Bullerutredningar
Det är platsens förutsättningar och komplexitet som avgör om en bullerutredning behöver tas fram, samt hur omfattande den behöver vara. Omfattning och innehåll kan därför variera i olika bullerutredningar.
Underlag för bedömning och beslut
Vid planläggning av mark för bostäder behöver det ofta tas fram en bullerutredning som underlag för att kunna bedöma markens lämplighet för föreslagen bebyggelse. De beräknade ljudnivåerna från bullerutredningen ska redovisas i planbeskrivningen och utgör underlag för kommunens beslut att anta detaljplanen. Dessa sätter också gränsen för tillsynsmyndighetens möjlighet att ingripa enligt miljöbalken.
33 §
Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
1. planeringsförutsättningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.
Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.
Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .
33 a §
Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .
33 b §
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .
3 §
Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Redovisning av buller i planbeskrivningen
När ska en bullerutredning tas fram?
Det är platsens förutsättningar och komplexitet som avgör behovet av en bullerutredning. Det finns alltså ingen exakt gräns för när en utredning måste göras men en utgångspunkt kan vara när bullernivåerna ligger mindre än 5 dBA under riktvärdena. Boverket har tagit fram en lathund "Hur mycket bullrar vägtrafiken?" som kan tillämpas för att översiktligt bedöma behovet av en bullerutredning vid buller från vägtrafik.
Bullerutredningens omfattning
Även bullerutredningens omfattning bestäms av platsens förutsättningar och komplexitet. Det är bullersituationen som avgör utredningens omfattning, inte bostadstypen. Utredningen måste vara tillräcklig för att kunna göra en helhetsbedömning om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Redovisningen av bullrets utbredning kan göras i tabellform i intervall om 5 dBA. Färgkartor på fasad- och markutbredning behöver oftast vara mer detaljerade. Om bullersituationen är komplicerad och det finns flera bullerkällor behöver hänsyn tas till den totala bullerexponeringen.
Bullerutredningen måste alltid beskriva dagens trafiksituation men hänsyn ska också tas till framtida planerade eller schablonberäknade förändringar i ljudmiljön. Det är inte alltid nödvändigt att beskriva den framtida situationen med detaljerade utbredningskartor. Huvudsaken är att planens utformning och eventuella åtgärder dimensioneras för den mest bullrande situationen. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Denna förordning är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.
Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt
1. vid planläggning,
2. i ärenden om bygglov, och
3. i ärenden om förhandsbesked.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål.
2 §
I denna förordning avses med
bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn,
buller från flygplatser: buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning,
dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå,
ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år,
FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,
frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad,
maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde,
maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde,
uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, årsmedeldag: en genomsnittsdag baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 06.00 och 18.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet dagar under samma kalenderår,
årsmedelkväll: en genomsnittskväll baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet kvällar under samma kalenderår,
årsmedelnatt: en genomsnittsnatt baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet nätter under samma kalenderår, och
årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde baserat på samtliga starter och landningar under ett kalenderår.
3 §
Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida
1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359).
4 §
Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör
1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och
2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 §
första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.
5 §
Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3
§ första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.
6 §
Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00.
7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik
som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1.
8 §
Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.
Omfattningen av bullerutredningen ska anpassas till komplexiteten i varje enskild situation. För att förenkla bedömningen av hur omfattande en bullerutredning behöver vara beskrivs här tre typer av bullerutredningar.
Förenklad utredning
Vid mindre komplicerade planärenden och låga nivåer räcker det med en enklare, översiktlig utredning med få beräkningspunkter. Om det är uppenbart att riktvärdena kan uppfyllas med planerad utformning av bebyggelsen, räcker det alltså med en mindre utredning. Den bör redovisa vilka bullerkällor som påverkar planområdet samt översiktliga bullernivåer.
Standardutredning
Om det inte är uppenbart vilka åtgärder som krävs för att säkerställa att riktvärdena uppfylls, bör en standardutredning utföras. Standardutredningen bör redovisa vilka bullerkällor som påverkar planområdet och hur riktvärdena avses uppfyllas. I de flesta fall behöver åtminstone ekvivalenta ljudnivåer vid exponerad och skyddad fasad, maximalnivån vid skyddad sida nattetid samt ekvivalenta och maximala nivåer för uteplats redovisas.
