvecklas. En central tanke här är att marknadsstorlek och tillgänglighet till marknader är avgörande för regionalekonomisk utveckling.

I vår studie testas de drivkrafter och samband som lyfts fram inom det forskningsfältet, mot hur den faktiska utvecklingen i Sydsverige ser ut, säger Christian Forsell på Region Kalmar län. Resultatet redovisas i flera olika kartunderlag som beskriver arbetspendling, arbetsmarknader, sysselsättningsgrad och befolkningsutveckling i området ur ett rumsligt perspektiv.

Utmaningar i processen 

En viktig utmaning har varit att göra det omfattande materialet som har tagits fram både överskådligt och lättillgängligt samtidigt som det ska finnas möjlighet för den som vill att fördjupa sig i exempelvis metodik och teori, säger Christian Forsell.

Nyttor  - vilka och för vem?

Studien blir ett viktigt underlag för att kunna fördjupa samarbetet inom Regionsamverkan Sydsverige och mellan de sydsvenska regionerna, genom att bidra till att höja den generella kunskapsnivån och skapa samsyn kring planeringsförutsättningarna i Sydsverige. Den är till nytta för både beslutsfattare och tjänstepersoner inom samhälls- och infrastrukturplanering i de sydsvenska regionerna och kommunerna, säger Jesper Borgström.

Nästa steg i arbetet

Studien blir nu ett underlag till fortsatt arbete i Regionsamverkan Sydsverige, bland annat i samband med att ta fram gemensamma prioriteringar för infrastruktursatsningar i Sydsverige. Den ger även underlag för att stärka det mellanregionala perspektivet i regionernas fortsatta rumsliga planering, exempelvis i form av regionplaner, strukturbilder och regionala utvecklingsstrategier.

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer i projektet har varit att

• ge utrymme för en sökande process genom att avsätta tillräckligt med tid till att diskutera och enas om projektets inriktning och genomförande, samt till datainsamling
• lyfta blicken utanför den egna geografin
• etablera strukturer för mellanregional samverkan i själva organisationen, så att sådant arbete inte blir för personberoende.