Detaljerad utredning
När en standardutredning inte är tillräcklig för att bedöma om riktvärden klaras eller om andra särskilda skäl föreligger, behöver en detaljerad utredning utföras. För att kunna göra en helhetsbedömning bör en detaljerad utredning vara tillräckligt omfattande. Hur omfattande utredning som behöver göras bestäms av platsens förutsättningar och komplexitet, men innebär normalt att ljudnivån utmed samtliga berörda fasader och utbredningen i marknivå redovisas.
Redovisningen av bullrets utbredning kan göras i tabellform i intervall om 5 dBA och genom mer detaljerade färgkartor på fasad- och markutbredning. Om bullersituationen kräver mer noggrann redovisning för att möjliggöra bedömning av planens genomförbarhet eller behovet av lämpliga skyddsåtgärder kan mer detaljerade beskrivningar behövas.
Identifiera olika bullerkällor
Det första ledet i en bullerutredning är att inventera vilka olika bullerkällor som kan påverka bostäderna. Det är lämpligt att kontakt tas med ansvarig för bullerkällan, oavsett om det rör sig om väg-, spår-, flygtrafik eller industri- och annat verksamhetsbuller, för att få uppgifter om verksamheten, aktuell trafiksituation samt eventuella framtida förändringar eller andra särskilda förutsättningar som gäller på platsen.
Bullerregn, det vill säga den bakgrundsnivå som påverkar ett område från bullerkällor på större avstånd inkluderas i normalfallet inte i den ljudnivå som jämförs med gällande riktvärden. Bullerkällor som inte utgör en direkt exponering av planområdet behöver inte inkluderas i bullerutredningen. Även om bullerregn från källor på större avstånd inte räknas in i utbredningskartorna bör eventuell påverkan beskrivas separat och hänsyn till detta tas vid exempelvis utformning av uteplatser om det bedöms påverka området mer än försumbart.
Verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken
Om det förekommer industriverksamheter i eller i närheten av planområdet behöver det undersökas om verksamheten har tillstånd enligt miljöbalken som innehåller villkor om buller. Oavsett om verksamheten har tillstånd eller inte så behöver hänsyn tas till de ljudnivåer som alstras. Finns det bullervillkor så kan de användas som ett kunskapsunderlag i bullerutredningen. Bullret får dock överskrida de nivåer som anges i tillståndet vid planerade bulleranpassade bostäder om nivån inte överskrider de värden som angetts i detaljplan eller bygglov för de tillkommande bostäderna. Dessutom får tillståndsmyndigheten inte besluta om strängare krav för verksamhetens omgivningsbuller enbart på grund av bostäder som tillkommit.
2 §
Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. Lag (2018:1407) .
2 a §
Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen
(ändringstillstånd). Lag (2018:1407) .
2 b §
Vid ändring av en sådan vattenverksamhet som avses i
11 kap. 6 § får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd), om
1. verksamheten omfattas av en sådan nationell plan som avses i 11 kap. 28 § och den prövning av verksamheten som ska ske enligt planen inte har påbörjats, eller
2. det annars är lämpligt. Lag (2018:1407) .
2 c §
I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det med stöd av 2 § inte beslutas villkor om begränsning av utsläppen eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp.
Första stycket gäller inte villkor som i fråga om
1. koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller
2. dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174) .
2 d §
Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 2 § besluta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av en bostadsbyggnad i omgivningen, om
1. bostadsbyggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900)
och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och
2. villkoren skulle innebära strängare krav avseende omgivningsbuller än vad som följer av dessa värden.
Trots första stycket får villkor som innebär strängare krav beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.
Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan-
och bygglagen får aldrig föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) .
2 e §
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning som avses i 2 §. Lag (2018:1407) .
5 §
I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana
1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs,
3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,
4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,
5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,
6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik,
8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten,
9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §,
10. för att förbättra en anläggnings säkerhet,
11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av
11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller
12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap.
6 e §, 15 kap. 35, 36 a eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.
I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Lag (2022:1100) .
5 a §
Har betecknats 24 kap. 6 § genom lag (2018:1407) .
Andra bullerkällor
Det finns andra bullerkällor där riktvärden inte anges i trafikbullerförordningen eller vägledningen om industri- och verksamhetsbuller. Dessa kan ändå behöva beaktas i en bullerutredning med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Det kan till exempel vara stomljud, vibrationer och lågfrekvent ljud.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Tidshorisont för bullerutredningar
Bullret ska beräknas med utgångspunkt från dagens bullersituation och kompletteras med bedömningar av den framtida situationen. Boverket bedömer att det är rimligt att utgå från en situation upp till femton år framåt i tiden. Det är viktigt att prognosen motsvarar minst den genomförandetid som bestäms för detaljplanen. Vid järnvägstrafik används normalt år 2040 som prognosår, trafikdata tillhandahålls av Trafikverket. I de fall där förändringar planeras som påverkar bullersituationen, och nya förutsättningar är kända, måste detta tas med i bedömningen. Det kan handla om trafikförändringar eller en planerad utbyggnad av exempelvis bullrande anläggningar och verksamheter utifrån vad som är känt i samband med planläggningen. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Denna förordning är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.
Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt
1. vid planläggning,
2. i ärenden om bygglov, och
3. i ärenden om förhandsbesked.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål.
2 §
I denna förordning avses med
bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn,
buller från flygplatser: buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning,
dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå,
ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år,
FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,
frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad,
maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde,
maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde,
uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, årsmedeldag: en genomsnittsdag baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 06.00 och 18.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet dagar under samma kalenderår,
årsmedelkväll: en genomsnittskväll baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet kvällar under samma kalenderår,
årsmedelnatt: en genomsnittsnatt baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet nätter under samma kalenderår, och
årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde baserat på samtliga starter och landningar under ett kalenderår.
3 §
Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida
1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359).
4 §
Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör
1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och
2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 §
första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.
5 §
Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3
§ första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.
6 §
Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00.
7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik
som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1.
8 §
Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.
Sammanvägning eller samlad bedömning av flera bullerkällor
När ett område exponeras för flera bullerkällor samtidigt behöver ljudnivån från alla förekommande källor beaktas. Idag finns inga vedertagna metoder för att addera buller från olika ljudkällor. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)
Sammanvägning av flera bullerkällor
Vid buller från källor med liknande ljudkaraktär, som till exempel från väg- och spårtrafik, kan en sammanvägning göras genom att den ekvivalenta ljudnivån så långt som möjligt summeras logaritmiskt. För maximala ljudnivåer summeras det totala antalet händelser. Störningen riskerar öka vid exponering för flera ljudkällor och det är det sammanvägda värdet som ska klara riktvärdet för att planen ska anses lämplig med hänsyn till människors hälsa. Redovisningen består i sådana fall av det sammanvägda värdet för de olika bullerkällorna, liksom separata värden för olika källor och ljudkaraktärer. (Jfr.prop.2013/14:128 sid 44)
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Denna förordning är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.
Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt
1. vid planläggning,
2. i ärenden om bygglov, och
3. i ärenden om förhandsbesked.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål.
2 §
I denna förordning avses med
bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn,
buller från flygplatser: buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning,
dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå,
ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år,
FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,
frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad,
maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde,
maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde,
uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, årsmedeldag: en genomsnittsdag baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 06.00 och 18.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet dagar under samma kalenderår,
årsmedelkväll: en genomsnittskväll baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet kvällar under samma kalenderår,
årsmedelnatt: en genomsnittsnatt baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet nätter under samma kalenderår, och
årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde baserat på samtliga starter och landningar under ett kalenderår.
3 §
Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida
1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359).
4 §
Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör
1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och
2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 §
första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.
5 §
Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3
§ första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.
6 §
Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00.
7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik
som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1.
8 §
Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.
Samlad bedömning av ljudnivån
Vid samtidig exponering från källor av olika ljudkaraktär, exempelvis industri och trafik eller väg- och flygtrafik, är det inte möjligt att redovisa ett sammanvägt ekvivalentnivåvärde. I dessa fall redovisas de beräknade värdena för de olika bullerkällorna separat tillsammans med en samlad bedömning av ljudförhållandena. Det vill säga en analys av vad de olika bullernivåerna kombinerat kan få för total bullerpåverkan. I dessa fall behöver de separata värdena klara respektive riktvärde men hänsyn måste också tas till den samlade bedömningen av omgivningsbullret för att avgöra om platsen är lämplig.
Mätning eller beräkning av buller
Buller kan både mätas och beräknas men i bullerutredningar används normalt beräkning som metod. Trafikbuller ska alltid beräknas och kan i mycket speciella situationer kompletteras med mätningar om det av någon anledning bedöms nödvändigt. Det kan till exempel vara vid förekomst av stomljud eller vibrationer, som är svårt att beräkna. Vid kartläggning av bullerutbredning från industrier kan en lämplig metod vara att mäta nära varje källa och därefter använda uppgifterna i ett beräkningsprogram när verksamhetens ljudspridning beskrivs.
Beräkningsmetoder och mätmetoder
De nuvarande metoder som normalt används i Sverige för beräkning av buller från väg- respektive spårtrafik är de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafik och spårtrafik. Ett samlingsnamn för dessa är ”Nord96”.
- Vägtrafik: Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, rapport 4653.
- Spårtrafik: Buller från spårbunden trafik, nordisk beräkningsmodell, rapport 4935.
Nord2000 som är en utveckling av ovanstående metoder. Metoden använder en mer utvecklad ljudutbredningsteori som är frikopplad från källorna och kan därför användas för valfri källa. Nord2000 används exempelvis vid utredningarna av buller från höghastighetsjärnväg i kombination med särskilda källdata.
Nationell samordning av omgivningsbuller rekommenderar att beräkningsmetoden Nord2000 normalt bör användas från den 1 juni 2024 för vägtrafik och 1 januari 2025 för spårtrafik för beräkning av buller i samband med:
- planering och byggande av trafikinfrastruktur och bullerskyddsåtgärder
- vid planarbete och bygglovsärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)
- vid tillsyn enligt miljöbalken (1998:808).
En övergång till Nord2000, i stället för det tidigare rekommenderade Nord96-väg respektive -spår, ger förutsättningar för mer noggranna och rättvisande beräkningsresultat vilket bedöms ge ökad samhällsnytta och bättre hänsyn till ljudmiljön vid planering och utformning av bebyggelse, transportsystem och bullerminskande åtgärder. Myndigheterna rekommenderar att de anvisningar som är framtagna av Kunskapscentrum följs. Genom att följa anvisningarna blir beräkningarna enhetliga och jämförbara.
Under vissa förhållanden, exempelvis påbörjade detaljplaner och vid tillsyn av befintliga situationer, kommer de nuvarande beräkningsmodellerna för trafik på väg respektive järnväg att behöva användas även i fortsättningen.
De beräkningsprogram som används vid bullerutredningar ska bygga på nämnda metoder. Vissa beräknar ljudnivån i en mottagarpunkt och andra kan beräkna nivåerna i rutnät och vid fasad.
Transportstyrelsen, Försvarsmakten och Naturvårdsverket har tagit fram dokumentet Kvalitetssäkring för flygbullerberäkningar, som beskriver hur flygbuller beräknas. Metoden bygger på det som tagits fram inom ECAC, the European Civil Aviation Conference, ECAC Doc 29.
Mätning av vägtrafikbuller görs normalt enligt Naturvårdsverkets rapport 3298 och mätning av buller från spårbunden trafik görs normalt enligt NT SCOU 098. Vedertagna mätmetoder för flygbuller är exempelvis Nordtest ACOU 075 eller ISO 20906:2009.
Vid beräkning av industribuller bör någon av de etablerade metoderna användas, exempelvis ISO 9613-2 eller General Prediction Method (DAL 32). Dessa är likvärdiga. Vid beräkning av industribuller måste den så kallade ljudeffekten eller källstyrkan hos ljudkällorna bestämmas genom närfältsmätningar vid verksamheten. Hur detta ska göras framgår av beräkningsmetoderna, det beskrivs också i NT ACOU 080 samt i standarderna i ISO 3740-serien.
Mätning av industribuller i immissionspunkten, alltså i bebyggelsen, görs normalt enligt Metod för immissionsmätning av externt industribuller, meddelande 6/1984, Naturvårdsverket. Metoden finns även i uppdaterad version i Naturvårdsverkets rapport 5417, dock endast som remissversion.
Användarhandledning om buller (på Kunskapscentrums webbplats)
Nationell samordning av omgivningsbuller (på Naturvårdsverkets webbplats)
ISO-standarder (på Svenska Institutet för Standarder)
Metoderna NT ACOU 080 och General Prediction Method (DAL 32) (på Nordtests webbplats)
Var ska bullervärdena beräknas?
Bullervärden ska beräknas vid bostadsbyggnadens fasader och vid en eventuell uteplats i anslutning till bostaden. Alla berörda fasader behöver beskrivas, om möjligt per våningsplan.
33 §
Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
1. planeringsförutsättningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.
Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.
Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .
33 a §
Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .
33 b §
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .
Vid en eventuell uteplats ska bullervärden beräknas. Beräkningen görs 1,5 meter över mark, eftersom det avspeglar den höjd som människor befinner sig på. På uteplatser där människor normalt vistas sittande kan som komplement 1,2 meters höjd redovisas om det finns behov av att till exempel beskriva effekterna av en lokal skärmningsåtgärd. Oavsett vilken höjd som anges är det viktigt att det tydligt anges.
33 §
Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
1. planeringsförutsättningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.
Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.
Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .
33 a §
Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .
33 b §
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .
Bullrets utbredning över mark inom hela planområdet behöver också beräknas och redovisas. Beräkningarna görs lämpligast på 1,5 meters höjd över marken.
Flera beräkningar kan behövas
Utifrån bullerutredningen kan kommunen avgöra hur byggnaderna ska placeras och vilka planbestämmelser i övrigt som krävs för att den avsedda markanvändningen ska bli lämplig. Under planarbetet kan många olika kombinationer av planbestämmelser behöva testas och bullerberäkningarna kan behöva göras om flera gånger, innan det finns en lösning som innebär att gällande riktvärden för bullernivåer vid planerade bostäder klaras.
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Denna förordning är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.
Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt
1. vid planläggning,
2. i ärenden om bygglov, och
3. i ärenden om förhandsbesked.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål.
2 §
I denna förordning avses med
bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn,
buller från flygplatser: buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning,
dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå,
ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år,
FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,
frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad,
maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde,
maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde,
uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, årsmedeldag: en genomsnittsdag baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 06.00 och 18.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet dagar under samma kalenderår,
årsmedelkväll: en genomsnittskväll baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet kvällar under samma kalenderår,
årsmedelnatt: en genomsnittsnatt baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet nätter under samma kalenderår, och
årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde baserat på samtliga starter och landningar under ett kalenderår.
3 §
Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida
1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359).
4 §
Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör
1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och
2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 §
första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.
5 §
Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3
§ första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.
6 §
Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00.
7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik
som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1.
8 §
Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.
Regler och riktvärden för buller
Underlag för bullerutredningar
För att kunna genomföra en bullerutredning krävs olika typer av underlag. Vilket underlag som behövs kan skilja sig åt beroende på förutsättningarna.
- Underlagskarta: För att kunna beräkna buller krävs det att det finns uppdaterad kartdata som grundkarta, 3d-modell med en tillräckligt bra detaljnivå, så att den redovisar vägar, topografiska förhållanden och byggnadsverk. Flera olika underlagskartor kan behövas för att visa både nuläge och framtida förhållanden enligt planförslaget.
- Hastighet: Skyltad hastighet ska alltid användas. I särskilda situationer kan kompletterande beräkningar göras med annan, "verklig", hastighet, med motivering till avvikelsen.
- Vägbeläggning: Typ av vägbeläggning kan anges om den avviker från normal beläggningstyp och därmed bedöms påverka bullerspridningen.
- Miljötillstånd för industriverksamhet: Bestämmelser om ljudnivåer i gällande tillstånd.
- Trafikmängder med fördelning dag/kväll/natt: Fordonstrafik ska normalt beskrivas som ett dygnsekvivalent värde avrundat till hela 100-tal, baserat på årsdygnstrafiken (ÅDT). Normal fördelning av vägtrafiken är 70/20/10 procent dag/kväll/natt. Om fördelningen av trafik bedöms skilja sig från detta bör ljudnivån redovisas för de olika tidsperioderna.
- Spårtrafik: Antal tåg per dygn och tåglängd fördelat på förekommande tågtyper samt hastighet.
- Mätningar: Mätningar kan i vissa fall behövas som komplement till beräkningar, till exempel vid beräkning av buller från industriell verksamhet samt vid förekomst av stomljud och vibrationer.
- Andel tung trafik/busstrafik: Om kunskap om andel tung trafik saknas kan schablonvärden användas beroende på typ av väg. Andel av den tunga trafiken som utgörs av bussar i lokal linjetrafik redovisas så långt som möjligt separat.
- Särskilt störande ljud: Det kan i förekommande fall vara nödvändigt att göra ljudmätningar för särskilt störande ljud. Det finns ingen tydlig definition av vad som klassas som särskilt störande ljud, men följande uppräkning kan fungera som utgångspunkt: Lågfrekvent ljud, inbromsning/acceleration vid till exempel väglutningar, korsningar, hållplats, tunnelmynningar, spårskrik, tågbro, växel, tutningar, backljud och andra störande ljud som identifieras och som är svåra att hantera i sedvanliga bullerberäkningar. Tågbroar och växlar kan till viss del beaktas i beräkningar, men eftersom det kan vara svårt att göra tillförlitliga beräkningar och de riskerar ge upphov till särskilt störande ljud bör även dessa särskilt beaktas.
Redovisning i bullerutredningar
Det ställs inga krav på vad som ska redovisas i en bullerutredning. Vissa parametrar kan dock ofta vara bra att redovisa.
- Samlad bedömning: En samlad bedömning om riktvärdena klaras med föreslagen placering och utformning av byggnaderna.
- Redovisning av bullerkällor och gällande riktvärden: I bullerutredningen redovisas vilka riktvärden som gäller för respektive identifierad bullerkälla. Om ett område exponeras av flera bullerkällor behöver ljudnivån från alla förekommande källor beaktas. Bullerkällorna redovisas separat samt som en sammanvägning alternativt en samlad bedömning av ljudförhållandena så långt det är möjligt.
- Ljudnivå vid fasad: Ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) invid samtliga berörda fasader och våningsplan redovisas åskådligt i både bild och text i intervall om 5 dBA. Redovisningen görs utifrån dagens bullersituation med beskrivning av en framtida prognos. Även maximal ljudnivå behöver beskrivas, vid trafik i första hand invid fasad till skyddad sida och uteplats. Maximalnivå vid mest exponerad sida kan behövas som underlag för dimensionering av fasad
- Bullerutbredningen i marknivå: Ekvivalenta ljudnivåer i marknivå utomhus redovisas för hela planområdet ned till en nivå 5 dBA under riktvärdena med uteplatser markerade. Undantag kan göras för miljöer där människor inte är ämnade att vistas, till exempel impediment eller buffertområden i anslutning till trafikleder.
- Ljudnivå vid uteplats: Ljudnivån vid eventuell uteplats i anslutning till bostad redovisas åskådligt, både som maximal och ekvivalent nivå, utifrån dagens bullersituation samt en prognosticerad sådan.
- Åtgärder som regleras i detaljplan: De åtgärder som bedöms nödvändiga för projektets genomförande beskrivs i både bild och text, inklusive effekten av sådana åtgärder. Det kan till exempel handla om lokal avskärmning, skärmande balkonger, lägenhetslösningar och liknande.
- Ljudmiljö i grannskapet: Bostäder bör inom rimligt avstånd ha tillgång till offentlig utemiljö/friyta med god ljudkvalitet. För att skapa en överblick bör en beskrivning av ljudmiljön i anslutning till planområdet tas med i bullerutredningen.
- Beräkningshöjd: Boverket förordar att beräkningar görs på 1,5 m höjd över marken.
- Lägenhetslösningar: Det ska framgå av bullerutredningen om riktvärdena enligt förordningen klaras. Om minst hälften av lägenheterna behöver orienteras åt en sida som uppfyller riktvärdena, ska lägenhetslösningar redovisas i utredningen.